Internet är en betydande faktor för vårt levnadssätt idag. Tillsammans med dess utveckling har vi människor kunnat ta del av samhället på betydligt fler sätt än tidigare. Att kunna vara delaktig i vad nära och bekanta ägnar sig åt, och att kunna ta del av utrikes- och inrikesnyheter finns bara några knapptryck bort. Vi uttrycker våra synpunkter via exempelvis sociala medier, diskussionsforum och kommentarsfälten på Nyhetssajter. Internet ger även människor en möjlighet till att vara oidentifierbar.

Studien tar avstamp i den diskussion som förts kring Nyhetssajternas kommentarsfält. Diskussionen kulminerade under sommaren 2011 då flera Nyhetssajter ändrade sina förhållningsregler och vissa fall även de tekniska lösningar som användes. Denna studie ämnade undersöka om valet av kommentars-teknik påverkar användares vilja till kommunikation på Nyhetssajter, men även att belysa eventuella bakomliggande faktorer till detta. Detta har genomförts genom en kvalitativ observations- och intervju-studie. Resultatetav studien påvisar att kommunikationen påverkas av valet av teknisk lösning, och att bristen av kontroll är en av de avgörande faktorerna bakom huruvida en användare är villig att kommentera en artikel..

The purpose of this study was to examine in which extent the comments about news inthe comment fields, on Swedish news sites Facebook pages were deliberative.To fulfill this purpose we used a quantitative content analysis as a method to interpretthe data that we collected about 2203 reader comments from three news sites Facebookpages. Ju?rgen Habermas theory about deliberative democracy together with theoriesabout public space and Web 2.0 were the theories we based our study on. To determinethat a comment was deliberative it had to contain an argument and be written withtolerance and respect. Our result showed that most comments lacked either one or bothof these criteria?s and therefore weren?t deliberative.

The main purpose of this study has been to examine and analyze what kind of discussions that takes place in the commentary fields of swedish online newspapers. We started by collecting nearly 2000 commentaries from three newspapers and then used a quantitative content analysis to interpret the material.We divided the comments into different categories like arguing, media criticism and opinion on other comments in order to see which categories were most common. The results of the analysis shows that there is a discussion in the commentary fields where most of the commentaries stick to the subject, where media criticism is unusual and where arguing is quite common. The discussion however is usually negative. The results can be connected to the theories of deliberative democracy, flaming and earlier research on commentary fields.

When the Internet was established in the early 1990`s the daily press got a new market to act on. Contacts with readers was strengthened through the internet and as the years went by interactivity became increasingly important ? both for editorial and audience. One of the most common and most accessible forms of interaction is polls. This paper has examined within what contexts the newspapers are using polls ? in other words in what values of news criteria?s do the articles connected to a vote belong to.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur närvarande klickstatistik är i det redaktionella arbetet hos fem webbredaktioner och vilken påverkan klickstatistik har på dessa redaktioners nyhetsvärdering. Dessutom är syftet är att undersöka hur journalister ser på sin egen redaktions förhållningssätt till klickstatistik och hur de ser på klickstatistik i allmänhet.De huvudsakliga frågeställningarna som studien utgår ifrån är följande: På vilket sätt används klickstatistik på svenska webbredaktioner idag? Hur påverkar klickstatistik nyhetsvärderingen?  Hur ser de enskilda journalisterna på sina respektive redaktioners förhållningssätt till klickstatistik och hur ser de på fenomenet i allmänhet? Webbredaktionerna som undersökts är dn.se (Dagens Nyheter, gd.se/arbetarbladet.se (Gefle Dagblad/Arbetarbladet), na.se (Nerikes Allehanda), nt.se (Norrköpings Tidningar) samt en anonym redaktion.Metoderna som används i studien är direktobservation och samtalsintervju. Två redaktioner har både observerats och intervjuats medan tre redaktioner enbart intervjuats. Teorin som uppsatsen haft som utgångspunkt är de olika teorierna om nyhetsvärdering.

When we define something as real it will also have real consequences. Media society is developing rapidly; the media?s more central role in our society means that their interpretations and portrayals of the world will have a greater impact on how we look at ourselves and our society.When Swedish Princess Estelle was born in February 2012 she was the first Swedish heir to be been born in what is known as ?the computer age?. This paper aims to examine the reporting of the birth of Princess Estelle and how it was conducted by Swedish news sites, from an ideological perspective. The study is based on qualitative method with ideational analysis and Norman Fairclough?s critical discourse analysis.In conclusion, the news sites portray a positive image of Princess Estelle?s birth and the Swedish monarchy and strengthen the status of the Crown Princess family.

Titel: ?Man vill inte ha det här klicketi-klicketi-klick!? En studie om hur unga iPad-användare tänker kring nyheter på iPad.Författare: Helena AnderssonUppdragsgivare: DagspresskollegietKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2012Handledare: Patrik WikströmSidantal: 53 sidor, inklusive bilagor och referenser.Antal ord: 19 817, inklusive bilagor och referenser.Syfte: Att undersöka hur unga iPad-användare beskriver sin nyhetsanvändning på iPad samt hur de tänker kring att betala för nyheter på plattformen.Metod och material: Kvalitativ undersökning i form av sju samtalsintervjuer med iPad-användare.Huvudresultat: Nyhetsanvändningen är framförallt relaterad till webbläsaren, och att betala för en nyhetsapplikation känns inte aktuellt. Respondenterna uppfattar liten eller ingen skillnad i innehållet på Nyhetssajter eller i nyhetsapplikationer. Alla respondenter beskriver att deras nuvarande nyhetsinhämtning på plattformen är text- och bildbaserad, i mindre utsträckning beskrivs en användning genom videoklipp och ingen beskriver en ljudbaserad nyhetsinhämtning. De som hade testat en nyhetsapplikation tyckte att detta var mer komplicerat än att ta del av nyheter direkt genomwebbläsaren.

Teknologin har gjort stora framsteg de senaste åren. I och med den fortskridande utvecklingen har det skapats nya möjligheter för utveckling, tillväxt och marknadsföring för världens företag. Internet är ett hjälpmedel, som har bidragit till att skapa dessa möjligheter. Denna förmån har även medfört att de anställda kan ägna sig åt ?osynliga? icke-arbetsrelaterade aktiviteter såsom cyberloafing (internetanvändning för privat bruk under arbetstid).

This thesis treats the topic of user-generated comments connected with news stories on news sites, meaning electronic word-of-mouth combined with PR. The writers have examined how different types of comments affect consumers' perception of the article and also what communication effects these comments generate in terms of attitudes, purchase intent and word-of-mouth intent. The results interesting to the news site owners, is that lots of comments and negative comments generate a negative effect by making the actual article less credible, attractive and worth reading (relative to the subsequent comments). On the positive side, serious comments imply that the news story is perceived as more interesting, than a news story followed by non-serious comments. From a brand equity perspective, the interesting results show that few comments compared to lots of comments, generate a better attitude to the brand, even though there is no difference in how positive or negative the comments are.