Sök:

Sökresultat:

260 Uppsatser om Normalitet - Sida 1 av 18

"...alla kanske inte kommer med det, men får det" : En studie om koncentrationssvårigheter i skolan

Syftet med den här studien är att undersöka hur klasslärares syn på Normalitet och avvikelse i skolan påverkar undervisningen för elever i koncentrationssvårigheter. För att uppnå detta syfte har vi intervjuat sex klasslärare på fem olika skolor. I en skola för alla bör miljön vara utformad så att den passar alla elever utifrån deras specifika förutsättningar och behov. Skolans ramar begränsar dock lärarnas arbete och skapar därmed koncentrationssvårigheter hos vissa elever. Normalitet och avvikelse är därmed en produkt av skolans organisation..

Inte annorlunda på teatern: En kvalitativ studie om normalitet och annorlundahet i teaterarbete

En kvalitativ studie med en deduktiv ansats där syftet är att undersöka vad begreppen Normalitet/ annorlundahet, funktionsnedsättning/ funktions¬¬fullkomlighet innebär i arbetet på en teater där skådesplare med intellektuell funktionsnedsättning arbetar. Avsikten är att besvara följande frågeställningar om teaterverksamheten: ? De olika individernas motiv för teaterarbetet?? Mål med teaterarbetet för de olika individerna?? Vad är möjligt och vari ligger begränsningarna för teaterarbetet?Materialinsamlingen har gjorts genom kvalitativ forskningsintervju och analysen har gjorts med begrepp hämtade från cripteori; Funktionsfullkomlighet/funktionsnedsättning, Normalitet/ annorlundahet och normaten. Resultatet visar att förhållandet till Normalitet och annorlundahet på teatern är präglat av ambivalens och motsättningar. Motiv och mål är av olika karaktär och beror till viss del på vilken position man har i verksamheten.

Vem är normal och vem är avvikande? : En studie av lärares syn på normalitet och avvikelse hos barn

Syftet med denna studie var att undersöka likheter och skillnader i förskollärares och grundskollärares syn på Normalitet och avvikelse hos barn. Datainsamlingsmetoden som har använts är kvalitativ samtalsintervju och fem förskollärare respektive fyra grundskollärare har intervjuats. Samtalsintervju som metod valdes för att möjliggöra en förståelse för och kartlägga respondenternas uppfattningar, värderingar och tankesätt. Intervjuerna har skrivits ut och transkriberats och intervjusvaren har kategoriserats och analyserats.  Resultatet visar på att varken grundskollärarna eller förskollärarna ville använda ordet eller definiera Normalitet i vidare utsträckning men i och med att de definierar avvikelse och skapar kategorier av barn så skapas och definieras Normaliteten samtidigt. Resultatet visar även på att förskollärarna i större utsträckning problematiserar synen på avvikelse och intar ett relationellt perspektiv jämfört med grundskollärarna som tenderar att inte ett kategoriskt perspektiv.

Det funkar inte så här : En kvalitativ studie av upprätthållandet av normalitet i pojklagskulturen i ett ishockeylag

Vårt syfte är att studera hur pojklagskulturen i ett ishockeylag ser ut och hur dess Normalitet upprätthålls genom positiva och negativa sanktioner med särskilt fokus på maskulinitet, manligt fostrande, konfomitet, interaktionsritualer och sociala band.Studien genomfördes genom deltagande observation där vi följde ishockeylaget Pucksta under två veckor. Vi följde dem på alla deras schemalagda träningspass under denna tid och även i omklädningsrummet där vi förde informella samtal med spelarna men också tränare och ledare. Resultatet visar att det är viktigare att vara en central deltagare i pojklagskulturen än att prestera idrottsligt. Spelarna visar upp traditionella manliga attribut och använder sanktioner för att upprätthålla en Normalitet. Konformitet är ett verktyg för att skaffa sig ett centralt deltagande vilket samtidigt stärker de sociala banden. Det finns utrymme för ett avvikande mot pojklagskulturens Normalitet men ett överdrivet avvikande sanktioneras negativt.

