Ett uppdaterat och Nutida sommarkollo som är anpassat för dagens standard och sätt att leva. På en övergiven pojkkoloni på Barnens ö i Roslagen skapas ett detta nya sommarkollo i samspel med landskapet..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur beroende musiken är av dess stilistiska och karaktäristiska egenskaper. Jag har valt att studera epokerna barocken och Nutida musik. För att undersöka detta har jag arbetat med interpretation av två stycken, som kan utgöra exempel från dessa två epoker: ?G. F.

Syftet med studien är att identifiera och beskriva Nutida folksångares gestaltning vid nyinspelning av ljudande arkivmaterial från Svenskt Visarkiv. Genom transkriptioner, ljudhändelsebeskrivningar och analyser av tre arkivinspelningar från Svenskt Visarkiv och fyra Nutida inspelningar med samma musikaliska material har studier av olika förändrings-faktorer gjorts. Studien utgår från teorier om tyst kunskap, kulturarv och tradition.Resultatet visar att faktorer som förhållandet till puls, utsmyckningar och melodivariationer; röstanvändning och instrumentanvändning är förändrade i de Nutida inspelningarna. Faktorerna text och form är oförändrade. En övergripande trend i resultatet är att de Nutida sångarna har ett något mer nyanserat och genomarbetat sätt att framföra sångerna på än vad som återfinns hos föregångarna, vilket märks särskilt tydligt i instrumentanvändning och i förhållandet till pulsen..

Denna uppsats behandlar den Nutida konstens potential som undervisningsmaterial. Både för ämnesöverskridande arbete i skolan och för utbildningssatsningar som avser att öka mångfalden inom de kulturella institutionerna. Den Nutida konsten som ämnesmaterial är förvånansvärt frånvarande i skolan, och som denna uppsats visar, även på ett Bild- och formestetiskt gymnasieprogram. Jag har arbetat med 80 elever i fyra gymnasieklasser under 15 veckor för att pröva en Nutida konstpedagogisk klassrumsmetod samt utreda vilka attityder och fördomar som finns kring samtidskonsten. Uppsatsen visar att dagens mångfacetterade, gränsöverskridande och ibland svårfångade konstverksamhet kan göras både lättillgänglig och intressant för elever som innan tyckte att samtidskonst var knepigt och trist.

Syftet med detta arbete är att undersöka synligheten för potentiellt marginaliserade sociala grupper (kvinnor, utlänningar, personer med funktionsnedsättning och personer som bryter mot heteronormen) i vanligt använda svenska gymnasieläroböcker i fysik: tre Nutida och en från 1990-talet. Böckerna analyseras var för sig med utgångspunkt i en speciellt utarbetad kodningsmanual. I denna innehållsanalys granskas alla tre innehållstyper: bildmaterial, uppgifter och övrig text, med motsvarande innehållsenheter: bild, uppgift och bokens egna avsnitt. Vidare jämförs de Nutida böckerna sinsemellan och med den äldre boken.Samtliga Nutida läroböcker tycks vara mycket mer inkluderande än den äldre boken vad gäller kön och etnicitet; personer som är funktionsnedsatta eller bryter mot heteronormen är lika obefintliga nu som förr, även om det finns små tecken på en mera inkluderande trend. Antalet innehållsenheter med människor har fördubblats, vilket kan tolkas ge en mera genusmedveten bild av fysikämnet som konstruerat av människor.

Abstract Hanna Fredholm: Nutida konstmusikens ljuddjur ? En receptionsstudie av Sven-David Sandström och Anders Hillborgs musik. Uppsala Universitet: Institutionen för musikvetenskap, C-uppsats, 2011. Studier om konstmusik är vanliga och genrens historia har bearbetats och diskuterats vid många tillfällen. I dagens samhälle så befinner sig genren i ett blomstringsläge. Men trots att antalet kompositörer och produktioner ökar kraftigt så kommer Nutida konstmusik i skymundan så väl i media som i forskning.

AbstractSyftet med uppsatsen är att undersöka vilken eller vilka orsaker till det första korståget som olika Nutida författare framställer som de mest centrala samt att fundera över varför de olika författarna skiljer sig åt. De ta görs genom en litteraturstudie där fyra Nutida författare används. Dessa författare är Christopher Tyerman, Andrew Wheatcroft, Dick Harrison och Sören Wibeck. Varje författare presenteras separat och de orsaker som han lägger fram som de mest centrala beskriv. Resultatet av denna uppsats visar att de orsaker som olika författare tar upp som de mest centrala bakom det först korståget skiljer sig åt beroende på hur författaren inriktat sin bok.

Syftet med detta arbete är att undersöka synligheten för potentiellt marginaliserade sociala grupper (kvinnor, utlänningar, personer med funktionsnedsättning och personer som bryter mot heteronormen) i vanligt använda svenska gymnasieläroböcker i fysik: tre Nutida och en från 1990-talet. Böckerna analyseras var för sig med utgångspunkt i en speciellt utarbetad kodningsmanual. I denna innehållsanalys granskas alla tre innehållstyper: bildmaterial, uppgifter och övrig text, med motsvarande innehållsenheter: bild, uppgift och bokens egna avsnitt. Vidare jämförs de Nutida böckerna sinsemellan och med den äldre boken.Samtliga Nutida läroböcker tycks vara mycket mer inkluderande än den äldre boken vad gäller kön och etnicitet; personer som är funktionsnedsatta eller bryter mot heteronormen är lika obefintliga nu som förr, även om det finns små tecken på en mera inkluderande trend. Antalet innehållsenheter med människor har fördubblats, vilket kan tolkas ge en mera genusmedveten bild av fysikämnet som konstruerat av människor.

