Denna studie a?r en analys av Geronimos sja?lvbiografi samt annan litteratur ro?rande honom och apacheindianerna. Syftet a?r att underso?ka apacheindianens sja?lvbild och klargo?ra eventuell pa?verkan av den amerikanska kulturen efter kolonisationen och krigen. Vidare underso?ks hur da?tidens Nybyggare uppfattade Geronimo och apacherna fo?r att fo?rsta? ba?da parters handlande.

Uppsatsens huvuddel handlar om offer och offrandet inom de svenska samernas förkristna tro, där björnriten lyfts fram som en egen del. Innan man kommer till detta får man kort ta del av samernas gudavärld, vilken bestod i många olika gudomar eftersom samerna trodde att allt var besjälat. Därefter kan man läsa om nåiden, den man som kunde försätta sig i trans för att resa i andevärlden då man behövde hjälp vid exempelvis någon sjukdom. Sist i denna del har trumman fått en egen plats, vilken bland annat nåiden ibland använde som hjälpmedel för att försätta sig i trans. I den sista delen innan diskussionsdelen kan man läsa om de möjliga förändringsfaktorerna för offrande, där Nybyggare och den kristna missionen lyfts fram som två exempel.Syftet med denna uppsats var att visa att offrandet och offrandets betydelse förändrades genom kontakt med Nybyggare och andra kulturmöten, vilken troligtvis var en av orsakerna till förändring av offrandets betydelse.

Syftet med denna studie är att undersöka hur olika yrkeskategorier inom äldreomsorgen arbetar med HBTQ-frågor. Studien baseras på kvalitativa intervjuer och inkluderar fem informanter med olika arbetsuppgifter inom äldreomsorgen. Resultaten från intervjuerna har analyserats utifrån olika teman i en intervjuguide, med hjälp av queerteorin. Intervjuernas resultat visar att HBTQ-frågor inte blir belysta som enskilda frågor, men skulle vid behov kunna diskuteras under mångfalds- och jämlikhetsfrågor. Informanterna beskrev vikten av ett gott bemötande, oavsett vilken läggning brukaren hade.

I denna uppsats undersöks viktiga framgångsfaktorer vid internationell expansion på tillväxtmarknaderna i centrala Östeuropa. Expansionsprocesserna hos Cramo och Volvo Lastvagnar jämförs med utgångspunkt i ett teoretiskt ramverk där Uppsala-modellen står i centrum, kompletterad med grundläggande teoretiska förutsättningar avseende egna etableringar respektive företagsförvärv samt avseende tillväxtmarknader. Studien inriktar sig på huvud-kontorens perspektiv, och det empiriska underlaget består av intervjuer med de huvudansvariga cheferna inom Cramo och Volvo Lastvagnar. De viktiga framgångsfaktorer som analysen resulterar i är:Tidig etablering har inneburit klara fördelar för båda företagen.För ett uthyrningsföretag inom byggbranschen som Cramo har det varit viktigt att växa klustervis. För ett produktionsföretag inom transportbranschen som Volvo Lastvagnar har det varit viktigt att äga både försäljningskanaler och eftermarknadskanaler.Kontakter är generellt sett viktiga inom ett land.Varumärket och att synas är viktigt.Eget engagemang i och aktivt internaliserande av kunskap från det relevanta nätverket är nödvändigt..

Syftet med uppsatsen är att studera hur lärare använder skönlitteratur i undervisningen av historia och vadsom ligger bakom valet att låta skönlitteraturen ta plats även under historietimmarna. Utifrån vad lärarnasvarar, syftar studien åt att ta reda på om skönlitteraturen står bakom det som lärarna eftersöker. Metoden för studien, är intervju och litteraturanalys. Intervjuns svar avgör vilka böcker som ligger tillgrund för analysen. För undersökningen ligger de två begreppen ?historiemedvetenhet? och ?historiskempati? som utgångspunkt.

Syfte: Studiens syfte var att beskriva och analysera relativt nyexaminerade speciallärares nuläge och önskeläge beträffande yrkesroll, arbetsuppgifter och arbetssituation. Vi ville undersöka i vilken utsträckning speciallärare arbetar som speciallärare och på vilket sätt deras didaktiska kompetenser framträder och tas till vara i undervisning och i skolutveckling.Teori: Studien har genomförts inom den specialpedagogiska disciplinen. Studiens teoretiska utgångspunkt är professionaliseringsteori, som bygger på yrkens utveckling mot en profession. I professionaliseringsteorin intresserar man sig för sambandet mellan profession, kunskap och möjligheten för yrkesgrupper att omsätta detta i yrkespraktiken Metod: Studien grundade sig på enkätsvar från 32 speciallärare examinerade från Göteborgs Universitet åren 2011-2013. För att få svar på studiens syfte valdes både en kvantitativ och kvalitativ ansats.

De flesta svenska skogar, även i reservat, har under lång tid påverkats mer eller mindre av människan. De fjällnära barrskogarna i norra Norrland har i vissa fall utnyttjats till husbehov av samer under lång tid och av Nybyggare från 1800-talet och framåt, men spår finns även efter senare industriellt bruk. I slutet av 1800-talet förändrades skogbruket till ett industriellt brukande vilket också förändrade de norrländska skogarnas struktur och landskapsmönster i stor utsträckning. Dimensionsavverkningen förändrade både natur och kulturvärden genom att de större träden, oftast tall av hög kvalité men även döda träd, avverkades. Området som låg till grund för denna studie ligger i norra Norrbotten och har tidigare varit en kronoöverloppsmark ägd av Domänverket.

Syftet med detta arbete är att, dels ur ett fastighetsrättsligt perspektiv, dels ett folkrättsligt perspektiv, utreda om Sveriges urbefolkning samerna kan sägas ha förvärvat en äganderätt till marken i Lappland enligt svensk rätt, eller om detta enbart handlar om en bruksrätt inkluderande renskötsel, jakt och fiske.Vad gäller det fastighetsrättsliga perspektivet har samerna haft en mycket stark fastighetsrättslig ställning på 1600- och 1700-talet. Då behandlades samernas lappskatteland som sådan skattejord, som skattebönderna sedermera genom lagstiftning automatiskt förvärvade full äganderätt till. Så skedde dock inte för samernas del. I stället trängdes de undan från stora delar av sina ursprungliga marker på grund av bl.a. kolonisation, exploateringsintressen, samt nedvärdering av nomadkulturen.

Områden med skyddad skog i norra Fennoskandia, som tidigare beskrivits som orörd urskog, har på senare tid visat sig vara påverkade av långvarigt mänskligt resursutnyttjande. Historiska analyser av ekosystem, där även antropogena störningar beaktas, har därför börjat lyftas fram som en viktig del i naturvårdsarbete (Foster m.fl. 2003). De hjälper oss att förstå hur strukturer och störningsdynamik har förändrats över tiden, vilket kan vara till stor hjälp vid skötselplanering och restaurering. Det övergripande syftet med den här studien var att kvantifiera kulturspår och analysera förekomsterna av kulturvärden i relation till framförallt naturvärden, men även sociala värden, i ett skyddsvärt borealt barrskogsområde. Min avsikt var att försöka exemplifiera hur skogshistoria kan användas för att skapa underlag för skötselplanering i områden med naturvårdsanpassad skogsskötsel.