Fonologisk medvetenhet, Ordavkodningsförmåga, bokstavskunskap och arbetsminneskapacitet har visats predicera den tidiga läsförmågan. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur dessa olika kognitiva förmågor tillsammans förklarar läsförståelse hos barn i första klass. Läsförståelse, Ordavkodning, fonologisk medvetenhet, bokstavskunskap samt arbetsminne undersöktes hos 36 elever i årskurs ett med normal hörsel och svenska som modersmål. Resultatet visar att Ordavkodning och fonologisk medvetenhet tillsammans förklarar 62 % av variansen i läsförståelsen hos deltagarna. Slutsatsen är därmed att Ordavkodning och fonologisk medvetenhet tillsammans predicerar läsförståelse i årskurs ett..

Syftet med interventionsstudien är att bidra med kunskapsutveckling kring arbetssätt för att utveckla elevers förmåga att skriva med flyt. Studiens syfte är också att undersöka om det finns samband mellan Ordavkodning/läshastighet och skrivflyt.Interventionen genomförs i klassundervisningen i skolår 1 och 2. Under tio tillfällen skriver eleverna i sina tankeböcker. Dockan Mini, som är huvudpersonen i klassens läsebok, ger skrivuppdrag som diskuteras innan eleverna börjar skriva. Vid tre olika tillfällen mäts skrivflytet genom att eleverna får skriva en text till en bild.

Syftet med interventionsstudien är att bidra med kunskapsutveckling kring arbetssätt för att utveckla elevers förmåga att skriva med flyt. Studiens syfte är också att undersöka om det finns samband mellan Ordavkodning/läshastighet och skrivflyt.Interventionen genomförs i klassundervisningen i skolår 1 och 2. Under tio tillfällen skriver eleverna i sina tankeböcker. Dockan Mini, som är huvudpersonen i klassens läsebok, ger skrivuppdrag som diskuteras innan eleverna börjar skriva. Vid tre olika tillfällen mäts skrivflytet genom att eleverna får skriva en text till en bild.

Bokstavskunskap, Ordavkodningsförmåga och fonologisk medvetenhet inklusive RAN (rapid automatized naming, benämningshastighet) har i tidigare studier visats vara prediktorer för den tidiga läsförmågan. Syftet med föreliggande studie var att kartlägga vilka kognitiva förmågor som kunde predicera utveckling av läsförståelse. Stort fokus lades på fonologisk medvetenhet i föreliggande studie. Metoder att mäta fonologisk medvetenhet utvärderas och diskuteras. Deltagarnas resultat från första klass jämfördes med deras prestation i andra klass.

Dyslexi innebär bestående Ordavkodningssvårigheter som anses vara orsakade av nedsättning i fonologiska färdigheter. Till följd av dessa svårigheter har individer med dyslexi ett annorlunda ögonrörelsemönster vid läsning. Individer med dyslexi kan många gånger övervinna sina svårigheter och lyckas i den akademiska världen.Studiens övergipande syfte var att genom en multipel fallstudie undersöka Ordavkodning och ögonrörelser hos fem universitetsstudenter med dyslexi. Ögonrörelserna mättes med en dator specialiserad för detta ändamål. En kontrollgrupp av normalläsare (n=20) fördes samman för jämförelse.I föreliggande studie var användning av Ordavkodningstest och mätning av ögonrörelser den metodologiska inriktningen.Resultaten visar att alla de fem studenterna med dyslexi har nedsatt Ordavkodning och till stor del ett annorlunda ögonrörelsemönster som varierade något dem emellan.

Syftet med studien var att undersöka om flash-cardsträning med datorprogrammet ?Hitta Ord? kan påverka elevernas Ordavkodning i år 1. Studiens syfte var också att se om elevens koncentration och motivation under datorlästräningen förändrades och i så fall på vilket sätt. Metod: På vårterminen i år 1 genomfördes lästestet H4 med 39 elever. Sju elever (tre flickor och fyra pojkar) valdes ut till flash-cardsträning med datorprogrammet Hitta Ord. Dessa elever hade en långsam Ordavkodning och behövde gå över till en mer ortografisk läsning.

Med korttidsminne menas förmågan att hålla något i minnet i ett par sekunder. Denna kapacitet har tidigare satts till 7±2 enheter hos hörande individer. Motsvarande kapacitet hos döva har visat sig ligga på en något lägre nivå, 4±1 enheter. Hur många enheter en person kan hålla i minnet har ansetts bero på fonologisk förmåga. En bra fonologisk förmåga kan i sin tur kopplas till en bra Ordavkodningsförmåga.

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan självvärdering och läs- och skrivfärdigheter hos elever i fjärde klass i grundskolan. Tidigare forskning har funnit ett positivt samband mellan prestationer i skolan och självvärdering. Hypotesen var därför att positiva samband förväntades mellan Ordavkodnings- och rättstavningsfärdigheter och självvärdering. Undersökningsdeltagare var elever i fjärde klass från tre olika grundskolor i Stockholmsområdet. Självvärderingen mättes med ett självskattningsformulär och läs- och skrivfärdigheter mättes med Ordavkodnings- och rättstavningstest.

