Vid flertalet studier har det framkommit att ordförrådets storlek och förmågan till nonordsrepetition påvisar samband med nyordsinlärning. De prosodiska egenskapernas inverkan vid nyordsinlärning är emellertid inte lika studerad. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur barn mellan 4:5 och 6:0 år med typisk språkutveckling presterar på nyordsinlärning i relation till ordförråd och repetition av nonord samt att utforska vilken inverkan prosodiska egenskaper har på förmågan till nyordsinlärning. I studien deltog 15 barn vilkas resultat på nyorden, ordförrådstestningen och nonordsrepetitionen uträknades. Nyordsinlärningsuppgiften bestod av sex ord vilka sammankopplades med sex olika föremål.

Prosodi utgörs bland annat av variationer i tonhöjd, så kallade tonglidningar. Dessa tonglidningar förmedlar såväl språkligt som emotionellt innehåll i talet. Förmågan att uppfatta skillnader i tonhöjd kallas frekvensdiskriminering. Eftersom denna förmåga kan påverkas negativt av en sensorineural hörselskada är det tänkbart att hörselskadan även kan påverka perceptionen av prosodi. Syftet med studien var att undersöka om det finns ett samband mellan perception av tonglidningar och perception av prosodi samt om det finns en skillnad i dessa förmågor hos normalhörande respektive personer med en hörselnedsättning.

Denna studie syftar till att studera Ordaccenter hos barn i förskoleålder med skånsk dialekt och språkstörning. I studien undersöks huruvida barnen har problem med Ordaccenterna och i vilken utsträckning. Barnens yttranden bedöms perceptuellt av två lyssnargrupper och akustiskt som spektrogram, där jag tittat på grundtonskurvan. Svar söks också kring huruvida vissa ord är svårare att bedöma eller producera än andra ord och om lyssnargruppernas bedömningar skiljer sig åt.Inspelat material från 8 barn i åldrarna fyra år och åtta månader till sex år och fyra månader har presenterats för tio lyssnare. Bland de tio lyssnarna i perceptionsstudien ingick fem naiva och fem icke-naiva lyssnare.

Prosodi kan sammanfattas som talets rytmiska, dynamiska och melodiska aspekter. Utan prosodi skulle talet förefalla monotont och kommunikationen kunna kompliceras. Syftet med föreliggande studie var att undersöka prosodiska aspekter av nonordsproduktion hos barn med cochleaimplantat och barn med språkstörning. Tidigare studier av prosodi hos nämnda grupper har inte i detalj beskrivit vilka typer av fel som förekommer varför detta var intressant att undersöka.Föreliggande studie baseras på redan insamlat material av nonordsrepetition av sammanlagt 41 barn vilka deltagit i tidigare studier. Av dessa var 27 stycken barn med språkstörning i åldrarna 4:6-7:6 år och fjorton var barn med CI i åldrarna 3:0-13:4.