Fritidsodling är ett stort intresse i Sverige och det odlas trädgårdsväxter både för prydnad och för konsumering. Det finns ett stort antal skadedjur som kan förstöra växterna och reducera skörd. Denna litteraturstudie undersöker om det finns trädgårdsväxter som kan påverka skadedjuren negativt. Det ska göras genom att repellera/reducera skadedjuren, attrahera Nyttodjur eller påverka odlingsmiljön och därmed stärka trädgårdsväxter att bättre motstå ett angrepp. Trädgårdsväxter som inte är typiska för skadedjuret att angripa kan förvilla dem genom att maskera värdväxtens lukt och därmed registrerar inte skadedjuret trädgårdsväxten. Utöver att maskera lukt kan vissa trädgårdsväxter även utsöndra flyktiga kemikalier som verkar motbjudande för skadedjuren och vara repellerande.

Vi har gjort en studie om hur djurmisshandel och vanvård av djur presenteras i media genom en kvalitativ innehållsanalys. Med hjälp av 117 relevanta artiklar och insändare från 7 tidningar i Sverige söktes svar på följande frågeställningar:Hur presenterar media djur som varit utsatta för misshandel eller vanvård?Hur framställs gärningspersonen vid misshandel och vanvård av djur?Skiljer det sig i hur misshandel och vanvård av husdjur och Nyttodjur presenteras?Det som framkom var att djuren ofta presenteras som varelser som olyckligt nog utsatts för brott. Djuren kan inte själva påverka sin livssituation utan det är ägaren som avgör djurens öde. Det var sällan gärningspersonen beskrevs utan istället beskrevs djurens situation.

Användningen av bekämpningsmedel för privat bruk i Sverige är relativt liten i jämförelse med många andra länder och beror dels på den omfattande kemikalielagstiftningen men även på det tuffa klimatet som minskar antalet skadegörare. Men även här sker bekämpning med ämnen vars effekter på icke-målinsekter inte är helt klarlagda.I denna studie har den systemiskt verkande insekticiden imidakloprid undersökts för att försöka klargöra hur ämnet, som främst används som bekämpning mot olika typer av löss, påverkar andra djur som kan komma i kontakt med det. De djur som valdes ut var pollinatören B. terrestris, fjärilslarven tillika växtätaren S. littoralis samt luspredatorn C.

Biologisk bekämpning innebär reglering av oönskade växt- och djurpopulationer med hjälp av naturliga fiender. Det finns fyra grenar inom biologisk bekämpning och en av dessa är gynnande av naturliga fiender. Det innebär att förutsättningarna i trädgården anpassas så att önskvärda invånare gynnas och på så sätt minska populationen av skadedjur. En viktig skillnad mellan gynnande av naturliga fiender och de andra formerna av biologisk bekämpning är att inga organismer sätts ut utan de naturligt förekommande används. Det finns många olika Nyttodjur som bör eftersträvas att ha i trädgården. Dessa brukar delas in i predatorer, som jagar och äter upp bytesdjuret, och parasitoider, som parasiterar genom att lägga sina ägg i eller i närheten av sitt byte. Genom att skapa en mångfald av olika sorters växter i sin trädgård kan en mängd olika insekter och andra djur lockas dit.

Syftet med detta arbete var att sammanställa information kring letala och subletala effekter av oljor och såpor på parasitsteklarna Encarsia spp. och Aphidius spp. Resultaten baseras främst på vetenskapliga artiklar, men det gjordes även en mindre intervjuundersökning. De som blev intervjuade var mycket medvetna om att oljor och såpor generellt var skadliga för parasitsteklarna. Resultaten från litteraturundersökningen visade att oljor och såpor kan ha stora letala och subletala effekter på både skadedjur och Nyttodjur.