Uppsatsen handlar om kristendomens syn på inkarnationen och dess betydelse för ikonen. Det är en studie av ikonens teologiska och historiska bakgrund, kopplad till kristologiska frågor som uppstod redan under den tidiga kristendomen. Synen på inkarnationen, Guds människoblivande i Kristus, är inom kristendomen skiftande även om det finns en gemensam trosbekännelse. Studien behandlar ikonens teologi och inkarnationsfrågan i samband med Gamla testamentets bildförbud och hur detta påverkar delar av den kristna tron. Under en längre period fanns ett stort motstånd gentemot heliga bilder inom kyrkan som till viss del påverkade brytningen mellan Ortodox och katolsk kristendom.

Mitt syfte med denna uppsats var att undersöka Katolska och Syrisk-Ortodoxa kyrkans förståelse av bikten. Det var på grund utav mitt intresse för båda kyrkorna samt att jag inte funnit något liknande material på svenska som jag valde just detta syfte med min uppsats. Jag har i bästa möjliga mån försökt presentera och analysera bikten utifrån katolsk och syrisk-Ortodox tradition. Jag har genom att granska de båda traditionernas katekeser samt bibeln och andra källor, försökt söka deras förståelse av bikten samt hur de tänker kring de olika delarna som bikten omfattas av. Jag valde ut de texter som jag kände passade bäst och var mest representativa för traditionerna samt de texter som har en koppling till kyrkans auktoriteter, det vill säga påvar och patriarker.

ÖREBRO UNIVERSITETInstitutionen för beteende-, social- och rättsvetenskapSociala omsorgsprogrammetSocialt arbete 41-60 pC-uppsats, 10 pHt 2007En studie om hemtjänstpersonalens upplevelser av att vårda äldre med syrisk Ortodoxt ursprung- Hur upplever vissa syrisk Ortodoxa äldre att ta emot omsorg i ett främmande land?Författare: Shamiram Gevriye, Mia SlemanSammanfattningDenna studies syfte var att undersöka hur hemtjänstpersonal upplever att vårda äldre med syrisk Ortodoxt ursprung. Syftet var även att undersöka vissa syrisk Ortodoxa äldres upplevelser av att vårdas av hemtjänstpersonal.För studiens genomförande valdes den kvalitativa ansatsen som metod. Tematiska intervjuer genomomfördes med öppna frågor för att få del av hemtjänstpersonalens samt vissa brukares upplevelser av omsorgen. De tre teman som användes i studien var bemötande, anpassning och kultur.

This essay is about the representation of orthodox Christianity in Swedish educational material. With the help of my analytical approach inspired by Michel Foucault, I have studied material used in school for the subject Religion. I have limited the educational material in two ways. First, the main reason for this is that I am only interested in material written and produced from the year 2010 until today. Secondly, the material I have chosen to focus on is written for the grades 7-9 and for high school.

Inom kognitionsvetenskapen växer det på flera håll fram konkurrenter till det synsätt på språklig kognition som förespråkats främst av lingvisten Noam Chomsky. Han har argumenterat för att barns förmåga till att snabbt förvärva språks grammatiska komplexitet, beror på att all världens språk delar en underliggande universell grammatik som finns inkodad i människohjärnan från födseln. Enligt denna syn betraktas grammatik som ett abstrakt regelstyrt system, slutet och utan direkt påverkan från omgivningen. Efterföljande forskning har kommit att visa på många svårigheter för denna hypotes, varvid alternativa ansatser har trätt fram. Som ett resultat försöker många forskare numera istället förklara färdigheter i grammatik som en förlängning av kognitiva och kommunikativa förmågor. Uppsatsen ger en kort bakgrund om Chomskys idéer och hur han resonerade sig fram till sin hypotes.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka varför unga syrisk- Ortodoxa killar, som är födda i Sverige, i helt annorlunda livsförhållanden än deras föräldrar väljer att utbilda sig till diakoner. De teoretiska förutsättningar och grundantagande bygger på Owe Wikströms teorier om varför människan blir religiös. Studiens perspektiv är psykologiskt och i uppsatsen utgår jag från att informanternas religiositet är ett fenomen som skapas, bevaras och förändras utifrån psykologiska grunder. Föreliggande arbete bygger på kvalitativ forskningsmetod. Jag har valt denna forskningsmetod för att jag är intresserad av att få en förståelse över betydelsen och innebörden av det som studeras.  I studien tillämpas en kvalitativ intervjuform.I min studie kan jag utifrån informanternas utsagor se att Individen, kulturens och meningsperspektivet är beroende av varandra för att få en fruktsam tolkning.

