Syftet i denna uppsats är att undersöka hur lärare i grundskolan talar om och förhåller sig till Normalitet och avvikelse hos elever i en klassrumsmiljö. Vi undersöker även hur lärare säger sig hantera elevers avvikelse samt vilka åtgärder de vidtar. Då vi antagit en diskursanalytisk metodansats har vi sökt mönster i lärarnas tal som bildar diskurser. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex grundskolelärare, som arbetar på skolor belägna i olika typer av bostadsområden. Dessa skolor presenteras i studien som; landsbygdsskola, innerstadsskola och mångkulturell skola.

Hofer, Betina & Jörnmo, Henriett (2011) Att vara förälder till ett barn som avviker från normen. Malmö Högskola I detta examensarbete skriver författarna om normer och Normalitet, om vad normer är och hur Normalitet ger sig uttryck i hemmet, samhället och skolan. Syftet med denna undersökning är att synliggöra problematiken kring normer och Normalitet gentemot föräldrar till barn med någon form av diagnos, i detta specifika fall; Aspergers Syndrom. De frågeställningar man har utgått ifrån är följande: Vad innebär det ur ett föräldraperspektiv att leva, utifrån samhällets normer, med barn som har fått diagnosen Aspergers Syndrom? Och hur upplever föräldrarna till barn med diagnosen Aspergers Syndrom de normer som finns i skolan? Frågorna har besvarats genom att göra tre omfattande intervjuer med föräldrar till barn med Aspergers Syndrom.

Den här studien undersökte hur fyra missbruksbehandlare som haft ett eget missbruk konstruerar sin yrkesidentitet utifrån föreställningar om kompetens, makt, Normalitet och avvikelse. Studien utgick från kvalitativa intervjuer med fyra sådana behandlare kring deras yrke i relation till de egna missbruks-erfarenheterna. Intervjuerna analyserades utifrån en symboliskt interaktionistisk och socialkonstruktivistisk referensram med hjälp av några vanliga begrepp inom diskursanalys. Resultatet visade att alla fyra upplevt att de behövde gå i en sorts karantän från behandlings-världen innan de kunde fullborda sin identitetsresa från klient till behandlare. En viktig aspekt av denna karantän var att erövra en professionell legitimitet och äkthet som behandlare.

Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie om föräldrars erfarenheter av en vardag tillsammans med ett barn som har Downs syndrom, i synnerhet när det gäller barnets ungdomstid. Den insamlade empirin har tolkats med hjälp av Beckers (2006) teori om avvikelse, Goffmans (2001) teori om stigma samt Goffmans (2009) teori om interaktion i det vardagliga sociala livet. Föräldern ingår i ett allmänt system av Normalitet, såsom övriga samhällsmedlemmar. Studiens fokus ligger på förälderns agerande utefter detta i förhållande till den situation som barnets funktionsnedsättning för med sig. Downs syndrom medför en utvecklingsstörning, vilket innebär att barnets kroppsliga och mentala utveckling inte alltid är i fas med varandra.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Normalitet och avvikelse representeras i HBOs tv-serie True Blood. Fokus ligger på hur etnicitet och sexualitet representeras. Uppsatsen frågeställning är: Hur representeras Normalitet och avvikelse, med fokus på etnicitet och sexualitet, i HBOs tv-serie True Blood?  Denna har operationaliserats genom ett egenkomponerat analysschema, innehållandes olika teman som utrönts genom författarens förkunskap om tv-serien och dess handling. Metoden består av ett analysschema som använts genom en semiologisk analys samt Stuart Halls representationsbegrepp.

