Syftet med studien var att genom textanalys granska språket i tre valda läroböcker inomämnet matematik, på gymnasial nivå, med tonvikt på deras läsbarhet. De tre valdaläroböckerna, Matematik 4000 Kurs C Blå, Matematik från A till E. Gymnasiets matematikkurs C och Tal & Rum NT kurs C+D, har analyserats med avseende på deras samspel mellantext, bilder och figurer, Orsakssamband, ovanliga ord, ämnesspecifika ord, sammansatta ord,långa ord, ordlängd, nominaliseringar, nominalfraser, fundament, meningslängd ochmeningsbyggnad. Datan har utgjorts av ett kapitel ur respektive bok, som behandlarexponentialfunktioner och logaritmer. Respektive kapitel har skrivits av och den digitalaversionen har sedan analyserats ur ovan nämnda perspektiv.

Denna kvalitativa studie undersöker balansen mellan det balanserade styrkortets perspektiv i en hälso- och sjukvårdsorganisation verksam på en kvasimarknad. Studien har haft sin utgångspunkt i Uppsala läns landstings primärvård. Resultatet har visat att det finns både möjligheter och svårigheter att balansera styrkortets perspektiv. Kvasimarknaden möjliggör en koppling mellan nöjda kunder och ökade intäkter vilket skiljer denna studie från tidigare studier inom samma område. Denna koppling ger potential att se Orsakssamband mellan styrkortets perspektiv vilket kan främja balansen.

Syfte: Att studera vilka faktorer som har Orsakssamband med tandvårdsrädsla hos barn och ungdomar.Material och metod: Litteraturstudien är en litteraturöversikt av utgivna vetenskapliga artiklar som berör tandvårdsrädsla och dess orsaker hos barn och ungdomar. Sökning och bedömning av relevanta vetenskapliga artiklar har gjorts i avsikt att hitta svaret på studiens syfte. Kvantitativa studier inkluderades i studien. Artiklar som publicerades före 2000-talet exkluderades.Resultat: Resultatet visade att barnets tandvårdsrädsla är associerat med föräldrarnas tandvårdsrädsla. Obehaglig upplevelse vid tandvårdsbesök bidrar till tandvårdsrädsla.

Tidigare studier inom läromedelsforskning både i Sverige och internationellt, har vi-sat att en ökad grad av de språkliga variablerna röst och kausalitet har en positiv inver-kan på elevers läsförståelse (se t ex Beck, McKeown & Worthy, 1995; Reichenberg, 2000). Röst innebär de språkliga drag som närmar texten till läsaren och kausalitet be-tecknar Orsakssamband i texten.I föreliggande studie har samtliga grundläroböcker i fysik för skolår 4-6 som nu finns tillgängliga på de svenska läromedelsförlagen, analyserats med fokus på röst och kausa-litet. Även textbindningen har studerats samt texternas läsbarhetsindex (LIX). Resultaten visar att läroböckerna har en varierande grad av röst och kausalitet, men att alla visar exempel på röst genom direkt tilltal till läsaren. Däremot skiljer sig graden av kausalitet och textbindning åt, vilket påverkar läsarens förmåga att förstå Orsakssamband i texten.I diskussionskapitlet diskuteras vilka konsekvenser de analyserade läroböckernas språk kan få för eleverna och för läraren.

Problem/Bakgrund: Det finns många förändringsstrategier och modeller, recept, för att förändra, men även för att organisera verksamheter. Olika modeller och recept kommer och går. Oftast framställs resultatet i olika termer och något som ofta återkommer är att graden delaktighet har ökat. Kan det vara så att det är graden av delaktighet är en dold mekanism som ligger bakom en lyckad förändring?Syfte: Mitt syfte med den här uppsatsen är att undersöka om det finns ett kausalt Orsakssamband mellan betingelserna ledning, ansvar och värdering och händelserna sjukskrivning, personalomsättning och påverka där delaktighet utgör mekanismen som aktiverar förloppet.Slutsatser/Resultat: Det finns ett kausalt Orsakssamband mellan betingelsen ledning och händelserna sjukskrivning, upplevd delaktighet och personalomsättning.

