Den här magisteruppsatsen behandlar två perspektiv på ledarskap som jag kallar för statiskt och kulturellt. Det statiska perspektivet handlar om att betrakta ledarskapskompetenser som oföränderliga och därför samma i alla situationer. I kontrast till detta står det kulturella perspektivet som handlar om att betrakta ledarskapskompetenser som processer. Syftet i den här uppsatsen är att påvisa att dessa två ledarskapsperspektiv förekommer och att i en empirisk kontext pröva de här perspektiven för att se om och hur de får stöd av deltagarna i studien. Genom den hermeneutiska metoden har jag intervjuat fem deltagare som är svenska ledare med många års erfarenhet av ledarskap. De respresenterar olika branscher och företag.

Vi har i vår uppsats utfört våra empiriska studier vid Medicinska fakulteten på Institutionen för hälsa, vård och samhälle. Vi har här valt att undersöka vi-känslan inom organisationen. I Medicinska fakultetens kommunikationsplan står det nämligen att organisationen strävar mot att stärka vi-känslan. Vi har även tidigare i olika företagssammanhang stött på begreppet vi-känsla, men begreppet utvecklas sällan vidare i akademisk litteratur. Därför har vi med vår undersökning velat ta reda på vilka faktorer som inverkar på vi-känslan och hur olika internkommunikativa strategier kan utvecklas för att stärka vi-känslan inom organisationen.

Vi står idag inför en stor förändring i samhället i och med det kommande generationsskifte som innebär stora pensionsavgångar bland 40-talisterna. Pensionsavgångarna och medelåldern kommer att öka i Luleå kommun enligt en personalprognos som Luleå kommun presenterat. Den generation som skall ersätta de avgående är färre i antal och därför är rekryteringsbehovet stort av kompetent personal inom kommunens verksamheter. Luleå kommun står därför såsom flera andra arbetsgivare i Sverige inför ett dilemma då en stor andel personer med chefsbefattningar, i huvudsak 40- och 50-talister, kommer att gå i pension inom de närmaste åren och de yngre generationerna inte lika angelägna att bli chefer idag som tidigare. Uppsatsen syftar till att undersöka hur Luleå kommun tänker förbereda sig och arbeta för att få personal till de olika chefsbefattningarna efter de stora pensionsavgångarna under de närmaste åren framöver ur ett jämställdhetsperspektiv samt vilken strategi de har i frågan.

Vi står idag inför en stor förändring i samhället i och med det kommande generationsskifte som innebär stora pensionsavgångar bland 40-talisterna. Pensionsavgångarna och medelåldern kommer att öka i Luleå kommun enligt en personalprognos som Luleå kommun presenterat. Den generation som skall ersätta de avgående är färre i antal och därför är rekryteringsbehovet stort av kompetent personal inom kommunens verksamheter. Luleå kommun står därför såsom flera andra arbetsgivare i Sverige inför ett dilemma då en stor andel personer med chefsbefattningar, i huvudsak 40- och 50-talister, kommer att gå i pension inom de närmaste åren och de yngre generationerna inte lika angelägna att bli chefer idag som tidigare. Uppsatsen syftar till att undersöka hur Luleå kommun tänker förbereda sig och arbeta för att få personal till de olika chefsbefattningarna efter de stora pensionsavgångarna under de närmaste åren framöver ur ett jämställdhetsperspektiv samt vilken strategi de har i frågan.

Uppsatsen syftar till att analysera organisatoriska konsekvenser som skapas genom "Resource Management". Detta arbetssätt ("Resource Management") innebär kortfattat att varje medarbetare har två chefer; en resurschef som ansvarar för individuell kompetensutveckling och resursallokering och en arbetschef vilken ansvarar för produktionen inom projekt och service.Vi har använt oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt bestående av sammanlagt tio intervjuer med resurschefer, medarbetare och förändringsledare, samt dokumentstudier för att uppnå studiens syfte.Vi tycker oss ha funnit att det inte existerar en optimal växelverkan mellan organisationens produktionslogik och utvecklingslogik, vilket påverkar möjligheterna till utveckling i arbetet. Vidare kan "Resource Management" betraktas som positivt och "lyxigt". Å andra sidan kan en organisatoriskt inbyggd konflikt ha negativ inverkan på utvecklingsmöjligheterna. Sammantaget konstaterar vi att organisationen har genomfört en generös och djärv satsning i syfte att öka utvecklingen i arbetet men ställer oss samtidigt frågande till hur pass genomförbart detta är i realiteten, då tillräckligt utrymme för reflektion inte tycks ges.

The aim of this thesis is to examine the archivist's professional role in public authorities and discuss if, and in what way, the profession is effected by the new swedish process oriented archival description system. The study focuses on swedish authorities and does not make any international comparisons with other institutions. Neither does it investigate archivists workingin the private sector, but centers on public institutions.The survey is performed in five swedish public authorities, using interviews and observations. Grounded theory is used as a method initially in the purpose of keeping an open mark towards the object of study. The initial results led on to questions about how well the archivists perceived that communication within the authorities served, and how this in turn prepossessed their work situation and the professional roles in which they found themselves.