Studiens syfte är att undersöka hur barn som har en omsorgsgivande och ansvarstagande roll i förhållande till sina föräldrar skildras i svenska, statliga texter om barns utsatthet. Utgångspunkten är fenomenet och begreppet young carers/unga Omsorgsgivare som har fått stor uppmärksamhet i bland annat England och Australien, men knappt belysts alls i Sverige. Med ett diskursanalytiskt angreppssätt genomförs en näranalys av fyra publikationer utgivna mellan år 1999 och 2013 av Socialstyrelsen. Teorin och metoden som används är en kombination av Faircloughs kritiska diskursanalys och diskursteori. Andra teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktionism och teori om hur sociala problem konstrueras.

Sammanfattning?God kvalitet i äldreomsorg, fina ord på ett papper eller verklighet?? ? av Eva Birgersson och Marielle Holmgren Syftet med denna uppsats var att utifrån två kommunala äldreboenden studera hur kvalitetskraven enligt Socialtjänstlagen och Socialstyrelsens rekommendationer uppnåddes i det dagliga arbetet runt omsorgstagaren. Som underlag för uppsatsen gjordes kvalitativa intervjuer med tio Omsorgsgivare. Den vetenskapsfilosofiska dispositionen var hermeneutisk, vilket innebär att man som forskare försöker tolka och förstå innebörden av ett svar på en fråga. Resultatet från dessa intervjuer analyserades med hjälp av tidigare forskning samt med hjälp av Antonovskys teori, känsla av sammanhang, (KASAM).         Resultatet från intervjuerna visade att det fanns skillnader mellan hur enhetscheferna och medarbetarna var medvetna om Socialstyrelsens rekommendationer samt vad som ska uppnås enligt Socialtjänstlagen kring arbetet runt omsorgstagaren för en god kvalitet.

Brister i äldreomsorgen och vanvård av omsorgstagare är idag ett hett ämne som dagligen diskuteras i samhället. Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur arbetsledning och Omsorgsgivare upplever användandet av de verktyg och riktlinjer äldreomsorgsorganisationen har att följa inom äldreomsorgsorganisationen, för att möjliggöra omsorgskvalitet för omsorgstagare. Studien har genomförts med en metodtriangulering med både kvantitativ och kvalitativ ansats i en medelstor kommun i Sverige. Vi har i kombination med organisationsteori med inriktning på social struktur valt att utgå från det salutogena perspektivet och helhetssynen om människans omsorgsbehov. Resultatet visar på flertalet brister och förbättringsområden.

Syftet med vår uppsats är att öka kunskapen om anhöriga till äldre immigranter såsom Omsorgsgivare, i uppsatsen kallade ?sent-i-livet-immigranter?, med särskilt fokus på upplevelser om valmöjligheter ifråga om omsorgsrollen.  Vi var intresserade av hur det kommer sig att anhöriga går in i en omsorgsroll i förhållande till den äldre och vilka andra formella/informella Omsorgsgivare det finns kring honom eller henne. Slutligen var vi intresserade av att ta reda på om anhörigvårdare anser att de har en valmöjlighet att gå ur/lämna sin omsorgsroll till någon annan om det skulle vara deras önskan.   Vi har utfört fem semistrukturerade intervjuer med anhöriga till sent-i-livet-immigranter där de har en betydande omsorgsroll. Vår metod utgick ifrån en kvalitativ och induktiv forsknings ansats. Vi analyserade materialet med hjälp av tidigare forskning samt utifrån det teoretiska begreppet skyddandets förnuft samt den s.

SAMMANFATTNINGBakgrundMultipel skleros (MS) är en autoimmun sjukdom som drabbar centrala nervsystemet. Sjukdomen förekommer i fyra former och klassificeras utefter sjukdomsförlopp. Sjukdomen ger upphov till fysiska symtom, varav synnervsinflammation, muskelsvaghet, domningar och sväljsvårigheter är vanliga symtom. Vanliga psykiska symtom är ångest och depression.SyfteSyftet med arbetet var att beskriva närståendes upplevelse av att vara närstående till en person med Multipel skleros.MetodFörfattarna har valt att genomföra en litteraturöversikt för att belysa hur närstående påverkas av Multipel skleros. Vetenskapligt granskade artiklar valdes ut från databaserna PubMed och CINAHL.ResultatNär en familjemedlem drabbas av Multipel skleros drabbas hela familjen.

