Arbetet för rika Odlingslandskap i Sverige har pågått under 15 år efter antagandet av miljökvalitetsmålet Ett rikt Odlingslandskap. Trots det bedöms målet inte vara nåbart till 2020, det år riksdagen har beslutat att miljökvalitetsmålen ska vara uppnådda till. Syftet med uppsatsen är att analysera hur rådande diskurser påverkar möjligheten att uppnå miljökvalitetsmålet, utifrån hur det framställs i politiska texter. För att ta reda på det görs en diskursanalys av fyra politiska dokument, med utgångspunkt i att språket har stor betydelse för vad texterna förmedlar och hur det görs. Därför grans-kas texternas språkliga innehåll, både det som nämns och utelämnas i dokumenten. Diskursanalysen utgår från vilken syn som förmedlas på människan, naturen och förändring i texterna om miljökvalitetsmålet.

I dagens samhälle har landskapet en viktig roll i att tillfredsställa många olika användare och användningsområden. Genom livsmiljöer för växter och djur gynnas den biologiska mångfalden men landskapet rymmer också historiska, kulturella, estetiska och rekreationella värden som är viktiga för människan. Denna stora variation av värden kan på landsbygden symboliseras av olika småbiotoper som kan vara stenmurar, odlingsrösen, alléer och andra element som skapats genom traditionellt jordbruk. Jordbruket har alltid haft stor inverkan på landskapet och dess utseende. Idag går utvecklingen dock snarare mot ett mer storskaligt och homogent Odlingslandskap i takt med att jordbruket intensiCieras och effektiviseras för att kunna ge en hög produktion. För att inte gå miste om värden och funktioner är det viktigt att planera utvecklingen av landskapet hållbart för att samordna olika användningsområden och värna om resurser. Kompensationsåtgärder är metoder som ämnar att värna om de värden och funktioner som Cinns i landskapet genom åtgärder som balanserar landskapsvärden som förloras vid exploatering. Att sträva efter en integration av olika användningsområden och värden kan förklara begreppet mångfunktionalitet. Begreppen kompensationsåtgärder och mångfunktionalitet ligger till grund för denna uppsats som har som mål att genom teori och konkreta exempel undersöka frågeställningen hur kompensationsåtgärder kan användas i ett storskaligt Odlingslandskap för att utveckla mångfunktionalitet. Syftet är att ge en bättre inblick och förståelse för vad kompensationsåtgärder är och hur de kan användas i strävan efter en hållbar utveckling. Genom litteraturstudier utreds innebörden av kompensationsåtgärder och mångfunktionalitet samt hur dessa begrepp kopplas till den ständiga förändringsprocess som sker i landskapet. Litteraturstudierna resulterar även i en undersökning av exempel på svenska kompensationsstrategier utifrån dess möjligheter att utveckla mångfunktionalitet och tillämpas i det storskaliga Odlingslandskapet. En slutsats som förmedlas i uppsatsen är vikten av en variation av landskapsvärden som integreras för att utnyttja de ytor som Cinns till godo i landskapet i samband med dagens samhällsförändringar. Ett konkret exempel som kan användas för att svara på frågeställningen är strategin att anlägga kreotoper. Det innebär att medvetet anlägga småbiotoper genom att utnyttja restytor i Odlingslandskapet för att bidra med funktioner som gynnar människa och natur..

Uppsatsen syftar till att undersöka hur informationsskyltar bidrar till större förståelse av kulturarv genom att undersöka kontexten samt informationen som ges på skyltarna och hur det genom dessa aspekter skapar perspektiv på platsen. De kulturarv som analyseras är Eketorps fornborg, Kalmar Slott och Södra Ölands Odlingslandskap.  Källmaterialet består av kulturarven, deras informationsskyltar och den kontext de verkar i samt hur de samverkar. Här tolkas både den text och de bilder som finns på skyltarna.  Skyltarna finns uppsatta vid kulturarven och verkar i dess kontext. Det är möjligt att tala om att kulturarvet behöver skyltarna, dels för att platsen ska förstås dels för den effekt en skylt åstadkommer. Vidare används skyltarna för att belysa det som är unikt för den specifika platsen, informationen som finns påvisar vad som är viktigt för besökaren att se.

Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan de två nationella miljökvalitetsmålen, Ett rikt Odlingslandskap och God bebyggd miljö. Sveriges mest högproduktiva jordbruksmark finns till stor del i Skåne. Skåne har sedan 1960-talet haft en positiv befolkningstillväxt större än resten av landet. Kombinationen mellan stor andel jordbruksmark och positiv befolkningsutveckling gör Skåneregionen intressant att undersöka. Uppsatsen görs i form av en forskningsöversikt och en fallstudie av Tomelilla tätort.

Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan de två nationella miljökvalitetsmålen, Ett rikt Odlingslandskap och God bebyggd miljö. Sveriges mest högproduktiva jordbruksmark finns till stor del i Skåne. Skåne har sedan 1960-talet haft en positiv befolkningstillväxt större än resten av landet. Kombinationen mellan stor andel jordbruksmark och positiv befolkningsutveckling gör Skåneregionen intressant att undersöka. Uppsatsen görs i form av en forskningsöversikt och en fallstudie av Tomelilla tätort. Fallstudien består av planeringsförutsättningar där kommunala och regionala dokument samt lagstiftning med mera behandlas. Vidare görs en scenarioanalys genom scenariokors, en utvärdering av Tomelilla kommuns översiktsplans utbyggnadsförslag för Tomelilla tätort och en realistisk byanalys. Uppsatsen visar att det finns en vision att kombinera de två miljökvalitetsmålen Ett rikt Odlingslandskap och God bebyggd miljö men att det finns en skillnad mellan vision och handling när det gäller bevarande av jordbruksmark vid bebyggelseutveckling. Tät fysisk struktur identifieras som en struktur som tar hänsyn till jordbruksmark vid bebyggelseutveckling. Uppsatsen avslutas med en avslutande diskussion av mer fri karaktär, diskussionen tar upp behovet av verktyg för förtätning och frågan om en större arena för planering av hushållning med jordbruksmark behövs..

Den här studien är grundad på intervjuer med personer som arbetar med miljömål, både de nationella och de miljömål som Ramdirektivet för vatten vill genomföra. Jag har intervjuat sammanlagt 7 respondenter från Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Vattenmyndigheten för norra Östersjön, Länsstyrelsen i Södermanland och Flens kommun. Genom att göra dessa intervjuer hoppades jag på att få svar på de frågor som är underställda mitt syfte. Vilka är:- Når all information om Vattendirektivet ut till alla instanser som är berörda och får de informationen i tid inför sitt handlingsplansarbete?-Hur samarbetar de olika instanserna över de nationella, regionala och lokala gränserna med att göra handlings- och åtgärdsplaner? -Och har då Sverige större möjlighet att nå upp till de miljömål vi har satt upp om Vattendirektivet implementeras i handlingsplanerna? Mitt syfte är att se hur Vattendirektivet påverkar arbetet med att nå de två miljökvalitetsmålen Ett rikt Odlingslandskap och Ingen övergödning på nationell, regional och lokal nivå.Genom att analysera resultaten både ur implementeringsteorin och ur ett rättsligt perspektiv kom jag fram till att den information som finns ut till berörda myndigheter har stannat på länsstyrelsenivå och har ej gått ut till de som arbetar med handlingsplanerna.

Gulsparven Emberiza citrinella är en vanlig jordbruksfågel i Sverige. Beståndet har dock under senare tid kraftig minskat och mer än halverats sedan 1975-talet. Populationsned-gången antas beror på ett allt effektivare jordbruk, med en minskning av småbiotoper i slättbygderna, men även ökad användning av bekämpningsmedel. Studiens syfte är att undersöka effekten av obrukade åkerkantzoner på förekomsten av gulsparv på 38 gårdar i Mälar- och Hjälmarbygden. Målet är att närmare undersöka om (1) jordbruksblock med fasta gränser (t.ex. gräsbevuxna kanter och vägar) och (2) åkerholmar har en gynnande effekt på antalet häckande gulsparvar. Ett heterogent åkerlandskap med en högre andel obrukad mark förväntas att gynna gul-sparven, då det erbjuder lämpliga habitat för både födosök och häckning.

Våtmarker har länge varit viktiga inslag i Sveriges Odlingslandskap. Dels för människan men framförallt för vilda fåglar. Stora förändringar skedde emellertid under slutet av 1800-talet och fram till mitten av 1900-talet. Många åar rätades, marker dikades och vattennivåer i sjöar sänktes. Sveriges växande befolkning var anledningen till att jordbruket krävde allt större utrymme.

This degree project is based on my personal relation and engagement to the small-scaled cultural landscape. My viewpoint is the village Torpa in Östergötland. My observations of the changes and development together with the stories of the village people has lead me to the questioning about the future prospects of the small-scaled cultural landscape. The rationalization of the society and our urban culture has lead to big changes in the cultural landscape and the people have reduced to a small crowd. Fewer and fewer hands are managing the small-scaled cultural landscape and fewer and fewer young people have connection to this kind of landscape and its management.

