Ett adekvat kostintag är nödvändigt för uppbyggnad och underhåll av kroppens celler och det är därför en förutsättning för att en person skall kunna hålla sig frisk. Vid trauman och operativa ingrepp krävs ett allmänt ökat näringsintag under rehabiliteringen. Detta för en minskad risk för komplikationer och för ett snabbare tillfrisknande. Patientinformation är ett viktigt verktyg vid utbildning om nutritionens betydelse för läkningsprocessen. Syftet med studien var att undersöka hur vuxna patienter, som genomgått ett ortopediskt ingrepp informeras av sjuksköterskan om nutritionens betydelse för läkningsprocessen.

Ett adekvat kostintag är nödvändigt för uppbyggnad och underhåll av kroppens celler och det är därför en förutsättning för att en person skall kunna hålla sig frisk. Vid trauman och operativa ingrepp krävs ett allmänt ökat näringsintag under rehabiliteringen. Detta för en minskad risk för komplikationer och för ett snabbare tillfrisknande. Patientinformation är ett viktigt verktyg vid utbildning om nutritionens betydelse för läkningsprocessen. Syftet med studien var att undersöka hur vuxna patienter, som genomgått ett ortopediskt ingrepp informeras av sjuksköterskan om nutritionens betydelse för läkningsprocessen.

Syfte:Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor på fyra vårdavdelningar (två Ortopediska avdelningar och två kirurgiska avdelningar) upplever preoperativt omvårdnadsarbete och jämföra sjuksköterskornas upplevelser från de två olika verksamhetsområdena med varandra.Metod:Detta är en jämförande, deskriptiv enkätstudie av kvantitativ design. Enkäten innehöll slutna frågor rörande preoperativa förberedelser, faste- och duschrutiner, preoperativ medicinering och antibiotika samt medicinteknisk utrustning, kirurgmarkering och laboratoriesvar. Därtill innehöll enkäten bakgrundsfrågor samt öppna frågor. 69 sjuksköterskor mottog enkäten. Dataanalys genomfördes med icke-parametrisk statistikmetod.Resultat:De Ortopediska sjuksköterskorna uttryckte att organisationen kring de preoperativa förberedelserna fungerade sämre i jämförelse med de kirurgiska sjuksköterskorna.

Syfte:Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor på fyra vårdavdelningar (två Ortopediska avdelningar och två kirurgiska avdelningar) upplever preoperativt omvårdnadsarbete och jämföra sjuksköterskornas upplevelser från de två olika verksamhetsområdena med varandra.Metod:Detta är en jämförande, deskriptiv enkätstudie av kvantitativ design. Enkäten innehöll slutna frågor rörande preoperativa förberedelser, faste- och duschrutiner, preoperativ medicinering och antibiotika samt medicinteknisk utrustning, kirurgmarkering och laboratoriesvar. Därtill innehöll enkäten bakgrundsfrågor samt öppna frågor. 69 sjuksköterskor mottog enkäten. Dataanalys genomfördes med icke-parametrisk statistikmetod.Resultat:De Ortopediska sjuksköterskorna uttryckte att organisationen kring de preoperativa förberedelserna fungerade sämre i jämförelse med de kirurgiska sjuksköterskorna.

Syfte:Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor på fyra vårdavdelningar (två Ortopediska avdelningar och två kirurgiska avdelningar) upplever preoperativt omvårdnadsarbete och jämföra sjuksköterskornas upplevelser från de två olika verksamhetsområdena med varandra.Metod:Detta är en jämförande, deskriptiv enkätstudie av kvantitativ design. Enkäten innehöll slutna frågor rörande preoperativa förberedelser, faste- och duschrutiner, preoperativ medicinering och antibiotika samt medicinteknisk utrustning, kirurgmarkering och laboratoriesvar. Därtill innehöll enkäten bakgrundsfrågor samt öppna frågor. 69 sjuksköterskor mottog enkäten. Dataanalys genomfördes med icke-parametrisk statistikmetod.Resultat:De Ortopediska sjuksköterskorna uttryckte att organisationen kring de preoperativa förberedelserna fungerade sämre i jämförelse med de kirurgiska sjuksköterskorna.

