Uppsatsens titel: Likt en kameleonts skiftningar- en studie om det psykologiska kontraktets förändringar över tidSeminariedatum: 2008-05-29Ämne/kurs: FEK. Magisteruppsats, Vårterminen 2008Författare: Annika Lindeberg, Therese NilssonHandledare: Tommy JensenNyckelord: Psykologiskt kontrakt, förväntningar, Organisationsstrukturer, tid, brott, överträdelser, kommunikation, förtroendeStudie objekt: 2 företag, ett inom bemanningsbranschen och ett som arbetar stationärtSyfte: Vårt främsta syfte med den här studien är att söka en förståelse för hur det psykologiska kontraktet hos medarbetare på företag med olika Organisationsstrukturer förändras och utvecklas över tid i en anställning. Ett av våra delsyften är att urskilja likheter eller skillnader av det psykologiska kontraktets utveckling mellan de två studerande företagen. Vårt andra delsyfte är att utröna vilka händelser som bidrar till förändringen av det psykologiska kontraktet hos våra respondenter.Metod: Kvalitativa intervjuer med 12 respondenter.Teoretisk referensram: Teorier inom ämnesområdena det psykologiska kontraktet, typer och faser av psykologiska kontrakt, det psykologiska kontraktet över tid, det psykologiska kontraktet i olika företagSlutsatser: Vår studie indikerar att organisationsstruktur kan vara av betydelse vid överträdelser av det psykologiska kontraktet. Liknande samband gäller vid brott av det psykologiska kontraktet.

Inom dagens hälso- och sjukvård finns det metoder som kompletterar den västerländska skolmedicinen. Metoder som kan komma att användas när skolmedicinen inte räcker till. Genomgående för vården med Komplementär och alternativ medicin, KAM metoder är en prägling av helhetstänkande ibland även kallat holistiskt synsätt.Syftet med denna uppsats är att beskriva den befintliga forskningslitteraturen med avseende på sjuksköterskans och övriga vårdpersonalens uppfattningar om KAM samt hur KAM används inom vården.Åtta studier sammanställdes och analyserades i en litteraturöversikt för att få en överblick över kunskapsläget. Resultatet presenteras med två huvudkategorier. Kategorierna är Uppfattning om KAM och Hur KAM används i vården.

Arbetsmarknaden idag är kännetecknad av förändringar, komplexitet samt att allt högre krav ställs på de företag som verkar på den. I och med denna utveckling som sker, påverkas även företaget.En av de faktorer som berörs, är företagens Organisationsstrukturer. Valet av struktur eller en förvandling av strukturen, kan vara ett tillvägagångssätt att öka anpassningen till omgivningen och dess förändring.Mot denna bakgrund valde vi följande problemformulering: ? Hur påverkas medarbetare av olika Organisationsstrukturer??Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur Sveriges Television AB:s (SVT) linjeorganisation respektive Hachette Filipacchi Sverige AB:s (Hachette) matrisorganisation påverkar medarbetarna. Vi valde att behandla detta syfte genom att se på medarbetarnas motivation och trygghet och därigenom se hur detta påverkar produktiviteten.Den teoretiska utgångspunkt som uppsatsen har som grund, bygger påteorier rörande organisationsstruktur, motivation, trygghet samt produktivitet.Uppsatsen har innefattat personliga intervjuer med tre medarbetare på SVT och fyra på Hachette.

Denna studie syftar till att belysa hur offentliga organisationer arbetar kring kunskapsbevaring och kunskapsöverföring. Vi har undersökt hur fem offentliga organisationer med olika Organisationsstrukturer arbetar med att bevara kunskap inom organisationen, samt hur de överför kunskap mellan medarbetare och till nyanställda. Studien har samlat in det empiriska resultatet med semistrukturerade intervjuer. I analysen diskuteras det empiriska resultatet med ämnen som epistemologiska perspektiv inom knowledge management, maktperspektiv, politiska direktiv, arbetsmiljö samt kommunikationens roll. Resultatet av analysen påvisar bland annat att muntlig kommunikation är en viktig framgångsfaktor i en kunskapsprocess..

