US Navy stötte under Kuwaitkriget 1991 på stora problem då de stod inför en motståndare som genomförde asymmetrisk krigföring med hjälp av sjöminor. Resultatet blev två min-sprängda fartyg och en inställd landstigningsoperation. Detta var inte första gången som USA ignorerat betydelsen av att kunna bedriva minkrig. USA håller nu på att transformera sin flotta från en renodlad ?Blue Water Navy? till att kunna uppträda i kustnära farvatten.

I samband med publicering av militära doktriner startar allt som oftast en betydande debatt därdoktrinernas budskap diskuteras. Detta faktum har varit särskilt tydligt i USA vid utgivande avU.S. Navy´s doktriner. Doktrindiskussionen går till stor del att återfinna på olika militära tidskriftersdebattsidor vilka visar sig utgöra ett frekvent utnyttjat debattforum. Debattens inneboendekaraktär och tidskrifternas löpande publicering av inlägg gör det svårt att skaffa sig en täckandeoch rättvisande bild av den marina doktrindebattens innehåll och uttryck.

The Swedish coastal defence took on a whole new meaning after the introduction of the coastal artillery in 1902. The establishment of the coastal artillery meant that the Swedish military had access to a whole new military branch, in addition to the Army and the Navy. Under the direction of one general, two regiments were established. One in Vaxholm and the second in the naval city of Karlskrona. The aim of this essay is to investigate how the Costal Artillery were established, by analyzing the parliamentary of the year 1901.

Minan är en av de mest kostnadseffektiva formerna av marin krigföring. Minor är små,billiga i anskaffning, kräver en liten grad av underhåll och kan läggas ut från i stort settvilken plattform som helst. Minor kan användas både i strategiskt, operativt och taktisktsyfte, i avsikt att begränsa en motståndare tillgång till specifika områden. Minor kan ocksåanvändas som försvar av specifika högvärdiga objekt, för att förändra militärgeografin ochförsvara hamnar, basområden m.m. Att möta och neutralisera minor kräver insats ochansträngning som ej står i proportion till motståndarens insats.

The Swedish coastal defence took on a whole new meaning after the introduction of the coastal artillery in 1902. The establishment of the coastal artillery meant that the Swedish military had access to a whole new military branch, in addition to the Army and the Navy. Under the direction of one general, two regiments were established. One in Vaxholm and the second in the naval city of Karlskrona. The aim of this essay is to investigate how the Costal Artillery were established, by analyzing the parliamentary of the year 1901.

This paper concerns the flagging out of merchant Navy vessels and its consequenses. Flaggingout is method used by ship owners in order to gain advantages. Under a different flag, thevessel's legal residence become the subject of another country´s laws. Toward the end of thefirst decade of the 20th century ferry -and passangervessels trading in the Baltic Sea wereflagged out from Åland to the flag of Sweden. Flagging out to Sweden is not common but thespecific circumstances for this trade has made the Swedish ship's register interesting for shipowners.

This master thesis work was done at Saab Underwater Systems AB, a company at the cutting edge of underwater technology. Here torpedoes and other underwater vehicles are developed and manufactured. The major customers are navies of different countries, mostly the Swedish Navy. The aim of this master thesis is to develop, construct and evaluate an automatic Trim System for Unmanned Underwater Vehicles. The task of the system is to change the position of the centre of mass and the vehicle?s total mass or volume.

A decision has been made that the Swedish and the Finnish Navy will expand their cooperation by creating the ?Swedish-Finnish Naval Task Group? (SFNTG).Based on Michael Codner?s theory of interoperability, this essay?s aim is to investigate if the Swedish and the Finnish currently are interoperable with each other, due to their military strategic concepts.According to Codner, similarities between the cooperating nation?s military strategic concepts are required in order to reach a high degree of interoperability. This essay will analyze and compare Sweden and Finland?s military strategic concepts, based on three categories; Global Projection, Territorial Defence and Combat Capability.The conclusion is that there are differences between the Swedish and the Finnish military strategic concepts in every category, of varying degrees. By looking at the results of this investigation, it is clear in what direction the two nations have to adapt their concepts to enable a high degree of interoperability for the future of the SFNTG..

1958 års Försvarsbeslut innebar att den svenska Marinens anslagstilldelning kraftigt minskades. Marinens uppgifter i invasionsförsvaret skulle i händelse av krig dessutom reduceras och till del övertas av Flygvapnet. FB 58 blev styrande för Marinens utveckling under hela perioden efter 1958.Marinens sjöoperativa doktrin (doktrinen för sjöstridskrafterna) var vid denna tid inte officiell eller uttalad. Doktrinen har inte tidigare beskrivits som sådan för denna tidsperiod.Uppsatsen beskriver Marinens sjöoperativa doktrin 1958-61. För rekonstruktionen prövar författaren en modell framtagen av övlt Tommy Pettersson (ChP 06-08) för en motsvarande studie av luftoperativ doktrin 1958-66.