Syftet med detta arbete har varit att kartlägga, beskriva och förklara de förändringar som skett när det gäller markanvändningen under de senaste hundra åren. Fallstudien har särskilt fokuserat på ängs- och hagmarken inom byarna Stora Heda, Lilla Heda och Karryd i nordöstra Sjösås församling.Studien har studerat förändringar i omfång och användning av markslagen, sökt de Orsakssamband som kan tjäna till förklaringar och även studerat samtida förändringar vilka kan ha en påverkan på en framtida användning.Resultatet visar på ett Orsakssamband där minskad djurhållning kräver mindre vinterfoder från ängsslåtter. En förändring av den plöjda åkermarken från säd till vall. Detta har flyttat skogs- och hagbetet till vallåkern eller ängen för att sedan nästen helt ha övergett ängs- och hagmarken. En ytterligare minskning av antalet betande djur har gjort att det idag är koncentrerat till vallbärande åker.

Olika former av prestationsmått har sedan en tid tillbaka provats i kommuner. En av de modeller som kommuner har hämtat från privata företag är balanserat styrkort. Ett problem är huruvida en modell som är framtagen för privata företag direkt kan tillämpas inom kommuner trots de skillnader som finns mellan dessa verksamheter. Syftet med denna uppsats är att, ur ett ledningsperspektiv, öka förståelsen för hur en kommun kan utforma och använda sig av balanserat styrkort. Delsyftet är att identifiera vilka fördelar och nackdelar som kan uppstå vid användning av balanserat styrkort i en kommun.

En av journalistikens viktigaste uppgifter är att förenkla, förklara och konkretisera det komplexa och svårförståeliga. Detta gäller även ett av de största globala hoten i vår tid: klimatförändringarna. Klimatförändringarna har många, mer eller mindre abstrakta, konsekvenser. Och vilka av dessa konsekvenser som tas upp i medierna, påverkar hur mediekonsumenterna ser på just klimatförändringarna och hur de drabbar oss och vår omvärld.I denna uppsats undersöks vilka av klimatförändringarnas konsekvenser som svenska journalister väljer att skriva om samt hur man väljer att beskriva dessa konsekvenser och varför. Frågeställningarna är: Vilka av klimatförändringarnas konsekvenser beskrivs av svenska journalister? Vilka konsekvenser beskrivs som de yttersta? Vilka konsekvenser kvantifieras, alltså siffersätts? Varför väljer man att beskriva de konsekvenser som man gör, på det sätt som man gör? Frågeställningarna har besvarats genom en kvantitativ innehållsanalys, i vilken redaktionellt material på tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen har analyserats, samt genom en intervjustudie, i vilken journalister på tre av de fyra tidningarna har intervjuats.Studiens resultat visar att konsekvenser som påverkar djur, natur, väder och temperatur är de vanligast förekommande.

En av journalistikens viktigaste uppgifter är att förenkla, förklara och konkretisera det komplexa och svårförståeliga. Detta gäller även ett av de största globala hoten i vår tid: klimatförändringarna. Klimatförändringarna har många, mer eller mindre abstrakta, konsekvenser. Och vilka av dessa konsekvenser som tas upp i medierna, påverkar hur mediekonsumenterna ser på just klimatförändringarna och hur de drabbar oss och vår omvärld.I denna uppsats undersöks vilka av klimatförändringarnas konsekvenser som svenska journalister väljer att skriva om samt hur man väljer att beskriva dessa konsekvenser och varför. Frågeställningarna är: Vilka av klimatförändringarnas konsekvenser beskrivs av svenska journalister? Vilka konsekvenser beskrivs som de yttersta? Vilka konsekvenser kvantifieras, alltså siffersätts? Varför väljer man att beskriva de konsekvenser som man gör, på det sätt som man gör? Frågeställningarna har besvarats genom en kvantitativ innehållsanalys, i vilken redaktionellt material på tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen har analyserats, samt genom en intervjustudie, i vilken journalister på tre av de fyra tidningarna har intervjuats.Studiens resultat visar att konsekvenser som påverkar djur, natur, väder och temperatur är de vanligast förekommande.