The aim of this essay was to describe and interpret the managements and organizations impact regarding the caregivers working conditions. To examine this we used a qualitative method. We completed two group interviews and five individual interviews with a total of fifteen enrolled nurses that worked within elderly care. In our interviews we found that the enrolled nurses felt that the organizations economic interests collided with their personal values regarding good quality elderly care. We also found that the caregivers experienced that they had an impact on their working conditions and that their employer was the main reason for making it possible..

En meningsfull tillvaroSyftet med denna studie har varit att undersöka i vilken grad en omsorgsmottagare upplever en meningsfull tillvaro utifrån beviljade hemtjänstinsatser. Studien har bedrivits genom en halvstrukturerad, kvalitativ intervjumetod med omsorgsmottagare, Omsorgsgivare samt biståndshandläggare och analyser av empirin har utgått från symbolisk interaktionism och dramaturgisk rollteori. Vi har funnit att det som är centralt för den enskilde för att känna meningsfullhet är den sociala interaktionen tillsammans med andra människor, att boendemiljön är trivsam och önskvärd samt att den enskilde har en känsla av trygghet. Trots det faktum att omsorgs- och serviceinsatser, i olika grad, påverkar dessa aspekter är studiens viktigaste slutsats att de enskilda vanligtvis inte sammankopplar beviljade insatser med känslan av meningsfullhet. .

En meningsfull tillvaroSyftet med denna studie har varit att undersöka i vilken grad en omsorgsmottagare upplever en meningsfull tillvaro utifrån beviljade hemtjänstinsatser. Studien har bedrivits genom en halvstrukturerad, kvalitativ intervjumetod med omsorgsmottagare, Omsorgsgivare samt biståndshandläggare och analyser av empirin har utgått från symbolisk interaktionism och dramaturgisk rollteori. Vi har funnit att det som är centralt för den enskilde för att känna meningsfullhet är den sociala interaktionen tillsammans med andra människor, att boendemiljön är trivsam och önskvärd samt att den enskilde har en känsla av trygghet. Trots det faktum att omsorgs- och serviceinsatser, i olika grad, påverkar dessa aspekter är studiens viktigaste slutsats att de enskilda vanligtvis inte sammankopplar beviljade insatser med känslan av meningsfullhet. .

Denna kvalitativa studie undersöker hur behandlare inom socialtjänsten och barnpsykiatrin möter och skapar förtroende tillbarnsom har bevittnat våld i nära relationeroch vilka metoder som sätts in. Studien baseras på intervjuer med fyra yrkesverksamma personer medstor erfarenhetavatt möta barn som bevittnat våld. Metodentolkas i en form från Antonovskys salutogena modell, känslan av sammanhang, KASAM.Resultatet visaratt som behandlare så måste mötet med barnet sker i sittsammanhang och att det är deras sanning somska vara vägledande. Vidare är det av stor vikt att skapa goda relationer till barnets Omsorgsgivare..

Syftet med denna selektiva kunskapsöversikt var att belysa de faktorer som kan bidra till att äldre människor känner autonomi och möjlighet att själva påverka sina liv trots att de är i beroendeställning till andra för att klara sin allmänna dagliga levnad. Utifrån den valda forskningslitteraturen fokuserade vi oss på tre teman; formella och informella Omsorgsgivares betydelse för autonomi, valmöjlighet/delaktighet samt livskvalitet. Kunskapsöversikten tolkades sedan hermenutiskt. Resultatet påvisade att både informella och  formella Omsorgsgivare har en stor betydelse för äldres upplevelse av autonomi, där integritet och självbestämmande var ledorden. Äldre människor upplever inte delaktighet i omsorgssituationer eller handläggningsprocessen.

