Sökresultat:
16 Uppsatser om Nollenergihus - Sida 1 av 2
Övertemperatur i lågenergihus
Miljöpåverkan idag är ett faktum och ständigt kommer energieffektivare produkter, även hus. Idag byggs hus med fokus på snål energianvändning för att minska påfrestningen ur ett globalt miljöperspektiv. För att minska energianvändningen har byggsektorn tagit ansvar och producerar energieffektiva hus. Lågenergihusen är en klassning som görs för de energieffektiva hus som byggs idag. Olika typer av lågenergihus är passivhus, Nollenergihus, minienergihus och plusenergihus.
Prefabricerade nära nollenergihus : Fallstudie om energieffektivisering av konventionella byggnader
Målet är att skapa en mjuk övergång mellan bergsvägg och Hornsbruksgatan, genom en fusion mellan byggnadstypologi och topografi. Förenandet som skapas mellan gata leder till ökad cirkulation genom byggnaden. Olika byggnadsdelar korsar varandra och integreras. Genom byggnadskorsningarna skapas det möjligheter för en programmix med ett trapphus som förenar park, bostad och kontor med gatan.Genom sluttande tak får man terrasser som följer topografin och leder till utblickar mot söder, väster och öster. Här bildas spontana mötesplatser mellan boende, kontorsanställda och människor som passerar byggnaden för att ta sig till och från parken..
Passivhusen på Oxtorget
Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur passivhus eller så kallade Nollenergihus skiljer sig i funktion samt uppbyggnad från konventionella hus.I vår undersökning tar vi upp hur utformning, orientering, material samt ett väl fungerande klimatskal påverkar energiförbrukningen.Vi har tittat närmare på faktorer som sparar energi samt hur ett typiskt passivhus är uppbyggt. För att se hur teorin fungerar i praktiken har vi tittat närmare på befintliga passivhus, nämligen de på Oxtorget i Värnamo.Vi har kommit fram till att passivhus fungerar och vi anser det som väldigt viktigt att man fortsätter driva fram arbetet och informera om dess betydelse för miljön.Passivhus blir mer och mer uppmärksammat. De är något dyrare att bygga, men man tjänar in det i längden. Lönsamheten är dock inte det viktigaste utan känslan av att man gör något bra för miljön..
Gestaltning av passivhus: En fallstudie om utformningsmöjligheter för passivhus
Energieffektivisering av byggnader är ett uppmärksammat ämne mycket på grund av att bostäder och lokaler står för 35 % av den totala energianvändningen i Sverige. Med nya EU direktiv ska Sverige utforma en plan för att nå nära-nollenergibyggnad till år 2021. Definitionen av näranollenergibyggnad är en byggnad som har mycket hög energiprestanda och den mycket låga mängden energi som krävs bör i mycket hög grad tillföras i form av energi från förnybara energikällor.Passivhus är en typ av lågenergihus som har ett tätt klimatskal som håller ett lågt U-värde och utnyttjar interna värmetillskott från hushållmaskiner och personerna som vistas i byggnaden. Detta bidrar till lägre energiförluster och längre behov av tillförd energi, vilket närmar sig nära-nollenergibyggnad.Ett friliggande enfamiljshus som klarar passivhuskraven som ställs av Sveriges Centrum för Nollenergihus i södra Sverige har utformats. Energiberäkningar har utförts i PHPP (PassivHus Projekterings Paket 2007) vilket visar att byggnaden klarar kraven..
Miljöcertifiering av energieffektiva byggnader : Nybyggnation av parhus i Landskrona
Denna studie har utförts för att öka kunskapen om miljö- och energikrav i Sverige. Studien har utgått från en tomt i Landskrona där ett flerbostadshus kommer att byggas.I studien studerades vilka miljö- och energikrav som finns i Sverige. De miljöcertifieringssystem som studerats är GreenBuilding, Miljöbyggnad, BREEAM och LEED. De lågenergihus som studerats är passivhus, minienergihus och Nollenergihus.I studien studeras även för- och nackdelar med olika stomsystem i trä. En slutsats om det bäst lämpade stomsystem för byggnaden i Landskrona dras.Tre typer av konstruktionslösningar tas fram för byggnaden.
