Njurarna är ett av människans livsviktiga organ vars uppgift är att kontrollera elektrolyt- och vätskebalansen samt rena blodet. Kronisk Njursjukdom medför fysiska och psykiska påfrestningar som påverkar individens livssituation. Sjukdomen kräver behandling med dialys som är tidskrävande och ställer krav på patientens följsamhet. Egenvård är personlig omsorg som varje individ frivilligt utför dagligen för att främja liv, hälsa samt välbefinnande. Vid kronisk Njursjukdom uppstår det brister i patientens kapacitet att utöva sin egenvård.

Njurarna är ett av människans livsviktiga organ vars uppgift är att kontrollera elektrolyt- och vätskebalansen samt rena blodet. Kronisk Njursjukdom medför fysiska och psykiska påfrestningar som påverkar individens livssituation. Sjukdomen kräver behandling med dialys som är tidskrävande och ställer krav på patientens följsamhet. Egenvård är personlig omsorg som varje individ frivilligt utför dagligen för att främja liv, hälsa samt välbefinnande. Vid kronisk Njursjukdom uppstår det brister i patientens kapacitet att utöva sin egenvård.

Senaste rapporten från SNR (svenskt njurregister) visar att 2012 genomgick 3026 patienter hemodialys i Sverige. De vanligaste orsakerna till att en person påbörjar hemodialys är glomerulonefrit, diabetesnefropati och polycystisk Njursjukdom. Symtom som kan ses kan ses på sjukdom är trötthet, illamående och klåda. Hemodialys är en behandling där patientens blod leds ut ur kroppen och går igenom en syntetiskt konstruerad njure med ett renande filter. Blodet återförs därefter till patienten.

Patienter med kronisk njursvikt är beroende av sjukvården och har behov av kunskap och stöd för att hantera sin egenvård. Patientundervisning är en vanlig verksamhet och ett viktigt verktyg inom njurmedicinsk omvårdnad. Att förmedla kunskap och arbeta för patienters delaktighet är till stor del sjuksköterskans uppgift. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka undervisnings betydelse för patienter med kronisk njursvikt. Litteraturstudien baserades på sex artiklar med kvalitativ ansats och tre artiklar med kvantitativ ansats.

Patienter med kronisk njursvikt är beroende av sjukvården och har behov av kunskap och stöd för att hantera sin egenvård. Patientundervisning är en vanlig verksamhet och ett viktigt verktyg inom njurmedicinsk omvårdnad. Att förmedla kunskap och arbeta för patienters delaktighet är till stor del sjuksköterskans uppgift. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka undervisnings betydelse för patienter med kronisk njursvikt. Litteraturstudien baserades på sex artiklar med kvalitativ ansats och tre artiklar med kvantitativ ansats.

Njurarna är två viktiga multifunktionella organ och alla sjukdomar som ger njurpåverkan kan resultera i nedsatt njurfunktion. Hur stort bortfall av njurfunktionen som åsamkats har betydelse för individens välmående och överlevnad, varför det är viktigt att tidigt upptäcka och behandla sjukdomen. Ärftliga Njursjukdomar är i de flesta fall progressiva och i slutändan fatala. En ökad medvetenhet och kunskap om ärftliga Njursjukdomar kan genom möjligheterna till ett förbättrat avelsarbete bidra till minskat lidande och ökad välfärd hos individerna i drabbade hundraser. I en ännu opublicerad svensk studie identifieras bl.a. raserna shetland sheepdog (SHS) och cavalier king charles spaniel (CKCS) som två av raserna med högst incidens av Njursjukdom. Dessa två raser omnämns dock sällan som särskilt drabbade i den veterinärmedicinska litteraturen. Examensarbetets syfte var att utifrån journaler från två stora svenska djursjukhus (Evidensia Södra Djursjukhuset och Universitetsdjursjukhuset, Sveriges Lantbruksuniversitet) beskriva vilka Njursjukdomar som diagnosticerats hos dessa raser samt undersöka om någon sjukdom verkade förekomma mer frekvent. Genom sökningar på Njursjukdomsspecifika diagnoskoder i djursjukhusens journaldatabaser så återfanns de individer som senare inkluderades i studien.

Both serum creatinine and measuring GFR can be used to evaluate renal function in dogs suspected to have chronic kidney disease (CKD). Although high creatinine levels usually indicate renal disease, normal creatinine levels can be present in dogs with decreased renal filtration. Measuring GFR is generally believed to be the most accurate way of detecting decreased renal filtration and scintigraphy GFR using 99mTc-DTPA has been found to correlate well with the ?gold standard? inulin clearance method.When measuring GFR by scintigraphy, 99mTc-DTPA is injected intravenously and radioactive decay of technetium gives rise to gamma radiation, which is registered by a gamma camera. Pictures and curves of radioactivity in the kidneys are generated by means of a computer program.

Att drabbas av kronisk Njursjukdom och vara i behov av dialysbehandling innebär en stor omställning i livet. Idag insjuknar cirka 1100 personer i Sverige per år i njursvikt som kräver behandling. Många patienter som går i dialysbehandling lider av kronisk trötthet, en trötthet som inte går att sova bort. Syftet var att belysa den kroniska trötthetens påverkan på patienter i behov av hemodialys. Litteraturstudien baserades på totalt 17 vetenskapliga artiklar där tre var av kvalitativ metod och resterande 14 var av kvantitativ metod.

