In this study we compare Ekot with P3 Nyheter with a comprehension analytical perspective. The more traditional radio news program Ekot differs from the younger P3 Nyheter in a lot of aspects. One of them is that P3 Nyheter?s primary target group is young people between the ages of 20 to 34. Because of this, P3 Nyheter aim to make their news as adjusted to their young audience as possible.

Syftet med denna studie var att utifrån ett språkutvecklande perspektiv, i en årskurs fem där man regelbundet tittar på Nyheter i undervisningen, undersöka vad sådan undervisning får för konsekvenser för undervisningssituationen, undervisande lärare och de elever som finns representerade i klassen.För att genomföra undersökningen valde jag att använda mig av två kvalitativa datainsamlingsmetoder, intervju och observation. Studien visar att arbetssättet med Nyheter ger en vardagskunskap, är ämnesintegrerat och utvidgar barnens språk och tänkande.Den dialogiska undervisningen främjar och skapar förutsättningar för alla elever att möta och tillägna sig ett rikt och utvecklat språk. .

This essay speaks about the medial coverage made by the Swedish newspaper Dagens Nyheter. The periods examined are the two weeks before the election day (5 September ? 19 September 2010). The purpose of our study is to find out if the newspaper was neutral and did not write in favour of any political party or political block in the newssection. After the elections in Sweden 2010 there have been discussions about the medias in the country being biased, and claims have been made that the news have been written in favour of a certain political party or a bloc.

Syfte: Vårt syfte är att redogöra för hur nyhetskonsumtionen bland Twitter-användare har förändrats sedan de startat ett konto.Problem: De flesta tidningar har en webbupplaga som finns tillgänglig på internet och många finns även tillgängliga på sociala medier, där läsaren kan ta del av, dela med sig av och diskutera Nyheter. Hur har Twitter som fenomen förändrat användarnas sätt att konsumera Nyheter?Metod: Kvalitativa enkätintervjuer på internetResultat: Resultatet visar att användarnas sätt att konsumera Nyheter mer eller mindre har förändrats sedan de startat konto på Twitter. De ser Twitter som en möjlighet till att få Nyheter i ett flöde under dagen och kunna diskutera dessa med andra användare. De ser samtidigt Twitter som ett komplement till tidningarnas pappers- och webbupplaga, där de under dagen kan ta del av de uppdaterade Nyheterna..

Huvudresultat: Resultatet visar att det huvudsakliga skälet för informanterna att ta del av Nyheter är för att få direkta upplysningar om omvärlden samt att stilla nyfikenhet och allmänt intresse. Det visar sig också att nätet är den främsta kanalen för att ta del av Nyheter. Nyhetsmedier är dock bara ett sätt för unga att hålla sig informerade om sin omvärld, de använder också personliga nätverk för detta, både Facebook och genom att prata med kompisar och familj. Lokala Nyheter anses av vissa vara intressanta, hos andra saknas intresset helt. Igenkänning en gemensam nämnare för vad som väcker känslor och intresse hos informanterna gällande Nyheter, även Nyheter med dramatisk eller underhållande prägel intresserar.

Huvudresultaten i undersökningen är att de tre gratistidningarna väljer att profilera sig helt olika. City Göteborg väljer att profilera sig som en gratistidning med lokala Nyheter i ett kvällstidning format. PunktSE väljer att profilera sig som en gratistidning med en blandning av lokala och nationella Nyheter i ett kvällstidningsformat. Metro väljer däremot att profilera sig som en gratistidning med nationella Nyheter i ett seriöst perspektiv. Gratistidningarna skiljer sig inte mycket ifrån betaltidningarna och analysen överensstämmer även mycket väl med tidigare forskning på området.

I vårt examensarbete undersöker vi hur en lärare arbetar med Nyheter i undervisningen och hur elevernas uppfattning är kring detta. Vår undersökning bygger på intervju med läraren samt enkätutdelning till 23 elever från en klass i årskurs 5. Vi använder oss av b.la Vygotskjis sociokulturella perspektiv i vår undersökning samt tidigare forskning och studier om barns upplevelser av Nyheter i undervisningen. Vårt resultat visade att både läraren och eleverna hade en positiv inställning till Nyheter i undervisningen. Regelbundet visas nyhetssändningar i klassrummet via TV:n som sedan följs av diskussioner.

The purpose of this paper is to make a qualitative content analysis. The used articles are taken from the time period 2012-11-13 until 2012-11-30 and the questions that this paper is based upon are:How do the tabloid Expressen and the morning newspaper Dagens Nyheter define and diagnose the causes and problems of the iron pipe scandal during the period 2012-11-13 until 2012-11-20?What kind of valuations and solutions does the tabloid Expressen and the morning newspaper Dagens Nyheter provide of the iron pipe scandal during the period 2012-11-13 until 2012-11-30?Does the framing of the iron pipe scandal during the period 2012-11-13 until 2012-11-30 differ between the tabloid Expressen and the morning newspaper Dagens Nyheter?The result of this paper shows that through the tabloid Expressen and the morning newspaper Dagens Nyheter way of framing the Swedish democrats during the period 2012-11-13 until 2012-11-30, the society cannot get another picture of the Swedish Democrats than that they are a right wing populist party..

