Alla Kap Verdes öar är av vulkaniskt ursprung. Fogo är den enda ön iKap Verdes arkipelag som fortfarande är vulkaniskt aktiv, med 30registrerade utbrott sedan människor bosatte sig på ön för cirka 500 årsedan. Detta gör Fogo till en av de mest aktiva vulkanerna på jorden.Fogos lavor är viktiga att studera för att få en förståelse för vulkanensmagmasystem och förhindra framtida katastrofer. Lavorna är mörka ochinnehåller mycket fenokryster utav Olivin och clinopyroxen, och i enstakaprover hittas apatit (inneslutningar i pyroxener) och amfibol. Denpetrografiska undersökningen tyder på att lavorna är basaniter ellermelanonefeliniter.

Jordens innandöme är uppdelat i flera olika delar, vilket beror på gravitationen och kemisk differentiering. Skillnaden i tryck, temperatur och kemi mellan jordens skorpa, mantel och kärna är en förklaring till varför mineral ändrar karaktär längre ner i jorden. Djupare ner i jorden ökar trycket, men också temperaturen. Ökat tryck gör att atomerna packas tätare, medan ökad temperatur å andra sidan gör att mineralen expanderar. Detta är en av anledningarna till varför det är så svårt att bestämma stabilitetsområden för mineral, det vill säga vid vilka tryck och temperaturer de är stabila.

Medelskördarna för höstvete har näst intill legat på samma nivå sedan början av 90-talet. Detta trots att sortprovningarna visar att det finns potential i sortmaterialet, då dess skördar visar en positiv trend på skördenivåerna. Dessutom finns idag bättre möjligheter att uppnå högre skördar med dagens sorter, då de har både kortare strålängd och ökad stråstyrka, vilket möjliggör en högre kvävegiva. Medelskördarnas utveckling ser olika ut i olika regioner. I Götalands södra slättbyggder stiger skördarna fortfarande, men långsamt.

Tidigare undersökningar av tillsatsmedels inverkan på pelletens egenskaper vid fortsatt järnframställning har visat att tillsatsmedlens kemiska sammansättning och förhållandet mellan de olika är av största vikt. Undersökningar har även gjorts på vilka faser som bildas mellan järnmalmen och tillsatsmedlet. Under examensarbetets gång har det undersökts hur och när i processen dessa faser uppkommer. Sintringsförsök med fyra olika pulverblandningar mellan tillsatsmedel och järnmalmsslig har utförts i laboratorieskala vid fem olika fasta temperaturer: 400, 900, 1100, 1200 och 1250°C. Dessa valdes utifrån LKAB:s befintliga kulsinterprocess i Kiruna och med hjälp av en förstudie där alla prover genomgick en TG och DTA analys.

Detta examensarbete är utfört vid LKAB avdelning PPK (produktion planering Kiruna). LKAB är ett gruvföretag vars huvudsakliga uppgift är att bryta järnmalm för produktion av malmpellets. Vid produktion av malmpellets åtgår det olika tillsatser och det uppstår även restprodukter från denna produktion. Både tillsatserna samt restprodukterna hanteras i Kiruna via lagerområde UNIO. Huvudansvaret för detta område ligger på avdelningen PPK medan det operativa ansvaret ligger på dotterbolaget KGS.