Normalitet eller avvikelse? : En empirisk undersökning av olika skolaktörers förståelse av fenomenet inlärningssvårigheter hos elev

Skolan befinner sig i en kontext där diskussioner om inkludering, exkludering, Normalitet och avvikelse ständigt aktualiseras. Frågor som på ett eller annat sätt försätter eleverna ofrivilligt i ett inom eller utanförskap. Uppsatsen syftar därför till att undersöka hur Normalitet och avvikelse skapas och förstås av olika skolaktörer på en skola, och då genom empiriska undersökningar av olika skolaktörers förståelse av fenomenet inlärningssvårigheter hos elev. Undersökningens metod är kvalitativ och bygger på det material som framställts genom intervjuer av fyra olika skolaktörer inom samma skola. Materialet har sedan analyserats tematiskt och utifrån teoretiska perspektiv som normkritik och makt skapat en vidare förståelse för fenomenet inlärningssvårigheter hos elev.Resultatet visar att förståelsen av skolans idag strävan att inkludera kan genom uttrycket ?en skola för alla? tolkas som en prioriterad målsättning men i realiteten något som kanske inte fungerar.

??Normal?, vad är det?? En kvalitativ studie om hur personer med Aspergers syndrom konstruerar ?normalitet?.

Syftet med denna studie är att undersöka hur personer med AS- diagnos konstruerar ?Normalitet? samt vilka faktorer som har påverkan och betydelse i konstruktionen av ?Normalitet?. Frågeställningarna i studien var: ?Hur ser de boende på begreppet ?Normalitet? samt vilka faktorer påverkar konstruktionen av begreppet?? och ?I vilken utsträckning kan de boende leva ett ?normalt? liv utifrån sina egna förutsättningar?? Metoden jag använde mig av var kvalitativa intervjuer. Fem intervjuer genomfördes med personer som är diagnostiserade med AS och samtliga bor i samma serviceboende.

Lärares tal om normalitet & avvikelse : En diskursanalys av hur fyra pedagoger talar kring normalitet och avvikelse hos elever i grundskolan

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger talar om Normalitet och avvikelse hos elever i grundskolan och identifiera vilka diskurser som dominerar samt diskutera vilka sociala konsekvenser det kan få för den enskilde beroende på vilka diskursiva framställningar av verkligheten som görs. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt och stämplingsteoretiskt perspektiv. Studien bygger på intervjuer av fyra pedagoger med diskursanalys som analysmetod.Resultatet visar på fem olika diskurser. Diskursen om att passa, den sociala diskursen, föräldrardiskursen, uppmärksamhetsdiskursen samt diskursen om att hjälpa. Normalt kopplas till elever som gör, lyckas och vill det som förväntas.

Vad är familj?

Den här studien syftar till att synliggöra rådande föreställningar om familj i barns tal. Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med förskolebarn och empirin har sedan analyserats utifrån tidigare forskning kring Normalitet, barns tal om familj och kring familjen i allmänhet. Studien har resulterat i synliggjorda diskurser och normer inom ämnet. Familjen sågs enligt de deltagande barnen som platsbunden och kopplad till omsorg och samhörighet. Barnet ansågs vara en centralgestalt och den klassiska kärnfamiljen tilldelades stort utrymme..

Normalitet och avvikelser ? pedagogers syn på begreppen i förskolans värld ett arbete med fokus på Waldorf- och Montessoriförskolor

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur pedagoger ser på Normalitet och avvikelse när det kommer till barn i förskolan. Detta dels för att ämnena är något som vi anser inte talas om i så stor utsträckning i förskolans värld. Detta vill vi uppmärksamma då det enligt oss är några övergripande ämnen som råder i samhället. Vårt fokus är lagt på Montessori- och Waldorfförskolor för att se om skillnaderna mellan förskolorna är så stora som vi tidigare trott. Med hjälp av kvalitativa intervjuer, miljöobservationer ute på förskolorna och texter kring ämnet kommer vi i denna studie att undersöka just detta.

Queera karriärer : Om normalitet, homosexuell subjektivitet och meningsskapande praktiker bland tjänstemän på statliga myndigheter

Uppsatsen handlar om normaliserande och meningsskapande praktiker bland statsanställda på olika myndigheter. Utifrån fem homosexuella tjänstemäns och tjänstekvinnors berättelser om sina arbetsliv och karriärer undersöks hur Normalitet skapas och upprätthålls, hur homosexuell subjektivitet formas och hur normativa maktordningar kan utmanas. I uppsatsen visar vi att sexualitet inte kan förstås isolerat från andra maktordningar utan måste ses som intimt förknippat medföreställningar om kön, klass, etnicitet, ålder och yrkesposition. Ju närmare en normativ position den homosexuelle befinner sig desto mindre utmanande blir den homosexuella identiteten. Framför allt är kopplingen mellan sexualitet och kön viktig.