Tillämpning av högpresterande isolering : PIR-isolering - ett effektivt isoleringsmaterial
Högpresterande isolering är en typ av material som finns tillgängligt men inte används på den svenska marknaden i den utsträckning som de bör göra. I denna rapport kommer det högpresterande isoleringsmaterialet PIR att ligga i fokus och det jämförs främst med det traditionella isoleringsmaterialet cellplast men paralleller dras även till mineralullen.PIR- isoleringen har 40 % bättre värmekonduktivitet än cellplasten och detta innebär att materialet har bättre isoleringsförmåga som bidrar till tunnare konstruktioner. Isoleringen är därför idealiskt att använda för passiv-, lågenergi och Nollenergihus. En annan egenskap som utmärker PIR- isoleringen är dess brandegenskaper som uppfyller en högre brandklass än cellplasten, trots att det är ett plastmaterial.PIR- isoleringen är ett dyrare material, dock sparas pengar in redan vid produktion då fukt- och vindskydd kan uteslutas i en konstruktion. Om högre energikrav ska uppfyllas kan pengar även sparas in på sikt genom lägre energikostnader..
Vision Nollenergihus : Energiförsörjning av passivhus med sol- och vindenergi
Climate change is the modern society?s common issue. The developed countries areconsuming more than what is sustainable, and the climate change due to the use offossil fuels can be seen clearly. EU has specified goals, in order to stop furtherdamage, which demand that every member state have to reduce its energyconsumption by 20 % before 2020 and 50 % before 2050, relative to 1995.The Swedish government uses a number of instruments to encourage reduction in theusage of energy, but every individual has to contribute to reach the goals.With increasing energy price the cost of living is going up. A lot of people are lookingfor ways to save energy and not be affected as much by the increasing price.Investments for insulation, replacement of windows and replacing old heating systemfor a new efficient heat pump is getting more and more common.This thesis is about investigating the possibilities in becoming independent from buyingenergy for households.
Energiprestanda i nyproducerade småhus: En undersökning av ett typhus i södra Sverige
Det är idag stort fokus på energiprestanda, detta gäller inte minst för byggnader, då bebyggelsen står för 40% av Sveriges totala energiförbrukning. I takt med ökade energipriser och fokus på klimatdebatten stramas därför reglerna åt för nybyggnation och flera nya begrepp så som lågenergihus, passivhus, Nollenergihus och plusenergihus är vanligt förekommande både i marknadsföringar och diskussioner.Syftet med detta arbete är att undersöka och sammanställa de krav som ställs på nybyggda småhus i Sverige idag. Denna rapport svarar också på frågorna om vad de olika begreppen för ?lågenergihus? innebär. Utöver detta har ett nybyggt typhus undersökts genom att en energiberäkning har genomförts.
Nollenergihus i Borlänge : Är det möjligt med biomassa, solenergi och vindkraft?
This report is of technical character and treats how to plan a small building in Borlänge, Sweden.The technical components that have been treated in the report are the construction, foundation,installations and thermic abilities of the house. In addition to planning this house the report alsocontains a part that deepens in net zero energy buildings. The purpose of the report is toinvestigate if the house in Borlänge can be constructed to meet net zero energy buildingdemands.Energy efficient houses such as passive- and net zero energy houses are showing more frequenton the market in Sweden. Ongoing climate changes and growing consciousness about theenvironment in society have contributed to that the environment is a well discussed topic. Toconsume small amounts of energy and at the same time produce local energy is thereforesomething that lies in the future and future houses.
Energieffektivisering och tillgänglighetsanpassning av ett miljonprogramshus i Sätra : förslag på kostnadseffektiva åtgärder
Rapporten handlar om en ombyggnad av ett flerbostadshus i ett miljonprogramsområde. Kostnadseffektiva energi- och tillgänglighetsanpassande lösningar har undersökts.Byggnadssektorn står idag för en stor del av Sveriges energianvändning. I procent sett utgör bostadssektorn cirka 40 % av den totala användningen, där 60 % av den andelen går till uppvärmning och varmvatten. Nya EU direktiv har arbetats fram som säger bland annat att till år 2020 ska en minskning med 20 % ha skett. Inom nationens gränser har även målet att till år 2050 ska bostädernas energianvändning ha reducerats med 50 % antagits.
Ämnesintegrering på Industriprogrammet
diskuterats flitigt, såväl på det nationella planet som på EU-nivå. Trenden pekar på ettbyggande där allt större vikt läggs vid den byggda miljöns energiprestanda. Redan idagsläget finns flera exempel på hus med ett mycket lågt energibehov, och antaletlågenergihus växer för varje år.I skrivande stund ligger kraven på bostäders specifika energianvändning på 110 kWh/m2år i Stockholm, men redan till nästa år finns förslag på att minska motsvarande siffra till90. Energimyndigheten genomför just nu ett arbete med att tolka EU:s direktiv om såkallade Nära Nollenergihus och de preliminära resultaten indikerar att kravnivån för köptenergi kommer hamna kring 55 kWh/m2 år, vilket är i nivå med de rekommendationersom i dag återfinns i FEBY:s Kravspecifikation för Passivhus.Med utgångsläge i ett uppfört lågenergihus i Henriksdalshamnen i Stockholm har vi iarbetet analyserat olika energieffektiviserande åtgärders inverkan på effekt- ochenergibehov. Även de ekonomiska aspekterna förknippade med åtgärderna har studeratsmed hjälp av en modell för livscykelkostnader.Åtgärderna studerades inledningsvis individuellt för att ge en bild av hur stor påverkan dehar var för sig.
