Språkvetenskapligt självständigt arbete, 15 hpLSV410, Ht 2011Handledare: Rakel Johnson.

Allt fler skolor satsar på digitalisering och köper in egna datorer till eleverna. I samband med detta ställs det krav på eleverna att de skall kunna hantera tekniken och vara digitalt komp-etenta. Digital kompetens ses som en viktig del för elever att besitta och för att fungera i vårt samhällsliv. Detta är dock ingenting som skolan vi studerat främjar då de inte bidrar till en ökad digital kompetens hos eleverna. Det finns forskare som däremot anser att det är i skolan som eleverna bör få sin digitala kompetens.

Examensarbetet utfördes för Easygamer i Skoghall vilket är ett företag som bl.a. sysslar med modifiering av de flesta av dagens spelkonsoler samt försäljning av olika datorprodukter. Företaget ville att vi skulle göra om en Xbox till en ?studentdator? som de kallade det. Detta för att man ska kunna få en ganska kraftfull dator för inte så mycket pengar.

Some word processing programs save information that not all users of the program are aware of. This information consists of a number of things. Example of that is who the writer of the document is, the time it took to write it and where on the computer the document is saved. Text that has been changed or removedcan also be saved. This information is not shown in the program and the user will therefore not be aware of its existence.

Denna systematiska litteraturstudies syfte är att granska och bearbeta tidigare forskning som har genomförts kring användandet av pedagogiska hjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter. Ett specialpedagogiskt perspektiv används för att besvara frågeställningar angående vilka kompensatoriska hjälpmedel som främjar läs- och skrivförmågan hos elever med läs- och skrivsvårigheter och vilken roll som läraren och klassrumsmiljön spelar i arbetet med kompensatoriska hjälpmedel. Av resultatet framgår att användning av olika hjälpmedel, såsom talsyntes, Ordbehandlingsprogram och tal-till-textprogram främjar elevers läs- och skrivförmåga och att läraren spelar en nyckelroll för användandet av kompensatoriska hjälpmedel. De pedagogiska implikationer som framkommer efter en diskussion av resultatet är att inkludering och tillgänglighet bör vara ledord i en skola för alla..

Syftet med detta arbete var att ta reda på om och hur dator/IT användes i andraspråksundervisning på gymnasienivå. Ambition var även att undersöka om lärarnas formella utbildningspoäng i ämnet svenska som andraspråk har någon inverkan på användandet. De mätmetoder vi använde var enkät och intervju av andraspråkspedagoger på gymnasienivå. Enkäten genomfördes vid nio gymnasieskolor och lärarintervjuerna vid tre gymnasieskolor, alla belägna i Norrbotten. Resultatet visade att en majoritet av de tillfrågade lärarna nyttjade dator/IT i sin undervisning främst till textbearbetning med stöd av Ordbehandlingsprogram, informationssökning på Internet samt språkträning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur datorn kan användas i de tidiga skolåren, och då framför allt vid läs- och skrivundervisningen. Vi ska även undersöka vilka bakomliggande faktorer som kan påverka hur datorn används som pedagogiskt redskap i undervisningen. I forskningsbakgrunden redogörs för tre olika metoder för läs- och skrivinlärning. Vidare beskrivs två olika projekt, där fokus legat på läs- och skrivinlärning via datorn. För att få en förförståelse för projekten redogörs det även för skillnaden mellan eleven som konsument eller producent, Ordbehandlingsprogram och pennan som skrivverktyg samt samspelet vid datorn.

Titel PIM- Snack eller verkstad?En kvalitativ studie om förskollärares syn på PIM- kompetensen och om den kommer till uttryck i deras yrkesutövande.Författare Maja BjörnellHandledare Jan StridUppdragsgivare Lärarutbildningsnämnden och Göteborgs UniversitetKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapInstitution Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMGSidantal 41 (exklusive bilagor)Antal ord 16 843Syfte Syftet med studien är att undersöka förskollärares syn på PIM- kompetensen och om den kommer till uttryck i deras yrkesutövande.Metod Den kvalitativa samtalsintervjunMaterial Studien bygger på fem stycken samtalsintervjuer med pedagoger inom förskolan. En intervju med en grundskollärare klass F-2 är också genomförd för att styrka de rapporter om IKT (Informations- och Kommunikations Teknik) i skolan som använts som referensram.Huvudresultat Resultatet av studien visar på en något varierande användning av PIM-kompetensen. Variationen beror många gånger på en generationsskillnad. De yngre förskollärarna i studien använder PIM-kompetensen mer räknat i tid.

I denna studie ville jag ta reda på hur datorn som pedagogiskt verktyg kan förändra eller förbättra undervisningen. Skulle datorn kunna vara ett kreativt redskap som gör att undervisningen blir effektivare och roligare eller är den ett distraktionsmoment? Vad anser pedagogerna och eleverna om datorernas effekt i undervisningsmiljöerna? För att få svar på dessa frågor valde jag både en kvalitativ och kvantitativ metod. I den kvalitativa delen intervjuade jag fyra pedagoger och i den kvantitativa delen samlade jag in information från så gott som samtliga skolans elever via en webb-baserad enkätundersökning. I denna undersökning kom jag fram till att eleverna är medvetna om datorns distraktionsmoment. Över 50% uppgav att de gjorde annat än skolarbete på datorn vid varje lektion.

Syftet med studien är att undersöka vilka strategier elever använder sig av när de skriver vid datorn, samt hur de resonerar kring användandet av dessa. Tanken är att detta ska mynna ut i en diskussion kring vilket material vi använder i skolan, och om anpassade ordbehandligsprogram skulle ge elever bättre hjälp och stöd i sitt lärande. Metod: Jag har gjort deltagande observationer av tioåringar. Mina analyser av dessa observationer är gjorda utifrån ett fenomenografiskt och sociokulturellt perspektiv. Resultat: Jag märkte snabbt att det fanns två olika grupper av användare bland de elever jag observerade; de som lärde om datorn och de som lärde vid datorn.

Allt fler skolor satsar på digitalisering och köper in egna datorer till eleverna. I samband med detta ställs det krav på eleverna att de skall kunna hantera tekniken och vara digitalt komp-etenta. Digital kompetens ses som en viktig del för elever att besitta och för att fungera i vårt samhällsliv. Detta är dock ingenting som skolan vi studerat främjar då de inte bidrar till en ökad digital kompetens hos eleverna. Det finns forskare som däremot anser att det är i skolan som eleverna bör få sin digitala kompetens.