The main purpose of this study was to collect norm data for thegrammatical receptive language test Test for Reception of Grammar - Version 2(TROG-2), from 144 Swedish children, aged 8:0-9:11 years. Another aim was toinvestigate whether a change in the order of the blocks was needed in the Swedishversion of TROG-2 to keep an increasing level of difficulty. Other aims included toinvestigate the relationship between receptive grammar and word decoding, andbetween parents ratings of their children?s language comprehension and readingabilities and the children?s results on the TROG-2 and a word decoding test. Theresults showed that the order of the blocks needs to be changed and that there wasno significant relationship between language comprehension and word decoding.Parents were better at rating their children?s reading than language comprehension..

Syfte: Syfte med vår studie är att undersöka hur lärarna stimulerar och främjar elevernas läsförståelse.Teori: I vårt arbete utgår vi från läsförståelsestrategierna och Vygotskijs tänkande om den proximala zonen. Teorins fokus ligger på den aktiva eleven som ska i arbetet med vuxna erövra kunskap som ligger utanför sin existerande kognitiva förmåga.Metod: Vi har använt oss av kvalitativa studier och observationer. Vi har intervjuat sex pedagoger i två olika kommuner och observerat dem under två veckor. Vid intervjuerna använde vi bandspelaren, skrev ner de svaren vi fått samt analyserat dem. Resultat: Studiens resultat visar att respondenterna tycker att läsförståelse är en viktig del av läsinlärningsprocess och att de i sin undervisning använder olika metoder för att stimulera läsförståelseprocess hos sina elever.

Syftet med denna studie är att undersöka om det är möjligt att redan vid tidig ålder predicerasenare läsning. I studien undersöks om barns fonologiska förmågor, RAN och vokabulär vid 4års ålder kan predicera senare Ordavkodning/stavning respektive läsförståelse vid slutet avårskurs 1. Hypotesen är att fonologi utgör en viktig del av avkodning (Lundberg, 2009; Castle& Coltheart, 2004; Goswami, 1993) medan vokabulär är en betydelsefull del för läsförståelseoch språkförståelse (National Reading Panel, 2000; Clarke et al., 2010)Teori för studien utgörs främst av lästeorin The Simple View of Reading (Gough & Tunmer,1986). En teori som betraktar läsning med utgångspunkt i två aspekter, avkodning ochförståelse. Ytterligare en bärande teori för studien är en utvecklingsmodell för Ordavkodning(HØien och Lundberg,1999).Metod I undersökningen används kvantitativ data.

Syftet med denna undersökning är att genom en empirisk studie försöka att se om det finns korrelation mellan svårigheter med Ordavkodning och svårigheter med grundläggande aritmetik. Det finns flera tänkbara samband mellan lässvårigheter och matematiksvårigheter enligt forskning. Aktuell forskning utgår från flera pers- pektiv och forskarna är inte överens om några enkla och tydliga samband. Vår undersökning omfattade en population på sammanlagt 104 elever, 69 med svenska som modersmål och 35 med annat modersmål. Urvalet bestod av elever i år 4 och år 5 från två skolor i två olika delar av Sverige.

Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur lärare och skolpersonal definierar begreppet dyslexi samt hur de ser på arbetet med dyslektiska elever. Vi vill också klargöra hur tre dyslektiska elever upplevde att få sin diagnos och hur de får sina behov tillgodosedda idag..

Denna studie är inriktad mot Ordavkodning vilket är en nödvändig faktor för god läsfärdighet. Redan från årskurs ett ger en snabb Ordavkodningsförmåga en god prognos för elevers fortsatta läsutveckling. Studiens syfte är att undersöka om tre veckors intensiv upprepad läsning i helklass har positiva effekter på elevers Ordavkodningsförmåga på vårterminen i årskurs ett. Upprepad läsning avses i denna studie när två elever läser högt för varandra i helklass. 28 elever i en undersökningsgrupp fick, varje morgon under tre veckor, läsa samma text fyra gånger vid det första lästillfället, och ytterligare en gång nästkommande dag.

Syfte: Studiens syfte har varit att undersöka om intensiv lästräning har någon effekt på aspekter av arbetsminnet hos deltagarna. Ett annat syfte var att ta reda på hur deltagarna uppfattade lästräningen och vilken effekt de tyckte att den hade.Teori: Den föreliggande uppsatsen har sin bakgrund i den omfattande forskning som visar på sambandet mellan arbetsminne och läsning. Uppsatsen är skriven utifrån två teoretiska perspektiv. Å ena sidan ett kognitivistiskt perspektiv med utgångspunkt i aktuell forskning kring människans arbetsminne. Å andra sidan ett sociokulturellt perspektiv med den centrala tanken att människans lärande är beroende av den sociala och kulturella kontext som hon präglas av.Metod: Studien är en fallstudie med fyra elever på en högstadieskola.