Kvarteret Kajutan - från lågenergi till plusenergi
diskuterats flitigt, såväl på det nationella planet som på EU-nivå. Trenden pekar på ettbyggande där allt större vikt läggs vid den byggda miljöns energiprestanda. Redan idagsläget finns flera exempel på hus med ett mycket lågt energibehov, och antaletlågenergihus växer för varje år.I skrivande stund ligger kraven på bostäders specifika energianvändning på 110 kWh/m2år i Stockholm, men redan till nästa år finns förslag på att minska motsvarande siffra till90. Energimyndigheten genomför just nu ett arbete med att tolka EU:s direktiv om såkallade Nära Nollenergihus och de preliminära resultaten indikerar att kravnivån för köptenergi kommer hamna kring 55 kWh/m2 år, vilket är i nivå med de rekommendationersom i dag återfinns i FEBY:s Kravspecifikation för Passivhus.Med utgångsläge i ett uppfört lågenergihus i Henriksdalshamnen i Stockholm har vi iarbetet analyserat olika energieffektiviserande åtgärders inverkan på effekt- ochenergibehov. Även de ekonomiska aspekterna förknippade med åtgärderna har studeratsmed hjälp av en modell för livscykelkostnader.Åtgärderna studerades inledningsvis individuellt för att ge en bild av hur stor påverkan dehar var för sig.
Samordning vid implementering av miljömål : En beskrivning om hur implementering av miljömål kan samordnas vid nybyggnation i ett kommunalt fastighetsbolag
Titel: Samordning vid implementering av miljömål ? en beskrivning om hur implementeringav miljömål kan samordnas vid nybyggnation i ett kommunalt fastighetsbolagFörfattare: Louise Fernholm och Antonia HarrisonHandledare: Jan-Olof MüllerUppsatsnivå: Kandidatuppsats - företagsekonomiSeminarium: 2014-05-20Syfte: Denna studie syftar till att beskriva och analysera hur samordning kan se ut vid implementering av miljömål i en kommun, med fokus på nybyggnationer av offentliga fastigheter. Vi har studerat hur aktörer på olika nivåer inom Varbergs kommun ser på implementeringen av miljömål. Studien syftar vidare till att se om det finns en koppling mellan samordningsmekanismer, styrning och målfokuserad investeringsverksamhet.Bakgrund: Kommunen är inte en vinstdrivande organisation, så beslutsprocessen kring mål blir därmed mer komplex jämfört med den privata marknaden. Svenska kommuner står för ca 15 % av fastighetsbeståndet, vilket är en betydande andel.
En jämförande studie av miljöcertifiering och lågenergihuskoncept för lokalbyggnader
Vår värld är i behov förändring för att de internationella och nationella miljö- och klimatmålen ska upp- nås. För att en förändring ska kunna ske måste utsläppen börja minska, inom en snar framtid. Men vems ansvar är det att förhindra globala klimatförändringarna? Den svenska bygg och fastighetssektorn står idag för ca 40 procent av energianvändningen i Sverige, därmed har sektorn ett stort och viktigt ansvar för det nationella miljöarbetet.Detta arbete bygger på en inledande litteraturstudie och vidare på en specifik fallstudie. En lokalbyggnad ägd av ett fastighetsföretag i Luleå har studerats.
Uppföljning av idrifttagning och energiprestanda för två egenvärmehus i Hammarby Sjöstad
Numera läggs alltmer resurser från både privata och offentliga aktörer på byggandet av energieffektivabyggnader. Denna satsning har bland annat att göra med EU:s krav på att alla ägda hus som byggs efter2020 ska vara nära Nollenergihus, men också med Boverkets krav vilka gäller specifikt för Sverige. EnligtBoverket får inte hus som byggs till och med 31:a december 2011 i Stockholm dra mer än 55 kWh/m2Atemp över ett år ifall det värms upp med el, och 110 kWh/m2 Atemp över ett år ifall det värms upp på annatsätt. Utifrån dessa hårdare krav har energiberäkningarnas betydelse ökat avsevärt då det oftast krävsuppvisande av en preliminär sådan innan exploateringsavtal tecknas. Ett kvarter bestående av två huskroppar i Hammarby Sjöstad har undersökts då deras energianvändningligger över den beräknade. Målet med studien har varit att ta reda på vad som orsakat differensen mellanuppmätt normalårskorrigerad energianvändning och beräknad energianvändning och att undersöka vilkendriftoptimering som kan göras för att minska differensen.