Sedan 1995 har ett 40-tal svenska sjukhus varit involverade i olika strukturella förändringar. För de flesta av dem har organisatoriska sammanslagningar med andra sjukhus genomförts. Huvudsakliga drivkrafter till de organisatoriska förändringarna har varit besparingskrav inom landstingens ekonomi.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur sjukhusledningen på Karolinska Universitetssjukhuset fortlöpande hanterade internkommunikationen under organisationsförändringen i samband med sammanslagningen med Huddinge Sjukhus. Vi vill se hur personalen uppfattade denna information och kommunikation samt om det varit en effektiv förändringsprocess.Internkommunikation är en nyckel till en effektiv förändringsprocess. Dålig kommunikation och bristfällig information kan vara de främsta anledningarna till att organisationsförändringar misslyckas.Uppsatsen baseras utifrån en fallstudie framarbetad av personliga intervjuer och en enkätundersökning gjord vid vårdavdelning A22 på den Ortopediska kliniken på Karolinska Universitetssjukhus.

BakgrundNästan var tionde patient inom den somatiska slutenvården drabbas av en vårdskada; en skada som hade kunnat undvikas om lämpliga åtgärder vidtagits av hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvården och dess personal är enligt gällande svensk lagstiftning skyldiga att erbjuda patienter en god och säker vård, vilket innebär att hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga vårdskador och arbeta patientsäkert. Patientsäkerhetsarbetet innebär att arbeta fram rutiner och riktlinjer för att förebygga vårdskador samt uppmärksamma och åtgärda risker. Chefsjuksköterskan är vårdpersonalens närmaste chef och är ledare för omvårdnaden på avdelningen. Chefsjuksköterskans ansvar inbegriper att bedriva avdelningens systematiska patientsäkerhetsarbete och att upprätthålla omvårdnadens kvalitet.

Detta examensarbete har genomförts vid Institutionen för produktionsekonomi på Linköpings tekniska högskola. Uppdragsgivare har varit Svenskt Näringsliv och arbetet har utförts på Södersjukhuset i Stockholm. Syftet med arbetet har varit att kartlägga flödet av patienter med sökorsak höft genom sjukhusets akutmottagning och Ortopediska verksamhet, för att därefter analysera detta och föreslå åtgärder som kan minska väntetider och öka genomflödet. På akutmottagningen har tre aktiviteter visat sig vara viktigare än de övriga, nämligen läkarundersökning, röntgen och inläggning på vårdplats. Anledningen till detta är att väntan till de aktiviteterna utgör cirka två tredjedelar av en patients tid på akutmottagningen.

Denna rapport behandlar utvecklingen av en programvara för styrning av ett industriellt bläckstråleskrivarsystem. Projektet är baserat på effektmål ställda av beställaren Inkit AB. Dessa omfattar funktionalitet som programvaran ska ha. Krav fanns även på att programvaran skulle ha stöd för internationalisering, samt att den skulle ha ett användarvänligtgränssnitt. Det inbyggda systemet som ska köra programvaran har en ARM-arkitektur.

Naturläkemedel är ett område som väcker stort intresse idag och allt fler individer väljer att ta hand om sina åkommor på egen hand. Modern forskning visar på interaktioner mellan naturläkemedel och konventionella läkemedel. Eftersom naturläkemedel under lång tid uteslutande har använts i egenvårdssyfte har patienters användning av dessa produkter skett i stor utsträckning utan medverkan från den vanliga hälso- och sjukvården. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors inställning till och kunskaper om naturläkemedel. Studien är av kvalitativ design och är baserad på sex intervjuer med sjuksköterskor verksamma vid två Ortopediska vårdavdelningar i Södra Sverige.

