Detta arbete går ut på att undersöka om det är möjligt att förbättra strategisk och taktisk styrning genom systemstöd som använder datalager och möjliggör analys av Nyckeltal och simulering i du Pont scheman. Systemet skall presentera BAS-Nyckeltal grafiskt och i du Pont scheman och skall möjliggöra avvikelseanalys i Nyckeltal. Data skall extraheras från affärssystem periodiskt, t.ex. månadsvis, och tillsammans med alla BAS-Nyckeltal lagras i ett datalager. Det skall också vara möjligt att lagra budgeterade Nyckeltal.

Nyckeltal har blivit ett viktigt medel för att bli ett framgångsrikt företag idag. Styrningen är att medvetet styra mot utsatta mål som stödjer företagets strategi..

Denna uppsats har frågeställningen: Vilka problem kan uppstå vid en nedbrytning från strategin till operationella Nyckeltal och vad kan göras för att undvika dem?Syftet med denna studie är att undersöka hur en nedbrytning av strategin till operationella Nyckeltal går till. Framtagningen av Nyckeltal ska leda till en identifiering av vilka problem som kan uppstå i denna nedbrytning samt förslag på hur de kan undvikas. Studien ska även ha till syfte att designa Nyckeltal som underlättar för en uppföljning och för att besvara vad personalen ska göra för att förbättra talet, det vill säga en kommunikation nedifrån och upp och vice versa. För att genomföra denna studie har empirisk data hämtats från Carlsberg Sverige AB (CSAB) där den operationella leveransplaneringsavdelningen idag står utan Nyckeltal. .

Att kunna ta fram Nyckeltal för att användas i projekteringsfasen under ett investeringsprojekt är en komplex uppgift. Vi har i denna uppsats studerat hur detta scenario ter sig inom gruvindustrin i Sverige. Kostnadskalkylering med Nyckeltal i projekteringsfasen i ett investeringsprojekt, påverkas i stor grad av faktorer som är svåra att ta hänsyn till, men vi har studerat denna problematik, och funnit att, det kan till viss del påverka omgivningen samt visa på möjligheter att använda kostnadskalkyleringen och framtagandet av Nyckeltal för att användas i praktiken. Denna studie utmynnar i vilka Nyckeltal som är möjliga att använda samt hur dessa ska utformas, för att nå samstämmighet mellan kalkyl och utfall samt till vilken grad dessa påverkas av omgivningen..

Syftet med denna studie har varit att jämföra val och uppbyggnad av Nyckeltal mellan Specialfastigheter Sverige AB och andra fastighetsbolag, för att finna eventuella förbättringsförslag.Studien har främst baserats på företagens årsredovisningar, där komplettering har gjorts genom kontakt med personer på företagen. Utformningen av referensramen grundar sig på böcker och artiklar inom Nyckeltalsområdet samt fastighetsbranschen.Det har visat sig att Specialfastigheters val och beräkningar av Nyckeltal skiljer sig mot andra fastighetsbolag. Skillnaderna är dock ej markanta. Förbättringar som kan göras är att reducera antalet Nyckeltal samt att införa kompletta beräkningar och utökade definitioner av dessa. Viss justering av beräkningarna kan även göras för att bättre stämma överens med andra fastighetsbolag..

Denna uppsats handlar om det kommunala miljöarbetet i Uppsala kommun. Kommunen har i över tio år arbetat med miljöfrågor vilket gör det intressant att undersöka hur miljöarbetet ser ut i kommun idag. Vi har valt att undersöka om Uppsala kommuns målstyrning med gröna Nyckeltal fungerar i praktiken. För att exemplifiera Uppsalas miljöarbete för en ekologisk hållbarhet har vi valt att titta närmare på miljömålen Begränsad klimatpåverkan och Frisk lufts gröna Nyckeltal. De teoretiska modeller som vi använt oss av är målstyrning med gröna Nyckeltal och de fem utgångspunkterna för gröna Nyckeltal.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur ett åkeriföretag använder sig av Nyckeltal i verksamhetsstyrningen samt utveckla nya tänkbara Nyckeltal för att effektivisera verksamhetsstyrningen. Metod: I vår fallstudie har vi har valt oss att använda den kvalitativa metoden.  Tillvägagångssättet bygger på den hermeneutiska tolkningen. Underlaget till fallstudien har samlats in genom intervjuer med Gävle fjärrfrakts ekonomiansvarig. Information har även samlats in från litteratur som sedan har sammankopplats med den empiriska undersökningen som ligger till grund för vår analys.   Resultat & Slutsats: Ett flertal Nyckeltal används hos fallföretaget.

Är de svenska storbankernas presentation av finansiella Nyckeltal jämförbara? Det är frågan jag ställt mig i syfte att skapa förståelse för omfattningen av skillnaden mellan bankernas jämförande information via finansiella Nyckeltal.Analysen har utförts genom en fallstudie, där ett systemsynsätt tillämpats, och har visat att vare sig bankernas presentation av finansiella Nyckeltal, eller teorier kring Nyckeltal, kan anses vara jämförbara. Stora skillnader existerar, både kring vilka Nyckeltal som presenteras, vad de kallas och hur de beräknas. Finansiella Nyckeltal kan således inte anses vara användbara som analysverktyg, eller bidra till den inre marknadens funktion.Resultatet av studien baserar sig på analyser av bankernas presenterade finansiella Nyckeltal, resultat- och balansräkningar, ägarstrukturer och börskurser. Grunddata har hämtats från bankernas årsredovisningar under perioden 2004 ? 2008, från Finansinspektionen och Stockholmsbörsen.

