För att kunna läsa och skriva behöver barn både kunna diskriminera mellan olika fonem och sätta ihop dessa till en helhet i enlighet med målspråkets regler. Då olika språk har olika språktypologier var det ena syftet att jämföra hur fonologisk produktion och skrivning av svenska språket kunde skilja sig hos barn i årskurs två med arabiska och somaliska som modersmål med en svensk kontrollgrupp som hade svenska som modersmål. Det andra syftet var att undersöka samband kunde finnas mellan fonologi och rättskrivning. Ett expressivt fonologiskt test samt ett rättskrivningstest bestående av Nonsensord användes. Resultatet visade att de flerspråkiga grupperna skilde sig från den svenska gruppen beträffande rättskrivning.

I interventionsstudien var vårt syfte att undersöka om det finns ett samband mellan intensiv läsundervisning och ordavkodningen hos elever som har en långsam och osäker läsning. Vi genomförde tre läsrelaterade tester på 29 elever i årskurs 2 för att kartlägga deras ordavkodningsförmåga. Utifrån resultaten gjorde vi ett urval av fyra elever som vi kallade försöksgrupp. Dessa fick en-till-en-undervisning i olika ordavkodningsstrategier under fyra veckor vid 16 tillfällen, varje gång i 25-30 minuter. Vår undervisningsmodell inriktade sig mot fonologisk, morfologisk, syntaktisk och semantisk lästräning.