Fördjupningsuppsats, 15 hpSvenska som andraspråkFördjupningskurs 61-90 hp, SSA 136Vt 2013Handledare: Ingegerd Enström.

Specialarbete, SSA136 15 hpSvenska som andraspråkVT 2015Handledare: Ingegerd Enström.

Specialarbete, SSA 136 15 hp Ämne: Svenska som andraspråkTermin: 2015 Handledare: Julia Prentice.

Partikelverb är semantiskt och syntaktiskt komplexa och är något andraspråksinlärare lärsig behärska sent i andraspråksutvecklingen. Syftet med studien är att undersöka hur oftaelever som läser svenska som andraspråk på gymnasiet använder Partikelverb i skrivenproduktion i jämförelse med elever som läser svenska. Analysmetoden bygger på ett antal kriterier som utarbetats med stöd från tidigare forskning. Materialet för studien utgörs av 12 elevtexter som hämtats ur det nationella provet från 2012 i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 på gymnasiet. Resultatet visade inga stora skillnader mellan informantgrupperna, vilket inte överensstämmer med tidigare forskning.

Lösa förbindelser, eller Partikelverb som de också kallas, är en av deföreteelser i svenska språket som även på avancerad nivå vållarsvårigheter, såväl när det gäller användning som förståelse. Dennastudie presenterar vad ett Partikelverb är, vilka svårigheter som ärförknippade med Partikelverben och berör även några intressantaaspekter kring Partikelverbens semantik. I min undersökning definierarjag några faktorer som kan påverka förståelsen av Partikelverb, väljer utoch grupperar Partikelverb efter dessa faktorer och jämför sedangrupperna med varandra för att förtydliga bilden av inlärares förståelseav Partikelverb.För att undersöka hur andraspråksinlärare på en relativt avanceradnivå klarar dessa svårigheter har jag genomfört ett test med 50Partikelverb på 42 elever på SAS grundnivå på två skolor. Hälften avinformanterna fick de 25 första testmeningarna upplästa för sig, och deövriga testmeningarna skriftligt, och tvärtom för den andra hälften avinformanterna.Resultatet visar att den största skillnaden föreligger mellanlexikaliserade (ogenomskinliga) och preciserande Partikelverb.Skillnaden är dock relativt måttlig, med tanke på att man inte kan gissasig till betydelsen av de lexikaliserade Partikelverben. Partikelverb medpreciserande partiklar var lättast att förstå, med högsta sannolikhet föratt de inte förändrar betydelsen av verbet i någon högre grad.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, fördjupningskurs SSA133Vt 2013Handledare: Julia Prentice.

Syftet med min studie var att undersöka medvetenhet hos lärare om elevers ordförståelse och om de strategier elever använder för att tolka ord som skapar svårigheter. Som metod har jag dels använt ett VKS-test på 35 ord från en text i samhällskunskap och en skattning från undervisande lärare om elevernas ordförståelse samt semistrukturerade intervjuer med elever och lärare utifrån resultatet på VKS-testet. Mina informanter var sex elever som gick språkintroduktion och deras lärare i samhällskunskap. Underlag för min undersökning var ord från en text om arbetslivet och har kategoriserats i ämnesspecifika ord, mindre frekventa ämnesoberoende ord samt Partikelverb och kollokationer.                                                                                                             Undersökningen visade på att de ord som var svårast för eleverna var i kategorierna mindre frekventa ämnesoberoende ord samt Partikelverb och kollokationer De ord som vållade minst svårigheter för eleverna var de ämnesspecifika orden. I kategorierna ämnesspecifika ord samt Partikelverb och kollokationer stämde lärarens uppfattning väl överens med elevernas faktiska resultat.

Syftet med denna uppsats var att studera svenskans påverkan på inlärning av och skriftproduktion i engelska bland elever i svensk grundskolas senare år och gymnasium. Studien genomfördes genom studier av elevtexter på engelska, där mellanspråkliga fel beroende på negativ transfer från svenska till engelska analyserats och kategoriserats. Resultaten visar att negativ transfer främst förekommer i grammatiska mönster som preposition + att-satser, bisatsordföljd, passivkonstruktion och i satser utan korrelat samt vokabulära strukturer som Partikelverb och idiomatiska uttryck..

SammanfattningDen här uppsatsen undersöker verbanvändningen i skriftlig produktion hos en grupp avancerade svenska som andraspråkselever. Studien granskar såväl kvantitativa som kvalitativa aspekter i elevernas verbordförråd. Uppsatsens syfte är att kartlägga L2-elevernas verbvokabulär med avseende på frekvens, variation, fördelning över semantiska fält samt semantisk och konstruktionsmässig korrekthet. L2-gruppens resultat kontrasteras mot en kontrollgrupp bestående av L1-elever. Undersökningsmaterialet består av 20 argumenterande uppsatser skrivna av komvuxelever med svenska som andraspråk samt 20 argumenterande uppsatser skrivna av komvuxelever med svenska som förstaspråk.

SammanfattningDen här uppsatsen undersöker verbanvändningen i skriftlig produktion hos en grupp avancerade svenska som andraspråkselever. Studien granskar såväl kvantitativa som kvalitativa aspekter i elevernas verbordförråd. Uppsatsens syfte är att kartlägga L2-elevernas verbvokabulär med avseende på frekvens, variation, fördelning över semantiska fält samt semantisk och konstruktionsmässig korrekthet. L2-gruppens resultat kontrasteras mot en kontrollgrupp bestående av L1-elever. Undersökningsmaterialet består av 20 argumenterande uppsatser skrivna av komvuxelever med svenska som andraspråk samt 20 argumenterande uppsatser skrivna av komvuxelever med svenska som förstaspråk.

SammanfattningDen här uppsatsen undersöker verbanvändningen i skriftlig produktion hos en grupp avancerade svenska som andraspråkselever. Studien granskar såväl kvantitativa som kvalitativa aspekter i elevernas verbordförråd. Uppsatsens syfte är att kartlägga L2-elevernas verbvokabulär med avseende på frekvens, variation, fördelning över semantiska fält samt semantisk och konstruktionsmässig korrekthet. L2-gruppens resultat kontrasteras mot en kontrollgrupp bestående av L1-elever. Undersökningsmaterialet består av 20 argumenterande uppsatser skrivna av komvuxelever med svenska som andraspråk samt 20 argumenterande uppsatser skrivna av komvuxelever med svenska som förstaspråk.