Syftet med denna studie är att undersöka de likheter och skillnader som finns i Nyblivna och erfarna chefers ledarskapstilar. Analysen är baserad på en fallstudie bestående av intervjuer med nio chefer på Telefonaktiebolaget LM Ericsson. I studien har framkommit att erfarna chefer (till skillnad från Nyblivna chefer) upplever sig trygga i sitt ledarskap och generellt kan klassificeras som mer karismatiska i sin ledarskapstil. Erfarna chefer tillämpar i huvudsak transaktionellt (belöningsfokuserat) ledarskap medan Nyblivna chefer i huvudsak tillämpar transformellt (visionsfokuserat) ledarskap.De erfarna såväl som de Nyblivna cheferna kan generellt även sägas tillämpa en ?demokratisk? och ?situationsanpassad? ledarskapsstil..

Amning är viktig ur många aspekter. Om amningen inte fungerar kan det få känslomässiga konsekvenser för den Nyblivna modern och anknytningen till barnet kan också påverkas negativt. Tiden för Nyblivna mödrar att tillgodogöra sig amningskunskaper och -färdigheter på BB har minskat på senare år då vårdtiden har kortats. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka Nyblivna mödrars upplevelse av amningsstöd på BB. Elva vetenskapliga artiklar granskades och bedömdes.

Bakgrund: Mer än en av tio Nyblivna mammor visar tecken på depression efter en förlossning och detta kan ha negativ inverkan på barnets utveckling och föräldraparets relation. I Sverige screenas alla Nyblivna mammor för förlossningsdepression då barnet är 6-8 veckor. Nyblivna pappor kan också drabbas av förlossningsdepression men det finns ingen rutin för att screena dem.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka BVC-sjuksköterskors erfarenheter och hantering av förlossningsdepression hos Nyblivna föräldrar på BVC.Metod: Studien är baserad på åtta semistrukturerade intervjuer med BVC-sjuksköterskor. Datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.Resultat: Av analysen framkom fem kategorier vilka är; svårigheter att identifiera förlossningsdepression, känsla av otillräcklighet, att stödja föräldrarna, användning av screeninginstrument och att observera samt med 13 underkategorier.Konklusion: BVC-sjuksköterskor upplevde att det inte var vanligt med förlossningsdepression hos Nyblivna föräldrar. Det var ibland svårt att skilja på förlossningsdepression och depressiva symtom av andra orsaker.

SammanfattningDenna studie handlar om lärarens första år i yrket, introduktionsåret. Alla Nyblivna lärare måste genomgå introduktionsåret med mentor innan de kan söka sin lärarlegitimation.Studiens övergripande syfte är att få kunskaper om hur introduktionsåret för Nyblivna lärare fungerar i en kommun i mellersta Sverige. Mer specifikt vill jag belysa och analysera Nyblivna lärare och mentorer om deras uppfattning om och upplevelser av introduktionsåret. Studiens syfte preciseras med följande frågeställningar:- Vilka uppfattningar har Nyblivna lärare respektive mentorer om introduktionsåret?- Hur beskriver Nyblivna lärare respektive mentorer introduktionsåret?- Vilka hinder och möjligheter identifierar Nyblivna lärare respektive mentorer i arbetet med att genomföra ett så bra introduktionsår som möjligt?Metoden har varit en kvalitativ och kvantitativt undersökning i form av intervjuer av tre Nyblivna lärare och sex mentorer samt en enkätundersökning med 18 deltagande respondenter.Jag har analyserat intervjuerna i fyra olika teman som redovisas i resultatavsnittet.Resultatet av studien är att samtliga intervjuade deltagare tycker att introduktionsåret är en bra verksamhet, möjligheterna är många med en mentor som hjälp det första året.

Den här uppsatsen tar upp hur Nyblivna journalister i Ryssland ser på yttrandefrihet och hur deras utbildning tog upp frågan. Jag har ställt frågan på tre områden: yttrandefrihet, ägarinflytande och farorna med att arbete med journalistik i Ryssland. Jag har utgått från ansvariga skolledares beskrivningar av journalistutbildningar och även Svetlana Pastis (2010)undersökning av Nyblivna journalister på 00-talet. Mina resultat bekräftar och kompletterar Pastis resultat. Undersökningen består av kvalitativa undersökningsintervjuer med Nyblivna journalister från Moskva som ändå hunnit med att arbeta i minst ett år.

