Sök:

Sökresultat:

8 Uppsatser om Nytolkning - Sida 1 av 1

Intellektuell jihad : En analys av Fazlur Rahmans och Taha Jabir al-Alwanis islamtolkningar

Syftet med denna uppsats är att ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv göra en jämförande textanalys av Fazlur Rahmans och Taha Jabir al-Alwanis tolkningar av islam utifrån teman som bl.a. rör deras syn på tidigare tolkningsmetoder och hur de uppfattar muslimers situation idag. Rahman och al-Alwani har olika utbildningsbakgrund men har båda arbetat i U.S.A. De förespråkar förnuftstolkning för att nå vad de anser vara Koranens egentliga budskap och be-tonar en medvetenhet om att historisk och social kontext måste beaktas i tolkningsprocessen. Analysen visar att båda betonar individens ansvar, plikt och engagemang men att deras upp-fattning om enskilda muslimers åtagande skiljer sig något åt.

Nytolkning av sura 4:34 : En undersökning om receptionen av Laleh Balhtiars The Sublime Quran

This study looks at Laleh Bakhtiar´s ambitions when it comes to The Sublime Quran, her English translation of the Quran. It also contains a look at how it was received in English and American media, and how Bakhtiar and her like-minded defend her interpretation and translation against critics, focusing on verse 4:34..

Det modernistiska subjektsupproret : en undersökning av relationen mellan form och innehåll i Karin Boyes Kris

Föremålet för min undersökning är Karin Boyes roman Kris och intentionen har varit att finna en Nytolkning av den ofta biografiskt lästa texten. Syftet var att redogöra för hur romanen synliggör samtidens patriarkala maktordning som genomsyrar samhällets auktoriteter och reducerar det kvinnliga subjektet. Undersökningen har också innefattat hur huvudpersonen Malin tar sig ur krisen genom att återupprätta egenviljan och erkänna driften som en naturlig del av jaget.     Med utgångspunkt i textens litterära kvaliteter och med ett kritiskt feministiskt perspektiv har jag analyserat framställningen av romanens kritiska tendens som ett uttryck för kvinnlig frigörelse. Malin genomgår en värdemässig identitetskris vilket är romanens centrala tema och samtidigt en möjlig allegori över samtidens sociala omvälvningar. Krisen utgörs av en inre splittring där uppbrottet från traditionella och religiösa förordningar är den enda räddningen undan självutplåning.

Forskares syn på genrepedagogik

Syftet med denna uppsats är att ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv göra en jämförande textanalys av Fazlur Rahmans och Taha Jabir al-Alwanis tolkningar av islam utifrån teman som bl.a. rör deras syn på tidigare tolkningsmetoder och hur de uppfattar muslimers situation idag. Rahman och al-Alwani har olika utbildningsbakgrund men har båda arbetat i U.S.A. De förespråkar förnuftstolkning för att nå vad de anser vara Koranens egentliga budskap och be-tonar en medvetenhet om att historisk och social kontext måste beaktas i tolkningsprocessen. Analysen visar att båda betonar individens ansvar, plikt och engagemang men att deras upp-fattning om enskilda muslimers åtagande skiljer sig något åt.

"Det är skrämmande när en novell skriven för över 120 år sedan har bättre genuspolitik än sin moderna nytolkning" : En analys av kvinnorna i BBCs nytolkande serie "Sherlock", baserad på Sir Arthur Conan Doyles verk.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnorna i BBCs serie ?Sherlock? representeras och förhåller sig till traditionella könsroller. Då serien är en nytolkande version som utspelar sig på 2000-talet till skillnad från originalen som utspelar sig drygt 100 år tidigare blir det intressant att undersöka hur mycket som förändras från originalen av Sir Arthur Conan Doyle. Karaktärerna har genomgått stor förändring genom denna Nytolkning, och även nya karaktärer har skapats för serien. I analysen kommer bland annat Connells teorier om genus att användas för att definiera genus och fastställa hur en man och kvinna bör vara enligt samhällets normer, detta kompletteras med D.H Meehans definierade stereotyper.

Direktimport av traktorer : en ekonomisk fördel?

Att direktimportera traktorer var tidigare enkelt. Oavsett om nödvändiga dokument medföljde vid köpet eller inte, kunde det alltid lösas när traktorn väl var i Sverige. Efter att en Nytolkning av importlagen har blivit antagen är det numera inte möjligt att godkänna traktorer som redan finns i landet utan de rätta dokumenten måste finnas vid importen. Det dilemma importörerna ställs inför är att endast ersättningsdokument för redan godkända traktorer kan bli utskrivna.Syftet med denna uppsattas är att beskriva och lära andra hur man importerar traktorer. Baserat på den stora prisskillnaden mellan Sverige och andra länder är utländska traktorer prismässigt ett intressant alternativ.Dessutom kommer denna uppsatts att undersöka lantbrukares kunskaper och attityder till att importera traktorer på egen hand.Att ha goda relationer med återförsäljare utomlands är avgörande för att undvika att bli lurad i en affär.

I vatten eller jord? : Nytolkning av depåfyndet från Eskelhem

In 1886 Hans Hildebrand received a Bronze Age hoard found in a field that belonged to Eskelhem´s rectory. A record was made where Hildebrand presented and documented the artifacts. The following year Oscar Montelius reviewed the artifacts, which he described as horse gears. He compared the horse gears with similar artifacts found in Europe that roughly had the same dating in order to trace the origin of the hoard.  Montelius conclusion was that the hoard was created on Gotland around 500 BC.

Trädgården i bloggosfären : blogg och landskapsarkitektur, i ett samhälle alltmer influerat av populärkultur.

Dagens huvudrubrik: Den nya trädgårdstrenden är här! Medietrenden är tydlig; trädgården har blivit populärkultur och via tidningarnas löpsedlar, tv, inredningsmässor etc. letar den sig ut till en allt bredare publik. Trädgården framställs i populärpressen som ny och modern med en tydlig trendfokus där utseende och form framhålls, något som ofta baserar sig på marknadsekonomiska incitament. Trädgården som ?trendig? är en bild som inte sällan bekräftar den allmänna uppfattningen, eller förutfattade meningen om man så vill, om trädgården som en förlegad eller gammaldags företeelse.