I denna uppsats har vi med samhällsekonomisk analys studerat följderna av ett införande av Nolltaxa inom kollektivtrafiken. I kommunen Kristinehamn erbjöds gratis busstrafik under år 1997-2001, och med utgångspunkt från detta projekt har vi undersökt de samhällsekonomiska effekterna. Målet med införandet var att sänka kostnaderna för färdtjänst- och skolskjutsverksamhet samt att minska de negativa externa effekterna av biltrafiken. Till följd av den högre uppfångningsgraden av resenärer uppnåddes lönsamhet i stadstrafiken, men ej i landsortstrafiken. Konsekvenser av skattefinansiering, såsom snedfördelning och dödviktskostnader, implicerar dock att ett ekonomisk-politiskt ställningstagande för eller emot statliga ingripanden, måste tas vid utvärderingen av projektet.

Vägtrafiken ger upphov till stor omgivningspåverkan, både för människor och omgivande miljö. Vägtrafiken ger påverkan både globalt i form av klimatpåverkan och lokalt/regionalt på grund av bland annat dess hälso- och miljöeffekter. Samhället har uppställt mål som skall reglera vägtrafikens skadliga omgivningspåverkan. För att uppnå målen måste åtgärder vidtas. Exempel på åtgärder som syftar till att minska vägtrafikens omgivningspåverkan är att minska transportbehovet, att satsa på mer miljöanpassad teknik samt att välja transportsystem som är resurssnåla, energi- och utrymmeseffektiva, mer miljöanpassade samt trafiksäkra.

Barn- och ungdomsidrott bedriven i föreningar stöttas av sina respektive kommuner genom bidrag. Bidragen ser olika ut i olika kommuner på grund av skilda bidragssystem. I Stockholms stad består en del av bidraget till barn- och ungdomsidrotten av den så kallade Nolltaxan. Nolltaxan innebär i detta fall att barn- och ungdomsidrott kan utövas i kommunala lokaler utan kostnad, det vill säga att hyran är gratis. Det finns andra kommuner som istället tar hyra för lokalerna även om avgifterna varierar beroende på om det är barn- och ungdomsföreningar eller andra hyresgäster som hyr lokalerna.

The purpose with this paper is to examine if tertiary education and democracy have an impact on economic growth. In order to decide how democratic the examined countries are the democracy index constructed by The Economist is used. Besides the two central theories the purpose is also to explain why these variables could affect growth and to examine direct and indirect effects. Indirect effects mean that one variable affects another variable which thereafter has an impact on economic growth.34 OECD countries are compared in order to investigate whether education and democracy are strongly correlated with BNP per capita. Therefore a statistical design is used as method.The empirical results suggest that there is significant correlation between democracy and economic growth.

En hållbar utveckling består av en balans mellan social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Inom transportsektorn omfattar det ett samspel mellan jämställdhet, jämlikhet och trafiksäkerhet, minskad klimatpåverkan och ett systemet som utvecklas på ett kostnadseffektivt sätt. Att införa avgiftsfri kollektivtrafik är en metod som flera kommuner och städer har provat för att nå målet om en hållbar utveckling. Syftet med den här studien är att utvärdera resultaten av olika sådana projekt och hitta vilka framgångsfaktorerna har varit. Resultatet har blivit övervägande positivt med följderna att det kollektiva resandet ökade stort.