Specialarbete, 15 hpSvenska spraket, fdrdjupningskurs, SV1301Vt 2012Handledare: Barbro Wallgren Hemlin.

Uppsatsen har syftet att besvara huvudfrågan: Hur betraktar Nutida psykoanalytiker och psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter förhållandet mellan värderingar och psykoterapi / psykoanalys och hur ser de på sin behandlarroll utifrån detta?För att ta reda på hur Nutida teoretiker besvarar denna fråga gjordes en begränsad litteraturstudie. Med hjälp av ett frågeformulär undersöktes också hur ett femtiotal svenska praktiker - psykoanalytiker och psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter - förhåller sig till frågan om värderingar och inflytande i psykoterapi.Resultatet av litteraturgenomgången visar att en problematisering av det psykoanalytiska neutralitetsidealets objektivistiska utgångspunkt ägt rum bland teoretiker inom fältet och att dessa på olika sätt försöker hantera inkongruensen mellan den traditionella behandlingssynen och Nutida kunskapsteori. Psykoanalytikerns kunskapsanspråk i behandlingen problematiseras och den psykoterapeutiska relationen - som nu betraktas som behandlingens kurativa inslag - tenderar att uppfattas konstruktivistiskt. Hos flera av de teoretiker som ingått i litteraturstudien kan man också skönja en tendens mot att omformulera behandlarens roll i mer pedagogiska termer.

Syftet med detta arbete var att undersöka dirigentens repetitionsteknik, kommunikation och ledarskap med musikerna under repetition av Nutida konstmusik med instrumental solistensemble respektive symfoniorkester med professionella musiker. Metoderna som användes var dels mitt konstnärliga arbete som dirigent genom repetitioner och konserter av Nutida musik med solistensemblen Norrbotten NEO och Gävle Symfoniorkester, dels sju intervjuer med professionella dirigenter och musiker. Det konstnärliga arbetet dokumenterades med videoupptagning medan intervjuerna dokumenterades med ljudupptagning. Analyserna av respektive material skedde i efterhand och var huvudsakligen kvalitativa, även om kvantitativa inslag förekom.Resultatet visar att dirigenten bör ha tydlig slagteknik och gestik och tydligt reda ut komplicerade rytmer och instruera musikerna. I första hand ska dirigenten arbeta med de musikaliska parametrarna rytm/samtidighet, dynamik/balans och artikulation men det är viktigt att dirigenten också kan gestalta musiken och lyfta den till en högre nivå.Slutsatserna är: 1) ju mer okänd och komplex musik desto viktigare att förmedla en musikalisk helhet till den enskilde musikern och låta den förstå sin stämmas funktion i helheten; 2) ju färre musiker i ensemblen desto viktigare att dirigera med små slag och gester, gärna sittande, och att lyhört genom diskussioner med musikerna, ta del av deras kunskap och förslag till musikalisk gestaltning; 3) ju fler musiker i ensemblen utan specialkunskap i och intresse för Nutida musik desto viktigare att inspirera och motivera den enskilde musikern.Skillnaderna mellan solistensemble och orkester kan ofta vara stora; det kan gälla såväl kunskap om och intresse för Nutida musik som förväntningar på dirigentens kommunikation och ledarskap.

I den här uppsatsen undersöks Herr Ivan, en av de tre Eufemiavisorna, med syfte att utröna vilka lexikala skillnader det finns i arvorden mellan de tre svenska och två danska handskrifterna av romanen som finns bevarade från 1400-talet, kallade A?C resp. E?F. Det excerperade materialet består av de arvord som enligt Erik Noreens kritiska utgåva avviker i E?F i förhållande till A?C, med morfologiska och ortofonologiska skillnader borträknade.

  AbstractVictor Larsson: En minnesvård, varaktigare än bronsen ? Om Hilding Rosenberg, musikhistorieskrivning och sex stråkkvartetter. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap, C-uppsats 2006.In the late 1950s, Swedish composer Hilding Rosenberg composed a number of new string quartets ? nos. 7-12.

Syftet med den här uppsatsen är att ur ett genusvetenskapligt perspektiv undersöka hur kvinnligt genus skapas och reproduceras inom Nutida kommersiell amerikansk film. Fiktiva karaktärer framställs som binära och dikotoma könskategorier vilka formar, förstärker och speglar rådande könsnormer i det västerländska samhället. I min analys beskriver jag hur kvinnor och kvinnlighet framställs (i kontrast till män och manlighet) i filmen Djävulen bär Prada, som ett exempel på populär amerikansk Nutida film. Därutöver beskriver jag tematiskt återkommande likheter i fyra andra filmer inom genren för att därigenom förtydliga analysen. Med slutsatserna ämnar jag att illustrera och konkretisera hur media konstruerar ett för samtiden ?önskvärt? kvinnligt genus..

En undersökning och diskussion av motiv för att döpa barn, med fokus på Svenska kyrkan. Motiven studeras från tre olika aktörers perspektiv: 1) Traditionen, framförallt den lutherska reformatoriska traditionen, 2) Svenska kyrkans Nutida lära och reflektion, samt 3) De föräldrar som valt att låta döpa sina barn. En stor spänning blir synlig i skillnaden mellan dopföräldrarnas syn på dopet och de övriga två aktörernas dopsyn. Men även mellan traditionen och Svenska kyrkans Nutida lära finns avgörande skillnader, framförallt vad gäller synen på människan och på dopets eventuella nödvändighet. Två möjliga vägar framåt diskuteras; dels vad det skulle innebära att tydligare lyfta fram berättelserna om Jesu dop som modell för det kristna dopet, dels hur liturgin i gudstjänsten kan ses som ett kommunikativt växelspel..