Mitt syfte är att undersöka de positioner som möjliggörs och utesluts för subjektspositionen tjej, genom beskrivningar av kön, kropp, genus och sexualitet. Med hjälp av diskursanalys och med en utgångspunkt i queerteori har jag analyserat mitt empiriska material, som består av semi-strukturerade intervjuer med fem tjejer som går på gymnasiet. Positionen tjej upplevs, beskrivs och omförhandlas på varierande sätt hos respondenterna. Jag har delat upp material i fyra teman; sexualitet, sammanhang och utrymme. I dessa kan man förstå omförhandlingar som sker utifrån makthierarkier såsom den heterosexuella matrisen, värdehierarkier inom heterosexualiteten och Normalitet.

Vårt syfte är att studera hur pojklagskulturen i ett ishockeylag ser ut och hur dess Normalitet upprätthålls genom positiva och negativa sanktioner med särskilt fokus på maskulinitet, manligt fostrande, konfomitet, interaktionsritualer och sociala band.Studien genomfördes genom deltagande observation där vi följde ishockeylaget Pucksta under två veckor. Vi följde dem på alla deras schemalagda träningspass under denna tid och även i omklädningsrummet där vi förde informella samtal med spelarna men också tränare och ledare. Resultatet visar att det är viktigare att vara en central deltagare i pojklagskulturen än att prestera idrottsligt. Spelarna visar upp traditionella manliga attribut och använder sanktioner för att upprätthålla en Normalitet. Konformitet är ett verktyg för att skaffa sig ett centralt deltagande vilket samtidigt stärker de sociala banden. Det finns utrymme för ett avvikande mot pojklagskulturens Normalitet men ett överdrivet avvikande sanktioneras negativt.

Examensarbetet handlar om Normalitet och avvikelse i den svenska skolan. Utifrån de tester av läs- och skrivfärdighet som utförs på gymnasieeleverna i årskurs ett i Huddinge kommun, har vi undersökt vilka effekter dessa tester har på tre olika nivåer. De tre nivåerna är kommun, skola och elev. Vi menar att testerna är en del av skolans konstruktion av en normal elev. Den som faller utanför faller utanför och ska genom olika åtgärder göras normal.

Skolan befinner sig i en kontext där diskussioner om inkludering, exkludering, Normalitet och avvikelse ständigt aktualiseras. Frågor som på ett eller annat sätt försätter eleverna ofrivilligt i ett inom eller utanförskap. Uppsatsen syftar därför till att undersöka hur Normalitet och avvikelse skapas och förstås av olika skolaktörer på en skola, och då genom empiriska undersökningar av olika skolaktörers förståelse av fenomenet inlärningssvårigheter hos elev. Undersökningens metod är kvalitativ och bygger på det material som framställts genom intervjuer av fyra olika skolaktörer inom samma skola. Materialet har sedan analyserats tematiskt och utifrån teoretiska perspektiv som normkritik och makt skapat en vidare förståelse för fenomenet inlärningssvårigheter hos elev.Resultatet visar att förståelsen av skolans idag strävan att inkludera kan genom uttrycket ?en skola för alla? tolkas som en prioriterad målsättning men i realiteten något som kanske inte fungerar.

Denna studie handlar om att arbeta med en förskola för alla. Det övergripande syftet med detta arbete är att studera hur pedagoger arbetar med en förskola för alla. Det fanns ett intresse av att veta hur pedagogerna kan göra för att inkludera alla barn oavsett behov och förutsättningar i verksamheten. Ett annat intresse med denna studie är att ta reda på vad Normalitet innebär för pedagogerna samt hur pedagogerna bemöter ett avvikande barn i förskolan. Metoden som används är kvalitativa intervjuer med aktiva pedagoger i förskolan.

Studiens syfte och innehåll handlar om vilka elever som pedagoger i skolan definierar som avvikande elever och vilka metoder som specialpedagogen använder för att utreda elevens behov samt hur dessa val av metoder påverkar eleven. Intervjupersonerna var specialpedagoger I de specialpedagogiska svaren kan man klart se att pedagogernas uppfattning av begreppet avvikande grundade sig på pedagogernas egen tolkning av Normalitet. Fastän de flesta specialpedagogerna ansåg att avvikelserna hos eleverna berodde på skolans miljö och organisation så blir eleven bärare av problemen och pedagogerna definierade vilka elever som var avvikande Samtliga sex specialpedagoger använde klassrumsobservationer som metod och var överens om att eleverna skulle vara inkluderade i den vanliga klassen. Utav de sex kommuner som ingick i denna studie så är det endast en kommun som levde upp till denna inkluderingstanke. .