Denna studie syftar till att belysa hur offentliga organisationer arbetar kring kunskapsbevaring och kunskapsöverföring. Vi har undersökt hur fem offentliga organisationer med olika Organisationsstrukturer arbetar med att bevara kunskap inom organisationen, samt hur de överför kunskap mellan medarbetare och till nyanställda. Studien har samlat in det empiriska resultatet med semistrukturerade intervjuer. I analysen diskuteras det empiriska resultatet med ämnen som epistemologiska perspektiv inom knowledge management, maktperspektiv, politiska direktiv, arbetsmiljö samt kommunikationens roll. Resultatet av analysen påvisar bland annat att muntlig kommunikation är en viktig framgångsfaktor i en kunskapsprocess..

Denna studie syftar till att belysa hur offentliga organisationer arbetar kring kunskapsbevaring och kunskapsöverföring. Vi har undersökt hur fem offentliga organisationer med olika Organisationsstrukturer arbetar med att bevara kunskap inom organisationen, samt hur de överför kunskap mellan medarbetare och till nyanställda. Studien har samlat in det empiriska resultatet med semistrukturerade intervjuer. I analysen diskuteras det empiriska resultatet med ämnen som epistemologiska perspektiv inom knowledge management, maktperspektiv, politiska direktiv, arbetsmiljö samt kommunikationens roll. Resultatet av analysen påvisar bland annat att muntlig kommunikation är en viktig framgångsfaktor i en kunskapsprocess..

Denna uppsats syftar till att, ur ett lärandeperspektiv, analysera NPM-litteraturens syn på lärande och organisation. Uppsatsen är en kvalitativ litteraturstudie som ställer lärandeperspektivet i relation till NPM-diskursen. Vi kom fram till att NPM-litteraturens centrala områden, i termer av decentralisering och mål- och resultatstyrning, innehåller goda förutsättningar för lärande. Dessa förutsättningar framställs implicit och behandlas inte uttryckligen. Komplexiteten i NPM-reformerna har inneburit svårigheter att implementera de nya idéerna i organisationerna.

Syftet med denna uppsats är att studera och skapa förståelse för styrning av produktutveckling i ett stort läkemedelsföretag. Vi lägger fokus på organisationsstruktur och omvärldsaspekten. Vår ambition är att därefter tillämpa den befintliga teorin för att om möjligt vidareutveckla denna. Vår studie är en kvalitativ fallstudie med explorativ ansats. Vi har använt oss av en abduktiv metod och haft semistrukturerade intervjuer som bas för den empiriska datan.

Syftet med denna studie är att kartlägga små och medelstora styckningsföretags förutsättningar och möjligheter vid en förändring av marknaden. Utifrån kartläggningen skall studien belysa vilka möjligheter som finns för ett företag gällande vertikal och horisontell integration eller avveckling samt olika strategier, nämligen kostnadsöverlägsenhet, differentiering och fokusering. Konkurrensökningen beror till stor del av dagligvarukedjornas ökade centralisering samt konsumentpackat kött (kpk) Centraliseringen av handelns kötthantering ändrar förutsättningarna för köttindustrin. Tidigare, innan dagligvarukedjorna infört konsumentpackat kött köpte butikerna ofta kött från lokala styckningsföretag. På grund av centraliseringen av daglivaruhandelns styckningverksamhet kan endast stora styckningsföretag leverera tillräckligt stora kvantiteter kött.

Denna uppsats är en studie av organisatoriska alternativ till byråkratisk och patriarkal utformning samt de alternativa organisationernas interna demokratiska strukturer. Syftet är att undersöka Organisationsstrukturer och vilken effekt de får på organisationens politiska handlingar och dess interna jämlikhet. Vi har valt att göra en fallstudie av Feministiskt initiativs lokala grupp i Malmö och undersöker deras uppfattningar om hur organisatoriska visioner behandlas i teori och praktik. Öppna samtalsintervjuer med lokala medlemmar i Feministiskt initiativ har genomförts där diskussioner och reflektioner kring interna maktordningar varit i fokus. Analysen genomförs med hjälp av teorier som på olika sätt resonerar kring vårt problemområde.

Hur staten organiserar sin förvaltning, i form av specialisering och samordning av verksamheten, har betydelse för hur väl uppdraget att implementera den politiska viljan genomförs. Många menar att betoningen på samordning idag ökat efter flera år av specialisering som dominerande organisationsform. Vi har därför valt att undersöka begreppet samordning och dess tillhörande problematik för att se hur, när och var samordning är önskvärt inom statlig förvaltning och vilka problem som kan uppstå. Då samordning är en flertydig term som kan vara svårförstådd, avser uppsatsen också konkretisera begreppet och dess övergripande problematik. Genom intervjuer på Migrationsverket ges praktiska exempel utifrån en svensk kontext.