Dokumentär, eller? : - En fokusgruppsstudie av hur två olika grupper uppfattar framställningen av funktionshindrade i "I en annan del av Köping"

Hur uppfattar en grupp med yrkeserfarenhet av funktionshindrade personer respektive en studentgrupp som studerat livsvillkor för olika samhällsgrupper, dokumentärserien ?I en annan del av Köping?? Detta är utgångspunkten i denna uppsats som är en receptionsanalys med två fokusgrupper avseende stereotypa föreställningar, representation, Normalitet och avvikelse i samtal kring uppfattningar och tolkningar av programmet ?I en annan del av Köping?. Till viss del berörs även medias, och i detta fall TVs, roll som producent och reproducent av verkligheten..

Normalitet eller avvikelse : Hur resonerar lärare kring elever som ligger i riskzonen för att inte klara målen i de tidigare skolåren?

Syftet med uppsatsen var att genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem grundskollärare i de tidigare skolåren, få vetskap om hur de resonerade kring begreppen Normalitet och avvikelse, hur de kategoriserade och kartlade elever i behov av särskilt stöd samt hur de resonerade kring "en skola för alla". intervju som metod valdes för att kartlägga och tolka lärarnas subjektiva tankar, uppfattningar och värderingar. Resultatet visade på att de lärare som hade lång arbetslivserfarenhet kände en säkerhet i sina bedömningar kring elever som avviker från det normala. Arbetslaget framstod som centralt viktig när diskussioner och beslut om utredning av en elev var aktuell. Lärarna var i grunden positiva till "en skola för alla", men tveksamma till om den kan fungera i praktiken, bl.a på grund av bristande resurser.

Att testa normalitet och heteroskedasticitet i en linjär regressionsmodell : En empirisk jämförelse mellan normalitets-, heteroskedasticitets- och kombinationstest

Denna uppsats behandlar frågan om Normalitets-, heteroskedasticitets- och kombinationstests användbarhet i att testa nollhypotesen om samtidig Normalitet och likhet i varians. Kombinationstesten utgörs här av summan av ett ?2-fördelat Normalitetstest och ett ?2-fördelat heteroskedasticitetstest.Undersökningen handlar dels om testens styrkenivåer under olika former av avvikelser från nollhypotesen, varvid intresset särskilt är inriktat på hur kombinationstesten klarar sig. Men även frågan om Normalitets- och heteroskedasticitetstestens förmåga att hålla sina signifikansnivåer under nollhypoteserna om Normalitet respektive lika varians när störningstermerna har olika varians respektive ej är normalfördelade tas upp. Undersökningen genomförs med hjälp av omfattande Monte Carlo-simuleringar.Resultaten pekar på att kombinationstesten klarar sig väl i förhållande till Normalitets- respektive heteroskedasticitetstesten när det gäller styrkenivåer, förutom då störningstermerna är symmetriska, platykurtiska och med lika varians.

Att mäta en klass

Syftet med denna uppsats är att belysa och analysera hur nationella prov för åk 3 framställs och legitimeras i den offentliga debatten samt i en skolkontext. Jag vill vidare problematisera hur kunskap produceras och makt utövas på en mer generell nivå i skolan. Materialet till denna studie består av skriftliga källor så som forskningsrapporter och tidningsartiklar, kvalitativa intervjuer med lärare samt en observation och ett samtal med elever i åk 3. Materialet granskas med hjälp av genealogi och Michel Foucaults teorier kring makt, disciplinering och Normalitet. I den offentliga debatten finns ett gemensamt förgivet tagande att proven på olika sätt kan förbättra skolan.

"Förr virkade och stickade dom och nu gör vi detta". Aerobics, femininitet och normalitet

Detta är en studie vars syfte är att undersöka vilka attityder ett urval aerobicstränande kvinnor har till sin egen träning samt att utforska vilken femininitet de konstruerar genom och i sin träning. Studien har sin grund i sex kvalitativa intervjuer med frekvent aerobicstränande kvinnor. De teoretiska utgångspunkterna har utgått ifrån de starkast lysande teman som framgått i kvinnornas berättelser, vilka är femininitet, Normalitet och disciplinering. Teoretiker som används är Judith Butler, Michel Foucault och Beverly Skeggs. Studiens analys visar att det finns en överbyggande disciplineringsgrund när det kommer till syn på kropp och träning.

1 Nästa sida ->