I denna uppsats undersöks sambandet mellan valdeltagande och befolkningsstorlek. Datamaterialet utgörs av samtliga val till kommunfullmäktige i Sverige mellan åren 1982 och 2006. Olika politiska teorier gör gällande att ökad befolkningsmängd kan ha både positiva och negativa effekter på valdeltagandet. För att testa hur detta samband ser ut isoleras effekten av befolkningsstorlek genom ett antal kontrollvariabler. Resultatet visar på att det föreligger skillnader i valdeltagande mellan olika befolkningsmässigt stora kommuner.

Sverige har under lång tid varit ett av få länder i Västeuropa där ett radikalt högerpopulistiskt parti inte haft väljarmässiga framgångar. Detta har numera förändrats och Sverigedemokraterna finns idag representerade i Riksdagen. Samtidigt har det under senare år skett en betydande ökning av hatbrott med främlingsfientliga motiv. Uppsatsen syftar till att undersöka hurvida det finns något samband mellan Sverigedemokraternas stöd och begångna hatbrott på kommunnivå. En regressionsanalys av tvärsnittsdata genomförs utifrån minsta kvadratmetoden (OLS), där resultatet visar på att variationen i partiets stöd enbart förklarar en liten andel av variationen i hatbrott.

Sverige har under lång tid varit ett av få länder i Västeuropa där ett radikalt högerpopulistiskt parti inte haft väljarmässiga framgångar. Detta har numera förändrats och Sverigedemokraterna finns idag representerade i Riksdagen. Samtidigt har det under senare år skett en betydande ökning av hatbrott med främlingsfientliga motiv. Uppsatsen syftar till att undersöka hurvida det finns något samband mellan Sverigedemokraternas stöd och begångna hatbrott på kommunnivå. En regressionsanalys av tvärsnittsdata genomförs utifrån minsta kvadratmetoden (OLS), där resultatet visar på att variationen i partiets stöd enbart förklarar en liten andel av variationen i hatbrott.

Jag undersöker hur ett bra läromedel i historia 4-6 för andraspråkselever skulle kunna se ut. Jag studerar forskningen på området och gör intervjuer med lärare och förlag. Idag finns det inget andraspråksläromedel i historia 4-6. Lärarna som svarat på min enkät anser inte att de historieböcker som de använder fungerar särskilt bra för andraspråkselever. Lärarna är i hög utsträckning intresserade av att prova ett specialkonstuerat läromedel för andraspråkselever.

I denna uppsats försöker jag utreda Bushadministrationens motiv bakom Irakkriget 2003. Detta gör jag med hjälp av motivanalysen där jag testar aktörens motiveringar, så kallade motivindikatorer bakom det militära intrånget i Irak. Motiveringarna kan återfinnas i bl.a. offentliga tal men de måste utsättas för ett antal tester med avsikt att framställa de bakomliggande motiven. Genom att exempelvis mäta korrespondensen mellan utsaga och handling kommer jag ett steg närmare de gripbara motiven.

Denna C-uppsats i Sociologi är en analys av hur det fungerar i det svenska rättsväsendet gällande kvinnor som har blivit utsatt för våldtäkt. Syftet med analysen är att försöka få fram en tydlig bild av hur de svenska lagarna tillämpas i praktiken och om de efterlevs som lagen beskriver att den ska göra. Men analysen vill också se om det finns något Orsakssamband mellan ett patriarkalt samhällsmönster och om det finns något symboliskt våld i rättsliga sammanhang. De teoretiska utgångspunkterna har varit en jämförelse av Pierre Bourdieus begrepp om könshabitus, symboliskt våld i relation till den feministiska teorin om patriarkatets syn på kvinnor som blir utsatt för våldtäkt och hur de blir behandlade av det svenska rättsväsendet. Pierre Bourdieus syn på den manlige dominansens reproduktion och hierarki ligger som grund för uppsatsen..