I detta examensarbete har energiberäkningar och analyser enligt FEBY12 gjorts på ett radhusområde för att undersöka vad som krävs för att lågenergihusen ska uppnå Passivhusstandard. Att uppföra energisnåla byggnader är i dagens samhälle viktigt för alla företag eftersom människor blir allt mer energimedveten och krav från beställare blir allt högre. I arbetet har en modell av radhusområdet modellerats i Revit Architecture för att på ett smidigt sätt få korrekta värden i de olika energiberäkningsprogrammen Vasari, Energihuskalkyl och PHPP. Programmen har helt olika kvalitéer därför har en jämförelse och analys av programmen utförts. Analyser har tydligt visat att det krav som finns för att uppnå Passivhusstandard på värmeförlusttalet är betydligt svårare att uppnå än det krav som ställs på den levererade energin. För att uppnå Passivhusstandard vidtogs diverse åtgärder såsom U-värde för väggar förbättrades, ventilationsaggregatets verkningsgrad höjdes samt fönsterpartierna reducerades avsevärt.  .

Att skapa en grafisk profil kanske låter enkelt, men det är mycket svårare än vad man kan tro. Vad innehåller en grafisk profil? Hur börjar man? Vad ska man tänka på? Det finns många frågetecken när man ska skapa en grafisk profil, det är mycket man ska tänka på som man lätt kan glömma bort eller kanske inte ens vet om.Projektet är upplagt i två delar, en teoretisk del samt en praktisk del. Den teoretiska delen har vi samlat på en massa information som har utvärderats och sedan använts som grund för den praktiska delen. Den praktiska delen har lett till ett ramverk som kan användas för skapande av grafiska profiler oavsett tidigare erfarenheter..

The climate change the earth today has to face is no longer a global problem when every individual has a responsibility to act. The residents in Sweden have no understanding how their energy consumption affects the environment, nor what measures can be taken to reduce the energy consumption.The use of the energy in new Buildings is considerably lower than in the older ones as conditions have improved and the requirements have been more stringent. As most of the buildings in the future have already been constructed it´s important to take every opportunity for energy efficiency and rebuilding of available buildings will become a significant act. Reconstruction of a building contributes generally to both a reduced individual and a reduced total energy use, while new constructions only keep a low individual energy use but a increase the total energy use. For this reason we present the opportunities for reconstruction, mainly to reach the standards for a passive house..

Det nya EU-direktivet EPBD2, Energy Performance of Buildings Directive (recast), som antogs 2010, specificerar att alla nya byggnader ska vara så kallade nära-nollenergibyggnader år 2021. En nära-nollenergibyggnad definieras som en byggnad med mycket hög energiprestanda, som till mycket hög grad förses med förnybar energi. Hur detta ska tolkas och var kravnivån ska sättas för energianvändningen är upp till varje land att besluta. I Sverige pågår just nu en debatt om detta och Energimyndigheten har fått i uppdrag att  utforma en svensk strategi för att möta kravet om nära-nollenergibyggnader. Nära sammanlänkat med detta är också miljömålen om minskad klimatpåverkan till 2020 och 2050.

MILJÖVÄNLIGT OCH HÅLLBARHET. ORD SOM OFTA MÖTS AV EN SUCK OCH BESVÄRADE RYNKOR I PANNAN. DET BLIR JU SÅ KRÅNGLIGT. OCH DYRT. OCH DESSUTOM BLIR ARKITEKTUREN KLUMPIG OCH FUL MED FÖR MILJÖN PÅKLISTRADE LÖSNINGAR.

Tekniken inom energihushållning har utvecklats mycket de senaste 50 åren. Idag har vi en helt annan syn på uppvärmning och hushållning av energi i byggnader än vi hade då. Denna rapport kommer att fokusera på ventilation- och värmesystem eftersom dessa, tillsammans med isolering, har visat sig vara de viktigaste ur energihushållningssynpunkt.Det var egentligen efter oljekrisen i mitten på 70-talet som energihushållningsfrågan drog igång på allvar. Eftersom oljan blev dyrare så var man tvungen att hitta andra lösningar för att värma upp byggnader.Inomhusklimatet i bostäder, kontor, skolor och andra lokaler har en avgörande betydelse för människors hälsa och välbefinnande. Ändå har hälso- och komfortproblem med anknytning till inomhusklimatet varit ett stort problem.