Several thousand years of human impact on the landscape in the form of cultivation is the reason to many nature- and culture values in the agricultural landscape today. Intensification and rationalization has led to vast monocultures and has forced many farms to close down. These trends have increased in the last years and constitute great threats to the values of the cultivation landscape. The purpose with the environmental objective A varied agricultural landscape is to protect these values. The environmental action plan of the municipality of Lund (LundaEko) 2006-2012 is built on the 16 national environmental objectives. The purpose with this paper is to put together material that the municipality of Lund can use in their work with modifying the local intermediate goals for the environmental objective A varied cultural landscape. The overall issue for this paper is ?What has happened with the state of the cultivation landscape in the municipality of Lund since LundaEko was approved in 2006?? The paper seeks to portrait the current conditions of the following fields: meadows and pastures, organic farming, exploitation threats to agricultural land, landscape elements with cultural values and species that are threatened.

Det vi väljer att bevara som ett kulturarv baseras på samhällets värderingar och ideal. Kulturarv är ett val och även när det kommer till själva förvaltningen finns flera olika vägar att välja på. Den här uppsatsen utreder ett sätt att se på landskapets idé som ett kulturarv, som ett idéarv, med syftet att bidra till diskussionen om bevarande genom att försöka bredda den allmänna synen på vad ett kulturarv är och hur det kan förvaltas. Genom en historisk genomgång av kulturarvs- och landskapsbegreppens utveckling framgår att frågan om vad som ska bevaras till framtiden med tiden har förändrats till att omfatta allt fler olika typer av materiella såväl som immateriella arv. Synen på kulturarv och landskap har dessutom gått från att enbart betona statiska objekt till en betoning av helhet, föränderlighet och aktivt bruk.

Det storskaliga och industrialiserade jordbruk som utvecklats under den senare hälften av nittonhundratalet har inneburit stora förändringar för Odlingslandskapet. Den biologiska mångfalden har minskat kraftigt och kulturbärande landskapselement har hotats. Därför finns det nationella miljömålet Ett rikt Odlingslandskap som syftar till att forma ett produktivt Odlingslandskap som främjar växt- och djurliv, men som också är värdefullt för människan utifrån kulturhistoriska och estetiska aspekter. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i miljöpsykologiska teorier för att undersöka vilket värde jordbrukets kulturmiljö har för människans välbefinnande och hur den kan användas som rehabiliteringsverktyg. Företagare i Skåne som bedriver rehabilitering i gårdsmiljö har intervjuats för att ta reda på vilka förutsättningar som krävs för denna typ av verksamhet.

För att vinna mer åkermark till jordbruket utdikades stora arealer mark i slutet av 1800- talet och början av 1900-talet. Detta medförde att många våtmarker har försvunnit från vårt Odlingslandskap, störst andel har gått förlorade i södra Sveriges slättlandskap. Dessförinnan betydde våtmarkerna mycket för människorna. De gav bland annat foder till djuren under vintern. Enligt ett delmål i ett av Sveriges 16 miljökvalitetsmål, Myllrande våtmarker ska det anläggas och återskapas ett stort antal våtmarker i Odlingslandskapet framtill år 2020.

This paper argues that the food industry in general and the one taking place in Scania in particular, are disregarded in the official management of industrial preservation carried out in Sweden today. Despite the articulated ambition of a cultural heritage that as many as possible could identify with, the practice tend to create an industrial heritage based on stereotype ideas about the landscape in Sweden and the characteristics of industry. The way the open land of Scania differs from the traditional image of the appearance of Sweden, is used as one possible way to explain why the food industries of Scania are overseen in the management of industrial heritage. It is also argued that the high number of female employees might bee a reason why the food industries in general are given low priority in the practice of cultural heritage. By putting the Findus pea industry and the cultivated landscape that provides the factory with primary products against the official criteria for industrial memories, it is examined what values for preservation the food industry contain..

Målet med min undersökning är att besvara frågorna ?Hur påverkar stenmuren produktionen i det moderna lantbruksföretaget?? och ?Hur har lagstiftningen som berör kulturelement förändrats??. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur stenmuren uppfattas i Odlingslandskapet.Storskiftet 1857, enskiftet 1807 och laga skifte 1827 förändrade jordbrukets medeltida struktur och sedan dess har utvecklingen gått mot allt färre men större brukningsenheter. Stenmurarna kom till i samband med skiftesreformer då gårdarna flyttades ut från byn för att få hela sin areal samlad kring ett gårdscentrum. Det är oftast dessa stenmurar som idag upplevs som odlingshinder i det moderna jordbruket då gamla ägogränser numera finns inom gården genom förvärv av grannfastigheter.