Syftet med denna uppsats är att belysa hur gymnasieelever menar sig uppleva och förhålla sig till sin diagnos. Uppsatsen utgår från Michel Foucaults teorier kring avvikelse, Normalitet och den pastorala makten. Teorierna gör det möjligt att komma bakom etablerade normer och bidra till den pedagogiska yrkesrollens utveckling. Litteraturgenomgången fokuserar på forskning som behandlar specialpedagogik, diagnosens påverkan på självuppfattning och självkänsla och diagnosens roll i stigmatisering och stämpling av individer.Uppsatsen har en kritisk forskningsansats för att försöka synliggöra bakomliggande orsaker till elevernas förhållningssätt. Den empiriska delen består av en kvalitativ studie där vi använder oss av semistrukturerade, personliga, intervjuer för att söka svar på hur sex gymnasieelever menar sig uppleva och förhåller sig till sina diagnoser.

Denna studie syftade till att undersöka pedagogers uppfattningar av elevers olikheter där symtomdiagnosen ADHD får utgöra exempel, samt visa på hur dessa uppfattningar avspelgar sig i förhållningssätt och utformning av lärmiljön. Genom att inta ett kritiskt perspektiv ville vi lyfta fram olika perspektiv för att få och skapa förståelse. Som datainsamlingsmetod har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger som är verksamma inom grundskolans tidigare år. Intervjuerna har gett oss insikter om att skolan fortfarande präglas av ett kategoriskt synsätt på elever i behov av särskilt stöd. För att kunna förverkliga en skola för alla med ett relationellt perspektiv behövs ett förändrat synsätt som startar på formuleringsarenan så att realiseringsarenan ges förutsättningar att bedriva verksamheter som präglas av gemensamhetsskapande där olikheter tas tillvara samt att alla ges möjlighet att utvecklas utifrån egna förutsättningar och behov..

Syftet med studien är att beskriva och analysera fenomenet hemmasittare och de diskurser som omfattar fenomenet. En diskursanalys är gjord på ett empiriskt underlag bestående av artiklar från dagstidning och facktidskrift samt kvalitativa intervjuer med ungdomar. I analysen har uttalanden tematiserats och innebörden har granskats mot ett teoretiskt ramverk inspirerat av socialkonstruktionism och teorier om Normalitet och avvikelse. Resultatet visar att det finns skillnader i hur fenomenet hemmasittare beskrivs i dagstidningen respektive facktidskriften. I det första fallet konstrueras hemmasittaren som offer i det andra som avvikande.

Skolan befinner sig i en kontext där diskussioner om inkludering, exkludering, Normalitet och avvikelse ständigt aktualiseras. Frågor som på ett eller annat sätt försätter eleverna ofrivilligt i ett inom eller utanförskap. Uppsatsen syftar därför till att undersöka hur Normalitet och avvikelse skapas och förstås av olika skolaktörer på en skola, och då genom empiriska undersökningar av olika skolaktörers förståelse av fenomenet inlärningssvårigheter hos elev. Undersökningens metod är kvalitativ och bygger på det material som framställts genom intervjuer av fyra olika skolaktörer inom samma skola. Materialet har sedan analyserats tematiskt och utifrån teoretiska perspektiv som normkritik och makt skapat en vidare förståelse för fenomenet inlärningssvårigheter hos elev.Resultatet visar att förståelsen av skolans idag strävan att inkludera kan genom uttrycket ?en skola för alla? tolkas som en prioriterad målsättning men i realiteten något som kanske inte fungerar.