A1160Problem: Studien behandlar omorganisationen av Flygvapnets taktiska kommando (FTK) utifrån uppgiftsperspektivet och är avsedd att besvara frågorna Vad ställer uppgifterna för krav på organisationsstrukturen? Vilken typ av organisationsstruktur är lämplig för FTK?Syfte: Denna studie syftar till att analysera och beskriva FTK:s uppgifter och organisationsstruktur samt föreslå en lämplig organisationsstruktur för FTK. Detta görs mot bakgrund av utvald litteratur om organisationsstruktur inom fältet organisationsteori.Teori och modell: FTK:s uppgifter har analyserats med utgångspunkt i de utformningsparametrar och situationsvariabler som Mintzberg introducerat för att välja organisationsstruktur. Dessa har sedan analyserats mot följande tre utvalda Organisationsstrukturer: professionell byråkrati, processorienterad organisation med team-baserad struktur och projektorganisation.Metod: Kvalitativ studie, respondentintervjuerResultat: FTK:s uppgifter befanns ha en grundläggande bas som omfattar ledning av luftstridskrafter, men inom ramen för detta finns också stora skillnader mellan de uppgifter som löses. En kombination av de studerade Organisationsstrukturerna föreslås vara lämplig för FTK.

Genom utvecklingen av infrastrukturen i storstadsområdena ställs idag allt större krav på masstransportsystemen som binder samman olika områden. En viktig aspekt är att upprätthålla en god säkerhet samtidigt som persontransporten måste utföras så snabbt och effektivt som möjligt. Detta ställer stora krav på den som utför persontransporter. Syftet med denna studie var att undersöka tunneltågförares attityder och subjektiva normer till säkerhetsarbetet inom Veolia Transport AB, mäta deras beteendeintentioner till säkerhetskulturen och deras upplevda säkerhetsbeteende. Studien utgick från Ajzen & Fishbeins (1975) teori om beteendeintentioner, Reasons (1990) teori om människor och säkerhetskulturer, samt Westrums (1992) karaktäristika om utvärdering av Organisationsstrukturer.

Följande C-uppsats är skriven vid Företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet. Studien behandlar kvinnliga nätverk som ett sätt att motverka den ojämna könsfördelning som idag existerar inom IT-branschen. Genom en fallstudie, där ett nätverk studerats utifrån en referensram innehållande nätverks- och Organisationsstrukturer, har syftet med undersökningen varit att analysera varför och hur ett företag väljer att utveckla och driva ett sådant kvinnligt nätverk och vilka effekter det bidragit till. För att skapa en bred informationsmängd har personer med och utan koppling till nätverket intervjuats. Data har även samlats in genom medverkan vid en nätverksträff samt från en enkätundersökning med nätverkets medlemmar.

Den offentliga sektorn i Sverige har under de senaste decennierna påverkats av stora reformvågor. De bakomliggande idéströmningarna har kommit att gå under samlingsnamnet New Public Management där ekonomiska värden starkt betonas. Man menar att det inte bör göras någon skillnad mellan privata företag och offentliga organisationer i valet av organisationsstruktur och förspråkar att den offentliga sektorn närmar sig den privata sektorns Organisationsstrukturer. Samtidigt har röster höjts kring att den offentligt-rättsliga public service-televisionen, SVT, kommit under starkt inflytande av dessa ekonomiska värden på bekostnad av de demokratiska och att detta är problematiskt.Studien tar utgångspunkt i dessa fenomen och undersöker med hjälp av diskursteoretiska utgångspunkter huruvida SVTs ledning agerar med utgångspunkt i en New Public Management-diskurs.Våra resultat visar att kritiken är befogad i det avseendet att det finns en tydlig NPM-prägel på den diskurs som ledningen brukar. Även när hänsyn tas till omkringliggande relevanta förändringar ter sig de förändringar som ägt rum inom SVT som utmärkande då man istället för att fokusera på sitt ursprungliga uppdrag och söka problematisera sitt förhållande till demokratin har kommit att prioritera dessa ekonomiska värden..