Syfte: Tidigare forskning visar att de Nyckeltal som företag presenterar i sina hållbarhetsredovisningar är svåra att jämföra, dessutom uttrycker näringslivet en svårighet vid val av Nyckeltal då flertalet motstridiga intressen beaktas. På basis av problemet med jämförbarhet samt den svårighet som näringslivet uttryckt vid val av Nyckeltal syftar denna studie till att klargöra vilka typer av avvägningar som görs vid val av Nyckeltal. Ändrade lagkrav kommer leda till att 2 000 svenska företag blir tvungna att hållbarhetsredovisa, vilket stärker relevansen för studien. Det primära syftet med studien är att undersöka vilka subjektiva avvägningar som görs vid framtagande av Nyckeltal. Studiens delsyfte är att klargöra om redovisningens VD-brev återspeglar de avvägningar som görs vid framtagandet av Nyckeltal.

Syftet med uppsatsen är att utveckla Nyckeltal för olika slag av ideella föreningar som visar vad de har gjort för att uppfylla föreningens mål. Uppsatsens syfte är således normativt. För att fokusera karaktären hos Nyckeltalen har en kvalitativ metod tillämpats. Vid framtagandet av Nyckeltal har vi utgått ifrån ett abduktivt tillvägagångssätt, vilket innebär att Nyckeltalen som presenteras är ett resultat från att både ha studerat normer och teorier, såsom lagar och frivilligorganisationers rekommendationer, samt 25 ideella föreningars årsredovisningar. För att klarlägga vilka normer som styr årsredovisningens utformning redogör vi för Årsredovisningslagens bestämmelser samt för tidigare rekommendationer på Nyckeltal.

Är de svenska storbankernas presentation av finansiella Nyckeltal jämförbara? Det är frågan jag ställt mig i syfte att skapa förståelse för omfattningen av skillnaden mellan bankernas jämförande information via finansiella Nyckeltal.Analysen har utförts genom en fallstudie, där ett systemsynsätt tillämpats, och har visat att vare sig bankernas presentation av finansiella Nyckeltal, eller teorier kring Nyckeltal, kan anses vara jämförbara. Stora skillnader existerar, både kring vilka Nyckeltal som presente-ras, vad de kallas och hur de beräknas. Finansiella Nyckeltal kan således inte anses vara användbara som analysverktyg, eller bidra till den inre marknadens funktion.Resultatet av studien baserar sig på analyser av bankernas presenterade finansiella nyckel-tal, resultat- och balansräkningar, ägarstrukturer och börskurser. Grunddata har hämtats från bankernas årsredovisningar under perioden 2004 ? 2008, från Finansinspektionen och Stockholmsbörsen.

Vårt syfte med denna uppsats är att ta reda på vilka Nyckeltal som de undersökta företagen använder och hur de ingår i företagens strategiarbete när det gäller personalbefrämjande åtgärder. Vi har konstaterat att personalbefrämjande åtgärder och Nyckeltal ingår i strategiarbetet hos de undersökta företagen. Företagen ser sin personal som en resurs värd att vårda. Vår uppfattning är att det lönar sig att satsa på en frisk och välmående personal som i slutändan ger lönsamhet för företagen..

Det ökade miljömedvetandet i samhället har medfört att företag i allt större utsträckning väljer att redovisa miljöinformation till sina intressenter. Att använda sig av gröna Nyckeltal i sin miljöredovisning är ett sätt för företag och kommuner att presentera det aktuella miljötillståndet och det miljöarbete som bedrivs för att uppnå en hållbar ekologisk utveckling. Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka strategiska aspekter med dess miljöredovisning som ett urval av Sveriges kommuner, som använder sig av gröna Nyckeltal, har gentemot sina externa intressenter. Vidare beskrivs upplevda möjligheter och svårigheter vid upprättande, mätning och användningen av de gröna Nyckeltalen i hållbarhetsredovisningen. Uppsatsens syfte undersöktes genom att utifrån ett kvalitativt synsätt genomföra en fallstudie i form av telefonintervjuer med 6 av de 15 kommuner som i samråd med Kommunförbundet år 2000 tog fram 25 gröna Nyckeltal för kommuner.

Uppsatsen syftar till att beskriva och analysera utformningen av Nyckeltalsredovisning i svenska publika företag, främst med utgångspunkt i sektorstillhörighet samt utveckling över tid. Uppsatsen består av tre delundersökningar som syftar till att kartlägga, upptäcka eventuella trender samt gå djupare in på företag som skiljer sig från mängden. Empirin har samlats in med hjälp av en inventeringslista, en trendlista och slutligen två telefonintervjuer. Nyckeltalsredovisningen är förhållandevis enhetlig även om vissa företag och branscher uppvisar vissa avvikelser. Slutsatsen är den att företag på A-listan presenterar i genomsnitt ca 26,5 Nyckeltal.

Vårt syfte med denna uppsats är att ta reda på vilka Nyckeltal som de undersökta företagen använder och hur de ingår i företagens strategiarbete när det gäller personalbefrämjande åtgärder. Vi har konstaterat att personalbefrämjande åtgärder och Nyckeltal ingår i strategiarbetet hos de undersökta företagen. Företagen ser sin personal som en resurs värd att vårda. Vår uppfattning är att det lönar sig att satsa på en frisk och välmående personal som i slutändan ger lönsamhet för företagen.