In order to rescue a distressed submarine crew, the Swedish Navy is able to use a deep submergence rescue vehicle, DSRV. This mini submarine ascends, docks to the downed submarine and picks up the whole crew. The submarine rescue ship HMS Belos has a special crane located in the aft of the ship to lift the surfaced DSRV aboard, which then docks on to the on board pressure chambers located below deck. During inspections the aforementioned crane has shown to have problems with cracks in the structure, most of them located in the bolted joint between the top part of the crane and the two leg parts. A simulation of the forces acting on the structure in heavy sea condition was conducted; these values were then used as input values in a Finite Element Method, FEM, analysis of the joint.

I och med Försvarsmaktens omställning till insatsförsvar med internationella åtaganden har sannolikheten för att marina förband ska nyttjas för väpnad strid ökat markant. Med detta följer ett än större behov av att kunna hantera sådana prövningar. I den här uppsatsen provas idealtypsanalys som metod att mäta korvetten HMS Stockholms effektivitet ur ett organisationsteoretiskt perspektiv. Idealtypen, referensfartyget ?HMS Excellence?, skapas genom att använda 7s modellen (Waterman et al.) för att åskåda organisationen och resultat från den Amerikanska studien ?Excellence in the Surface Navy? (Gullickson & Chenette) som indikatorer för effektivitet.

Den statliga sjöfarten idag är ett område med många inblandade myndigheter och en oklar uppgiftsfördelning. Det är även svårt att se hur väl organiseringen av den statliga sjöfarten är uppbyggd för att klara en kris eller ett krig. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur effektiv den statliga sjöfarten är vid en kris, hur väl kraven för maritim säkerhet uppfylls och hur försvarsmaktens roll i den statliga sjöfartenI formen av en fallstudie med en teoretiskt deduktiv ansats och en kvalitativ textanalys appliceras Graham Allisons organisationsteori och teori om maritim säkerhet på den statliga sjöfarten. Empirin är i form av förordningar, instruktioner och reglerbrev som är ställda på respektive myndighet.Undersökningen visar att dagens organisering av den statliga sjöfarten inte är optimal för att verka vid en kris och kraven för maritim säkerhet uppfylls, men förbättringspunkter föreligger. En slutsats är att en närmare samverkan mellan myndigheterna skulle lösa många av de problem som idag existerar.

De senaste åren har Försvarsmakten genomgått en stor förändring från invasionsförsvar till ett flexibelt insatsförsvar. I takt med denna förändring har även karaktären på de uppgifter som insatsförsvaret ställs inför ändrats. Ett exempel på detta är insatsen i Adenviken där hotet är i form av små snabba fartyg med mål och medel som sträcker sig utanför en reguljär styrkas. En av Sjökrigets grundregler är förmågan till taktikanpassning. Detta innebär att man drar erfarenheter från de attacker eller anfall som genomförs, tar lärdom av dessa och utefter denna lärdom tänker nytt för att nå framgång i nästa drabbning.

From underwater boat to submarine ? The development of the Swedish submarine service 1945-1960 The scope of this essay is the development of the Swedish submarine service during the period 1945-1960. The aim is to answer the following questions:- What kind of new technology did Sweden acquire when salvaging the German type XXI submarine off Gothenburg at the end of World War II?- In what respect did this technology differ from that of the Royal Swedish Navy and did it subsequently contribute to the tactical and operational development?- What tactical and operational development was accomplished between 1945-1960?The timeframe, 1945-1960, was chosen since this is when the analysis of the salvaged type XXI submarine and related effects was conducted. Furthermore, it is also during this time that the Swedish submarine service is beginning to evolve as a result of the new knowledge mentioned above and the experiences made by both the allies and the Germans during World War II.The theoretical framework primarily refers to the theories on naval warfare by Sir Julian Corbett.

Försvarsmaktsorganisationen har varit i förändring sedan försvarsbeslutet 2004, då Försvarsmakten gick från ett invasionsförsvars till ett rörligt insatsförsvar. Denna nya inriktning innebär att de svenska enheter skall kunna genomföra uppdrag långt ifrån den svenska kusten och infrastruktur, vilket kan medföra en del nya intressanta frågeställningar.Ett exempel på en sådan frågeställning är om de svenska enheterna är lämpliga för sådana uppdrag då det gäller att ta hand om och transportera eventuella skadade ombord. Har sjukvårdsorganisationen och Försvarsmakten medel till att transportera och ge adekvat vård vid större krissituationer internationellt?Uppsatsen syfte är att genom ett organisationsteoretiskt perspektiv undersöka hur Försvarsmaktens förmåga att ta hand om skadade vid internationella missioner ser ut, samt vilka brister i organisationen som kan påvisas.Den metod som har använts är den deskriptiva metoden tillsammans med fallstudier. Det som har studerats är svenska reglementen, doktriner samt den utländska Nato doktrinen AJP 4-10.