Syftet med studien var att undersöka hur patienterna på en ortopedisk avdelning uppfattade sin postoperativa smärtbehandling och tillfredsställelse med vården. Metod: En enkätstudie med konsekutivt urval gjordes under hösten 2010 på en ortopedisk avdelning på ett sjukhus i Mellansverige. Urvalet bestod av 47 Ortopediska patienter, både män och kvinnor, som genomgått operation och enkäten, som berörde hela den postoperativa vårdtiden, lämnades ut postoperativ dag tre. Åldrarna varierade mellan 23 och 82 år. Resultat: Majoriteten av patienterna ansåg sig nöjda med smärtbehandlingen och sin tid på avdelningen.

Oro drabbar många patienter inför en operation. Förutom den subjektiva känslan av obehag som patienten upplever pekar flera studier åt att preoperativ oro ger negativt inflytanden på återhämtning, läkning, ökad postoperativ smärta, illamående och förlängd sjukhusvistelse. Den preoperativa oron kan ha olika orsak och påverkas av en mängd olika faktorer. Att beskriva patienters upplevelse av vad som påverkar preoperativ oro. Metod: Kvalitativ intervjustudie där sex personer som opererat Ortopediska ingrepp deltog.

Ortopediska kliniken i Malmö tog emot flest utlokaliserade patienter 2012 av samtliga kliniker på Skånes Universitetssjukhus. Detta innebär att patienten vårdas på en vårdenhet som inte är specialiserade på den aktuella diagnosen och vårdas av sjuksköterskor med kompetens av annan specialitet, vilket kan innebära potentiella patientsäkerhetsrisker. Upplever sjuksköterskan att hens yrkeskompetens förändras vid vård av dessa patienter och på vilket sätt? Upplever sjuksköterskan att det påverkar omvårdnaden av patienten och på vilket sätt? Innebär det någon patientsäkerhetsrisk att vårda utlokaliserad patient på sin ordinarie avdelning? Elva sjuksköterskor intervjuades med ett hermeneutiskt perspektiv på studien med Patricia Benners teori om kompetensnivåer som teoretiskt ramverk. De flesta deltagarna upplevde en skillnad i omvårdnaden vid vård av utlokaliserad patient.

Höftledsdysplasi (HD) är en i raden av genetiska sjukdomar hos våra hundar Det är en ärftlig sjukdom som främst finns hos storvuxna raser och ger en felaktig utveckling av höftleden som ger upphov till förslitning av brosket i höftleden med benpålagringar som följd. Trots avelsprogram fortsätter höftledsdysplasin att vara den mest vanliga Ortopediska sjukdomen hos våra hundar. Höftledsdysplasin karaktäriseras som överdriven slapphet i ledkapseln och dess ligament, samt att ledkulan inte är normalt placerad i leden. Dagens graderingssystem som används är inte tillräckligt för att kunna stoppa sjukdomens framfart. Därför utvecklas nu ett HD-index som inte bara tar hänsyn till individens egna HDstatus utan även dess släktingar. Det är inte bara genetiken som styr uttrycket av HD. Även miljöfaktorer har inverkan på om tillståndet uttrycks samt i vilken allvarlighetsgrad. Diet och motion har därför visat sig ha betydelse för sjukdomens utveckling.

Bakgrund: Trycksår är idag en vanligt förekommande vårdskada. Få studier har gjorts gällande trycksår i samband med buklägeskirurgi.Syfte: Syftet var att undersöka trycksårsprevalensen bland patienter som genomgått kirurgi i bukläge och identifiera möjliga riskfaktorer för trycksår.Metod: En prospektiv deskriptiv studie med kvantitativ design. Datainsamlingen utfördes på neurokirurgiska och Ortopediska kliniken under nio veckor, vid ett stort sjukhus i mellansverige. Hudobservationer och journalgranskning skedde på totalt 29 patienter. Frågeställningarna besvarades med deskriptiv statistik och analyserades med Mann Whitney U test och Chi2.Resultat: Var tredje patient som genomgått buklägeskirurgi utvecklade trycksår.