Syfte: Att belysa Nyblivna barnmorskors upplevelse av att börja arbeta inom yrket. Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Deltagare/urval: Sex barnmorskor i norra regionen i Sverige intervjuades och samtliga hade arbetat mellan ett och tre år som barnmorska, inom prenatal vård, förlossningsvård och/eller antenatal vård. Resultat: Sex kategorier hittades: Att pendla mellan glädje och osäkerhet, Att känna stöd, Att uppleva för lite handledning och mentorskap, Att uppleva arbetsmiljön hämmande, Att formas med tiden och Att ha förberett sig via utbildningen, samt nio subkategorier och det övergripande temat: Att befinna sig i en bergoch dalbana. Slutsats: Det är ett stort steg att börja arbeta som barnmorska.

Hembesök hos Nyblivna föräldrar har sedan länge varit en vanlig arbetsmetod inom barnhälsovården för att lära känna barnet och dess familj samt etablera en relation till Nyblivna föräldrar. En god relation mellan distriktssköterska och föräldrar är en förutsättning för att kunna samarbeta kring barnet, vilket har betydelse för barnets hälsa och utveckling. Idag har hembesöket förflyttats till mottagningen på flera håll i landet. Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskans upplevelse av platsens betydelse för att kunna skapa en god relation vid första mötet med Nyblivna föräldrar. I studien har sju distriktssköterskor intervjuats och datamaterialet har analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys.

Amning, amningskomplikationer, stöd och råd vid amning är en del av den sexuella och reproduktiva hälsan och ingår i barnmorskans kompetensområde.Det finns mycket forskning som beskriver Nyblivna föräldrars upplevelse av amningsstöd men inte lika mycket forskning på hur vårdpersonalen upplever amningsstödet som ges till gravida och Nyblivna föräldrar. Syftet med denna studie var att undersöka vårdpersonals upplevelser av amningsstöd till gravida och Nyblivna föräldrar.Studien utfördes genom en kvalitativ metod utifrån en induktiv ansats. Data hämtades från intervjuer med semistrukturerade frågor i 11 fokusgrupper. All data bearbetades genom kvalitativ, induktiv innehållsanalys.Resultatet i studien visade att vårdpersonal upplever amningsstödet de ger som en viktig del i deras arbete. Amningsstödet hade brister och en betydande brist uppgavs vara kontinuiteten av amningsstöd genom hela vårdkedjan.Informanterna ansåg att amningsstödet borde förbättras och många förslag nämndes för att främja amningen hos Nyblivna föräldrar och barn.Denna studie kan öka medvetenheten av den egna och kollegornas upplevelse av amningsstöd vilket kan leda till ett bättre samarbete mellan enheterna och en bättre kommunikation samt förändringar i organisationen som gynnar och främjar amningen..

Vårdtiden på BB har förkortatsi Sverigeunder de senaste trettio årenoch samtidigt görs allt färre hembesök av barnhälsovården. De senaste åren har ävenamningsfrekvensen sjunkit. Följaktligen bör barnhälsovården vara medveten om att det finnsett större behov av vägledning för Nyblivna föräldrar vid det första mötet. Avsikten med det första mötet för sjuksköterskan är att lära känna familjen och att påbörjaett ömsesidigt förhållande. Syfte: Syftet med studien är att undersöka Nyblivna föräldrars skattade erfarenheter av hembesök respektivemottagningsbesök som första möte med barnhälsovårdens sjuksköterska.Metod: Kvantitativ ansats med en tvärsnittsdesign.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka i hur några BVC-sjuksköterskor arbetar för att belysa och upptäcka postpartum depression hos Nyblivna pappor. Studiens empiriska material bygger på en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt har åtta BVC-sjuksköterskor intervjuats, varav sju av intervjuerna har använts för att presentera studiens resultat. Uppsatsens teoretiska referensram utgörs av Travelbees omvårdnadsteori, Von Bertalanffys generella systemteori samt Antonovskys KASAM. Resultatet visar bland annat att BVC-sjuksköterskorna inte aktivt arbetar för att belysa och upptäcka postpartum depression hos Nyblivna pappor, men att några av dem i enstaka fall har erbjudit pappan en EPDS-screening eller pappasamtal.

