Bakgrund: Daglig rökning och låg fysisk aktivitet på fritiden är betydligt högre bland individer med psykisk ohälsa. Syfte: Att undersöka dessa samband i ett köns- och socioekonomiskt perspektiv, samt eventuellt finna bakomliggande orsaker. Metod: Använder data från en tvärsnittsstudie (Folkhälsoenkät, Skåne 2000) med en representativ population (n = 11 304) i åldern 18-65. Huvudvariabler är självrapporterad daglig rökning och låg fysisk aktivitet, samt psykisk ohälsa som bedöms via General Health Questionnaire-12. Analyser gjordes med logistisk regression för att få Oddskvoter och kontrollera för möjliga confounders. Resultat: Samband finns mellan psykisk ohälsa och daglig rökning, respektive låg fysisk aktivitet bland båda könen, och bland socioekonomiska grupper. Kvinnor har signifikant lägre Oddskvoter gällande båda sambanden. Individer med psykisk ohälsa har fler ofördelaktiga levnadsvanor än de med ej psykisk ohälsa, oavsett socioekonomisk status.

Bakgrund: Tidigare studier har identifierat flera riskfaktorer, såsom kost, fysisk aktivitet och BMI, gällande kolorektal cancer. Att analysera kost utifrån kostmönster istället för enskilda livsmedel har visat sig vara effektivt för att undersöka risker för kolorektal cancer. Datamaterial samlades in med hjälp av en fall-kontroll studie med 257 fall och 805 kontroller.Syfte: Identifiera faktorer som ger en höjd eller sänkt risk för kolorektal cancer utifrån områdena kost, fysisk aktivitet och BMI.Metod: Faktoranalys användes för att upptäcka kostmönster. Logistisk regression användes för att skatta Oddskvoter och 95 % konfidensintervall.Resultat: Tio stycken kostmönster erhölls från faktoranalysen. Kostmönstren ?Läsk, juice och mjölkprodukter? (OR=1,288; ORQ4=2,159), ?Te, men inte kaffe?(OR=1,228; ORQ3=1,891; ORQ4=1,668) och ?Fågel, rött kött och fisk?( ORQ4=1,724) gav alla en ökad risk.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur inkomstspridningen och inkomströrligheten i Sverige utvecklades i början av 2000-talet. Särskilt fokus läggs på att följa utvecklingen för den del av befolkningen som har lägst inkomster.Resultaten visar att både realinkomster och inkomstspridning har ökat i Sverige under det tidiga 2000-talet, även djupet av fattigdom mätt som avstånd till fattigdomsgränsen har ökat. Med hjälp av logistisk regression med Oddskvoter undersöks vilka individer som hade störst chans att lämna fattigdom 2005. Dessa individer var framförallt unga, svenskfödda, de som blivit sambo mellan åren, de med arbete eller som fått arbete och de vars barn lämnat hushållet. De som löpte högst risk att hamna i permanent fattigdom var utlandsfödda, ensamstående, arbetslösa och de som fått fler barn i hushållet..

Denna studie heter ?Jag vill inte dricka, vad är det ni inte förstår? ? En statistisk undersökning om varför ungdomar väljer att inte dricka alkohol? och är skriven av Maria Zaito och Zameena Rajpar. Syftet med denna studie är att ta reda vilka valda faktorer som har en betydelse för varför ungdomar säger sig avstå helt från alkohol och om det finns någon könsskillnad i detta. De utvalda faktorerna i denna studie är ungdomen skolsituation, familjesituation och ungdomens relation till vänner. Regressionsanalys användes för att beräkna Oddskvoter för dessa olika faktorer i förhållande till nollkonsumtion.

Att konsumera kosttillskott ökar i dagens samhälle. Exempel på kosttillskott är energigivande tillskott, prestationshöjande tillskott samt vitaminer och mineraler. En sammanställning av enkätundersökningar i Sverige visar att 61 % av männen och 41 % av kvinnorna konsumerar kosttillskott. Träningsverksamma upplever att produkterna är välgörande och ger positiva effekter på träningen, trots att riskerna med konsumtion av kosttillskott är omdebatterat och ett delvis obeforskat område. Bland träningsverksamma inom styrketräning förekommer även konsumtion av dopningspreparat.

Barnmisshandel är ett globalt folkhälsoproblem som resulterar i stora hälsokonsekvenser.Flera studier har visat att barnmisshandel kan leda till psykisk ohälsa hos de som utsatts,såsom depression och ångest. Det är dock få studier som har undersökt sambandet mellanbarnmisshandel och psykosomatiska symtom hos skolelever. Syftet med studien var attundersöka förekomsten av utsatthet (fysisk barnmisshandel och/eller barn som bevittnat våld)och psykosomatiska symtom bland elever i årskurs nio. Syftet var också att undersökasambandet mellan utsatthet och psykosomatiska symtom.Studien var en tvärsnittsstudie och gjordes utifrån redan insamlad data från den nationellakartläggningen om barnmisshandel 2011. Studiepopulationen bestod av 3207 elever i niondeklass och svarsfrekvensen var 84 procent.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns skillnader mellan kvinnor och män när det gäller utsatthet för negativa konsekvenser av andras drickande. Tidigare studier har påvisat att man kan bli negativt påverkad på många olika sätt men huruvida det skiljer sig för män och kvinnor är mindre utforskat. Som underlag används data från en frågeundersökning riktad till 2033 respondenter; 1011 män och 1022 kvinnor. De negativa konsekvenser som studeras i denna studie är följande: huruvida man blivit antastad eller besvärad av berusad person på offentlig plats eller privata miljöer, om man blivit fysiskt skadad eller fått ägodelar förstörda av berusad person, om man blivit utskälld eller förolämpad av berusad person samt om man blivit rädd för berusad person eller hållits vaken om natten på grund av oväsen orsakad av berusad person. Förutom att studera könsskillnader "i sig" kommer betydelsen av andra variabler att undersökas såsom ålder, utbildning, boendeort och egna alkoholvanor.