Det finns ett förtroendegap mellan morgontidningar och kvällstidningar. I tidigare studier har förtroendet kopplats till olika faktorer: innehåll, spridning och nyhetsrapporteringens kvalitet. I denna uppsats genomfördes ett experiment för att presentera sambandet mellan förtroende och en tidigare förbisedd faktor ? layout. Experimentet bakades in i en användarstudie på åtta personer där hälften ingick i en testgrupp och den andra hälften i en kontrollgrupp.

Den här studien undersökte nyhetsvanor hos teknologistudenter i Stockholm. I dagens föränderliga nyhetsklimat tappar studier snabbt sin relevans, vilket ställer krav på kontinuerliga efterforskningar. 40 studenter svarade på en enkät och 16 av dessa deltog i intervjuer. Resultaten visar att ?moderna? nyhetskanaler som webbsidor och sociala medier var klart mer populära än ?traditionella kanaler? som dagstidningar och TV-Nyheter.

The aim of this thesis was to examin how librarians arepresented in the Swedish daily newspaper Dagens Nyheter.My research questions were: How are librarians and thelibrarian profession presented in articles in DagensNyheter? and What discourses can be identified in thearticles?I have analysed 69 articles from between 2012-01-01 and2013-01-01 by using discourse analysis as both theory andmethod.Three discourses emerged through the analysis: discourseabout librarians and litterature, discourse about librariansand censorship and discourse about librarians and thelabour market.The conclusions drawn from this study are that librariansare strongly associated with litterture and reading and withthe labour market. There are also clear tendencies thatlibrarians whish to change the old, stereotypical images thatthey are associated with, and do so by using humor..

This survey's main purpose is to highlight how the two Swedish newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter writes and describes four different school shootings. We wanted to find out if there is a general pattern of how school shootings are reported by the media. Two of the shootings occured in USA, Columbine and Virginia Tech, and two in Finland, Kauhajoki and Jokela. The analysis aims at three areas: the whole event, the perpetrator and the victim. We have used a qualitative content analysis with a semiotic model to examine the articles in the survey. The theories in the study is based upon views on social constructionism, media logic, stereotypization, representation, morale panic/media panic and media events.

Titel:Mediebilden av tillverkningsindustri ochtjänstesektor under finanskrisen ? En kvantitativ studie av innehållet i Dagens Nyheter och Göteborgs-PostenFörfattare:Anna Jägnefält och Stefan StrömbergUppdragsgivare:Västsvenska Industri- och HandelskammarenKurs:Examensarbete i Medie- ochkommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikationTermin:Vårterminen 2010Handledare:Magnus FredrikssonSidantal:59, inklusive bilagorSyfte:Syftet med studien är att kartlägga och analysera hur tillverkningsindustri respektive tjänstesektor har framställts i Dagens Nyheter samt Göteborgs-Posten under perioden augusti 2008 - mars 2010.Metod:Kvantitativ innehållsanalysMaterial:EkonomiNyheter och åsiktsmaterial som berörtillverkningsindustri och tjänstesektor i DagensNyheter och Göteborgs-Posten under periodenaugusti 2008 t.o.m. mars 2010.Huvudresultat:Resultaten visar att mediebilden av respektive sektor i huvudsak är negativ under den undersökta perioden. Vad avser exponering förekommer tillverkningsindustri i Göteborgs-Posten i någothögre utsträckning än i Dagens Nyheter. Omvänt förhållande gäller vad avser tjänstesektor, d.v.s.

Titel: Miljön på uppgång ? En studie om hur miljöproblem uppmärksammades i Dagens Nyheter under 1960-­?talet Författare: Danielle Kisch, Ida Klingstedt och Ida Zakidan Uppdragsgivare: Monika Djerf-­?Pierre Kurs: Examensarbete i medie-­? och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Termin: Höstterminen 2012 Handledare: Monica Löfgren-­?Nilsson Sidantal: 58, inklusive bilagor Syfte: Att studera hur miljöproblem uppmärksammades i Dagens Nyheter under 1960-­? talet Metod: Kvantitativ innehållsanalys Material: Miljöartiklar i Dagens Nyheter under mars och oktober månad år 1962, 1964, 1966, 1968 och 1969. Huvudresultat: Sammantaget kan sägas att miljöproblem i Dagens Nyheter uppmärksammades mer med åren men genomgående gavs ett begränsat utrymme. När miljöproblemen väl uppmärksammades var gestaltningen främst ur ett nationellt perspektiv samt att det i majoriteten av fallen alltid fanns någon värdering. Överlag var industrin den vanligaste orsaken till miljöproblemen och de ämnen som berördes var ofta sammankopplade med just industrin.

Syfte: Att klargöra vad det finns för likheter hos de Nyheter som publiceras av privatpersoner på sociala medier för att sedan plockas upp och bli till Nyheter i de traditionella medierna.Metod: Kvalitativ forskning.Material: Fem Nyheter som skapats av privatpersoner och publicerats på sociala medier och sedan plockats upp av traditionella nyhetskanaler.Huvudresultat: De fem fall som studerats i denna uppsats indikerar att man som medborgare, med rätt sorts materiellt, kulturellt och socialt kapital, i vissa specifika fall, har möjlighet att påverka den traditionella nyhetsagendan genom att publicera text eller video på sociala medier..