Syftet med studien var att ta fram en utvecklingskurva för internationella toppsimmare inom simsättet frisim. Målet var att ta fram en generell utvecklingskurva för de fem åren innan en simmare uppnår 900 FINA-poäng första gången. Ytterligare en målsättning var att ta fram en mall för vilka nivåer en viss FINA-poäng motsvarar på internationella tävlingar d.v.s. vad som krävs för att placera sig som 8:e, 16:e samt sista kvaltiden till de stora internationella mästerskapen. Frågeställningar:Hur ser den generella utvecklingskurvan för Europeiska simmare ut 5 år innan de uppnår 900 FINA-poäng första gången?Vad motsvarar tävlingskval på SM, EM, VM & OS mätt i FINA-poäng i respektive grenar? Vilka FINA-poäng krävs för att sluta som topp 16 respektive topp 8 på SM, EM,VM samt OS i respektive grenar under de senaste mästerskapen?Finns det någon skillnad mellan de olika frisimsdistanserna?Metod: Resultattider för åren 2011-2014 sammanställdes med hjälp utav Swimrankings.net.

Bakgrund Sverige har omkring 350 000 diabetiker vilket motsvarar ca 4 % av befolkningen. Randomiserade studier har visat betydelsen av god glykemisk kontroll och strikt blodtryckskontroll. Det verkar som att mer är att vinna på lägre blodtryck vid diabetes än hos andra hypertonipatienter. Blodtryckkontrollen kan utövas med olika farmakologiska behandlingar, patienter med Njursjukdom och ischemisk hjärtsjukdom kan t e x ordineras selektiva betablockerare. Syfte Att studera prevalens och incidens av betablockerarbehandling hos läkemedelsbehandlade diabetiker och hur försäljning skiljer sig mellan de olika landstingen i Sverige.

Personer som drabbas av kronisk Njursjukdom och startar behandling med hemodialys får en förändrad livssituation. Kärlaccess är en förutsättning för behandling och är personens framtida livlina. Sjuksköterskans uppgift är att ge stöd och stärka personens förmåga att uppleva hälsa trots sjukdom. Möjlighet att nå delaktighet och ökad egenvård är olika för varje enskild person och sjuksköterskan behöver bred kunskap för att möta detta behov. Syftet med studien, som utfördes som en litteraturöversikt, var att utifrån patientperspektivet belysa erfarenheter av hur kärlaccess kan påverka hälsan hos personer i hemodialys.

Avancerad hemsjukvård blir allt vanligare. Den medicinska utvecklingen har gjort det möjligt för patienter med Njursjukdom att få sin hemodialysbehandling i hemmet. Syftet med denna studie var att beskriva att beskriva den kunskap som finns angående omvårdnad vid hemodialys i hemmet med tre frågeställningar som utgångspunkt: Vilka omvårdnadsbehov finns vid hemodialysbehandling i hemmet? Vilka är fördelarna med att få hemodialys i hemmet? Vilka är nackdelarna med att få hemodialys i hemmet? Tretton artiklar analyserades med studiens syfte och frågeställningar som utgångspunkt. Elva domäner framkom.

Bakgrund: Antalet patienter som insjuknar i kronisk njursvikt och pa?bo?rjar behandling med peritonealdialysbehandling o?kar varje a?r i Sverige. Kronisk Njursjukdom a?r ett irreversibelt tillsta?nd som kra?ver behandling med dialys fo?r fortsatt o?verlevnad. Att leva med dialysbehandling inneba?r att patienters livssituation fo?ra?ndras.

Syftet med vår litteraturstudie var att beskriva hur personer upplever att leva med dialysbe-handling. Vi vill öka kunskapen om dessa personers upplevelser eftersom de lever med en långvarig behandling till följd av en kronisk sjukdom. Vi använde oss av kvalitativ innehålls-analys med manifest ansats när vi analyserade det material som ingår i vår studie. Totalt granskade vi åtta vetenskapliga artiklar som beskriver känslor hos vuxna personer som ge-nomgår dialysbehandling till följd av kronisk Njursjukdom. Analysen resulterade i fyra kate-gorier: Förändrade eller nya relationers betydelse för den sjuke, trötthet och utmattning kan innebära fysiska och psykiska förändringar, sjukdomsinsikt kan bringa hopp inför framtiden och anpassning så att livet kan gå vidare, den krävande behandlingen kan ge en känsla av me-ningslöshet eller bundenhet och beroende.

Kronisk Njursjukdom med livsuppehållande hemodialysbehandling medförde förändrade levnadsvillkor för patienter och närstående. Närvaro av närstående var en faktor som positivt påverkade patienten och utan närståendes stöd krävdes större insatser från sjukvården. Till närstående räknas anhöriga, men även andra som har nära relationer med patienten, som till exempel vänner eller grannar. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur litteraturen beskriver situationen för närstående till hemodialyspatienter och vilken typ av stöd de efterfrågade, samt att beskriva inkluderade studiers urvalsgrupper. Det är en beskrivande litteraturstudie där 10 kvalitativa artiklar från databasen CINAHL inkluderades.