Innebörden av begreppet tradition varierar mellan de stora kyrkorna. Denna uppsats beskriver traditionens betydelse och plats i den Ortodoxa kyrkan. Traditionen har beskrivits både utifrån sin yttre och inre form. I traditionen står theosis, människans gudomliggörelse, i centrum både liturgiskt, i lära och i praxis. Fakta från litteraturen har främst hämtats från verk av de Ortodoxa 1900-tals teologerna Kallistos Ware och John Meyendorff.

Påsken är Greklands överlägset största högtid. Den har en enorm betydelse för den grekiskOrtodoxa kyrkan och den grekiska traditionen. Påsken firas såväl i kyrkan som i hemmen med familjen. Maten har en central plats med fasta som inleder påsken, vilken sedan kulminerar i Jesus Kristus lidande, död och uppståndelse. Familjen samlas kring en stor påskmåltid på söndagen för att fira uppståndelsen.

Det huvudsakliga syftet med min uppsats var att läsa Brott och straff (1866) i en kristen teologisk kontext, där jag ville undersöka om de två trosinriktningarna i romanen förenades eller inte. Jag tog min utgångspunkt i att Raskolnikov gav uttryck för föreställningar inom Gud-är-död-teologin med betoning på Simone Weil och William Hamilton, och att Sonja gav uttryck för föreställningar inom den rysk-Ortodoxa teologin.Vidare formulerade jag frågan: Kan man läsa Brott och straff som en egen gren inom kristen teologi? Jag tog hjälp av identitetsrekonstruktion som metod, med fokus på Ruard Ganzevoorts användning av termen.Resultatet är att man faktiskt kan läsa Brott och straff som en egen gren inom kristen teologi. Både Raskolnikov och Sonja har fått något i utbyte av varandra och sålunda rekonstruerat sina tidigare övertygelser och trosuppfattningar. Raskolnikovs identitet, som tidigare präglades av en övermänniskoteori och föreställningen om att Gud kanske inte finns, har påverkats av mötet med Sonja och övergett sina tidigare trosuppfattningar.

Religious education in Swedish schools aims to be as objective and non-confessional as possible. This sort of education can lead to that the different religions are presented in a way which is unfamiliar to the followers of the different religions. This problem is what I have focused on in this essay since I myself was a victim of a similar situation. As a syriac-orthodox youth I felt that my Christianity was not the same as the one presented in school. I felt that it had nothing in common with what I learned in my church, therefore I asked myself the question: Whose Christianity is being represented? Therefore I have focused on the syriac-orthodox church in this research.The purpose of my essay was to enlighten the differences between religious education in syriac-orthodox churches and Swedish community schools.

När hästen domesticerades för cirka femtusen år sedan förändrades dess tillvaro från att leva på stäppen till att stallas upp i begränsade utrymmen. Hästen är en gräsätare och spenderar i det fria uppemot 18 timmar per dygn åt att söka föda och när den stallades upp innebar det en begränsning av sitt naturliga födosöksbeteende. Uppstallade hästar ska ha en jämn yta att stå på. Denna ska vara försedd med ett lämpligt strömedel av god kvalité som ska hållas ren och torr samt ge en god liggkomfort. Hästen har tre olika typer av sömn; dåsighet, Ortodox och paradox sömn (REM-sömn). Strömedlet kan vara en viktig faktor för att hästen ska vilja lägga sig ned och på så sätt möjliggöra sin REM-sömn.