Amning, amningskomplikationer, stöd och råd vid amning är en del av den sexuella och reproduktiva hälsan och ingår i barnmorskans kompetensområde.Det finns mycket forskning som beskriver Nyblivna föräldrars upplevelse av amningsstöd men inte lika mycket forskning på hur vårdpersonalen upplever amningsstödet som ges till gravida och Nyblivna föräldrar. Syftet med denna studie var att undersöka vårdpersonals upplevelser av amningsstöd till gravida och Nyblivna föräldrar.Studien utfördes genom en kvalitativ metod utifrån en induktiv ansats. Data hämtades från intervjuer med semistrukturerade frågor i 11 fokusgrupper. All data bearbetades genom kvalitativ, induktiv innehållsanalys.Resultatet i studien visade att vårdpersonal upplever amningsstödet de ger som en viktig del i deras arbete. Amningsstödet hade brister och en betydande brist uppgavs vara kontinuiteten av amningsstöd genom hela vårdkedjan.Informanterna ansåg att amningsstödet borde förbättras och många förslag nämndes för att främja amningen hos Nyblivna föräldrar och barn.Denna studie kan öka medvetenheten av den egna och kollegornas upplevelse av amningsstöd vilket kan leda till ett bättre samarbete mellan enheterna och en bättre kommunikation samt förändringar i organisationen som gynnar och främjar amningen..

Andelen helammade barn har minskat i Sverige de senaste åren trots ökad medvetenhet och kunskap om att en god start på BB har stor betydelse för den fortsatta amningen. Forskning visar att det är flera faktorer som både främjar och hindrar amningsstarten. De Nyblivna mammorna tvivlar ofta på sin egen förmåga och stöd från personal och familj är viktig. Barnmorskans stärkande roll är viktig för att lyfta och stärka patientens egna resurser. Tidigare forskning berör aspekter av vård och stöd men det saknas forskning som specifikt belyser det som är stärkande i vårdrelationen vid amningens början.

Bakgrund: Det har funnits en uppfattning att Nyblivna mammor ska ta det lugnt efter förlossningen. På senare tid har dock forskning visat att det är viktigt att träna framförallt sina magmuskler med anpassade övningar. Syfte: Att undersöka Nyblivna mammors uppfattningar om träning av magmusklerna efter graviditeten och hur dessa uppfattningar omsätts i faktisk träning. Metod: En kvalitativ forskningsansats användes och semi-strukturerade intervjuer genomfördes med åtta Nyblivna mammor. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med vår studie är att undersöka hur en utvald grupp av Nyblivna lärare i förskoleklass - år 6 upplevde det första året i yrket. Vårt syfte är även att ta reda på vad de upplever att lärarutbildningen har bidragit med för deras yrkessocialisation. Vi vill också undersöka hur en utvald grupp av erfarna lärare tänker kring sin utbildning och vad den bidragit med för deras yrkessocialisation. Slutligen är vårt syfte att undersöka vilka uppfattningar dessa Nyblivna respektive erfarna lärare har kring begreppet mentorskap. Metod: Vår undersökning utgår såväl från en kvalitativ ansats som från en komparativ ansats.

Bakgrund: Nyblivna förstagångsföräldrar känner sig oförberedda när de kommer hem efter förlossning och många mår dåligt. Barnhälsovården ska genomsyras av föräldrastöd, hälsofrämjande och förebyggande insatser. Detta sker genom generella och riktade insatser. Hembesök rekommenderas till alla Nyblivna föräldrar i enlighet med socialstyrelsens riktlinjer. Statistik visar att hembesök minskar och mottagningsbesök ökar i Sverige.Problem: Föräldrar har behov av stöd från professionella.