Syftet med denna selektiva kunskapsöversikt var att belysa de faktorer som kan bidra till att äldre människor känner autonomi och möjlighet att själva påverka sina liv trots att de är i beroendeställning till andra för att klara sin allmänna dagliga levnad. Utifrån den valda forskningslitteraturen fokuserade vi oss på tre teman; formella och informella Omsorgsgivares betydelse för autonomi, valmöjlighet/delaktighet samt livskvalitet. Kunskapsöversikten tolkades sedan hermenutiskt. Resultatet påvisade att både informella och  formella Omsorgsgivare har en stor betydelse för äldres upplevelse av autonomi, där integritet och självbestämmande var ledorden. Äldre människor upplever inte delaktighet i omsorgssituationer eller handläggningsprocessen.

Syftet med föreliggande studie var att få en fördjupad förståelse för vad relationen med hundar kan betyda för några personer med funktionsnedsättning. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med stöd av en observationsguide. Urvalet bestod av sex personer med funktionshinder, vilka arbetar i en daglig verksamhet som bedrivs som ett hunddagis. Intervjuteman var välmående/psykisk hälsa, självkänsla/självförtroende, hänsyn samt empati. Resultatet visade att hundarna bidrog till välmående på flera olika vis, bland annat genom att vara en källa till trygghet, vänskap och glädje.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga och analysera hur kvinnor och män konstrueras i läroböcker i samhällskunskap för gymnasieskolan. För att uppnå syftet har vi utgått från frågor som rör mönster och skillnader i hur kvinnor och män konstrueras. Vi har även använt oss av mer precisa frågor, frågor som rör kvinnors och mäns sysselsättning, vilka roller de tilldelas samt i vilka sammanhang de förekommer i läroböckerna. Studien omfattar tre läroböcker i samhällskunskap för gymnasieskolans A-kurs. Den metod vi valt för vår studie är socialsemiotiken som vi använt oss av för att analysera såväl text som bild i läroböckerna.Analysen av empirin resulterade i sex kategorier som visar på mönster i hur kvinnor och män konstrueras: Mannen som viktig för samhället, Kvinnan som den ursäktade makthavaren, Mannen som kriminell, Kvinnan som utsatt, Mannen som grovarbetare samt Kvinnan som Omsorgsgivare.

Denna studie syftar till att genom kvantitativa och kvalitativa metoder studera hur omsorgsgivarna inom äldreomsorgen uppfattar den psykosociala arbetsmiljön. Media har gett en negativ bild om arbetsmiljön där det påstås att omsorgsgivarna har en hög arbetsbelastning som resulterar i att de ständigt känner sig stressade och inte känner att de kan ge patienterna kvalitetstid. Vi vill undersöka om detta överensstämmer med verkligheten och om de resultatdrivna styrverktygen som råder inom den offentliga sektorn påverkar utfallet. Vi vill veta ifall styrningen indirekt influerar omsorgsgivarna genom att de får minskat handlingsutrymme och därmed försämrad psykosocial arbetsmiljö. Vårt underlag för denna studie är baserad på 176 enkätsvar från nio verksamheter i Stockholms län samt åtta stödintervjuer.

Uppdelningen av föräldrapenningsdagarna mellan mammor och pappor i Sverige är inte jämställd, år 2013 tog kvinnor ut 75 procent av föräldrapenningsdagarna och männen 25 procent. I tidigare forskning har det bland annat visat sig att ekonomi, arbete, amning och jämställdhet är olika motiv som angetts till uppdelningen av föräldrapenningsdagarna. Det har även visat sig att kön är en viktig förklaring till hur föräldrarna delat upp dagarna mellan sig. Den här uppsatsen baseras på öppna intervjuer med fyra kvinnor där de berättar om föräldraledighet och moderskap. Syftet med denna uppsats är att undersöka 1) hur kvinnorna i sina berättelser motiverar deras uppdelning av föräldraledigheten samt 2) hur kvinnorna genom sina berättelser bidrar till att göra kön.