AbstractWork to develop the Eurocodes started in 1975 by the European Commission adopted a program to eliminate trade barriers within the construction area. The goal was to create common European design standards that would replace the member countries' own rules. Eurocodes will replace The National Board of Housing Building and Planning, National Rail, The National Road Administration and other agencies' calculation rules for the buildings structures. The transition to the use of Eurocodes looks like this:Eurocodes set to Swedish standards  between 2002 ? 2007They can be used parallel with national standards 2006 - 2009 The total transition is at the end of 2010/2011.Right now is going on a lot of work for replacement of the existing standards to Eurocodes.  The transition to the new calculations` standards, many construction companies and consulting firms facing a big changes and competitions.

Abstract Background: In 1997 the Kyoto Protocol was signed, it?s an international agreement which is aimed to reduce greenhouse gas emissions. Sweden's goal is to reduce energy using in buildings with 20 percent by 2020 and 50 percent by 2050. This is a comparison with levels from 1995 (Glad, 2006). For Sweden to be able to reach its goals, they need to construct more low-energy buildings (Åhman, Wahlström & Lundblad, 2010).

Denna rapport är en jämförelse mellan två olika byggtekniker för husbyggande. I jämförelsen behandlas aspekterna tid, kostnad och miljö. De metoder som jämförts är Koljerntekniken och det traditionella platsbyggandet. Koljerntekniken är en rationell byggmetod utvecklad av Åke Mård där de byggtekniska konstruktionsdelarna är prefabricerade och till större delen utgörs av materialetcellglas. Cellglas är ett material som mestadels består av återvunnet glas där luft tillförs vid tillverkningen, materialet har både isolerande och bärande egenskaper.

Energianvändningen i Sverige måste minskas, eftersom den bidrar till stora utsläpp av växthusgaser som påverkar vårt klimat negativt. Byggnadssektorn bidrar starkt till dessa utsläpp, eftersom 40 procent av Sveriges energianvändning kommer från bostäder och lokaler. Passivhus, som är en byggnad utan traditonellt värmesystem, kan vara en lösning för att minska energianvändningen i byggnader. Ett passivhus värms upp av den energi som alstras från människor och de hushållsapparater som används i huset. Trots att passivhusen kan bidra positivt till klimatförbättring, har de ändå inte fått något större genomslag på den svenska marknaden.

Energianvändningen i Sverige måste minskas, eftersom den bidrar till stora utsläpp av växthusgaser som påverkar vårt klimat negativt. Byggnadssektorn bidrar starkt till dessa utsläpp, eftersom 40 procent av Sveriges energianvändning kommer från bostäder och lokaler. Passivhus, som är en byggnad utan traditonellt värmesystem, kan vara en lösning för att minska energianvändningen i byggnader. Ett passivhus värms upp av den energi som alstras från människor och de hushållsapparater som används i huset. Trots att passivhusen kan bidra positivt till klimatförbättring, har de ändå inte fått något större genomslag på den svenska marknaden.

I Stockholm samt i andra storstadsområden har bristen på bostäder och framför allt studentbostäder varit långvarig. Detta beror enligt Boverket på en kraftig folkökning i samband med ett relativt lågt bostadsbyggande. Efterfrågan på högskoleutbildningar kommer fortsätta att öka, trots att vi inom några år kommer att ha passerat ungdomspuckeln. Detta samtidigt som Stockholms kommun vill gå snabbt fram i utvecklingen av energisnåla byggnader. Redan 2015 ska alla nybyggda lokaler och bostäder ha en högsta energiförbrukning per kvadratmeter som motsvarar energiförbrukningen för ett passivhus enligt Åfreds (2011).