Den här undersökningen handlade om hur idag aktiva, kvinnliga Nautiker i den svenska handelsflottan upplever sin situation ombord och hur de ser på sin framtid till sjöss. Syftet var att utröna ifall Nautikeryrket i sin nuvarande form passar kvinnor och ifall något kan göras för att göra det mer attraktivt för dem. Bakgrunden var den låga andelen kvinnor inom yrket. Jag valde en kvalitativ undersökningsmetod där jag analyserade data från fem semistrukturerade intervjuer. Denna metod valdes eftersom jag framförallt ville förstå den genusproblematik som kunde finnas ombord. Resultatet visade att det inte finns något i Nautikerns arbetsuppgifter som inte kan utföras av en kvinna och att särbehandling p.g.a. kön och sexuella trakasserier drabbar kvinnliga Nautiker i begränsad omfattning.

Syftet med denna studie är att granska hur man som Nautiker skall framföra sitt fartyg med hänsyn tagen till säkerheten och sjövägsreglerna i en korsande situation där ett väjningsskyldigt fartyg inte väjer. Vi genomförde en fallstudie bestående av en simulatorövning för ovetande styrmän och semistrukturerade intervjuer med Nautiker från Stena Line, Scandlines och Wallenius. Genom att testa intervjurespondenternas lösningar i fartygssimulatorn på Sjöbefälsskolan i Kalmar kom vi fram till för- och nackdelar med olika sätt att agera. Vi har fått en ökad förståelse för hur sjövägsreglerna bör tillämpas i korsande situationer som vi vill att läsaren ska kunna tillgodogöra sig genom att läsa vårt arbete. Styrmännen som intervjuades berättade att de upplever att det är vanligt med fartyg som inte följer sjövägsreglerna..

Arbetet är en fallstudie om aktiva Nautikers inställning till användandet av AIS och radar ur en navigatorisk synpunkt. Syftet var att få en uppfattning om hur ett av de nyaste elektroniska hjälpmedlen står sig mot ett av de mer inarbetade och beprövade instrumenten som finns ombord på dagens kommersiella fartyg.För att kunna få en uppfattning om vad Nautikerna ansåg utfördes intervjuer ombord på ett svenskt fartyg. Frågorna som ställdes var samma för både AIS och radar för att datan skulle bli jämförbara. De slutsatser som drogs var att AIS som fristående system inte ännu är något som dagens Nautiker litar på. Då radarn togs upp till diskussion var mönstret tydligt att systemet ansågs ha hög tillförlitlighet samt att Nautikerna näst efter sina egna ögon litar mest på radarn bland de navigatoriska hjälpmedlen.

I arbetet, har en jämförelse mellan STCW-95 och Högskoleförordningen genomförts, samt en intervjustudie av aktiva sjöbefäl för att undersöka om det finns en dalande tendens i nyutexaminerade fartygsbefäls kompetensnivåer.Därtill syftar arbetet till att söka förståelse för vad en styrman bör ha för kompetens för att klara sina arbetsuppgifter..

The work aims to clarify what nautical officers onboard in today's merchant can do to help reduce bunker consumption during the voyage? The question we have asked ourselves during the autumn term in 2008 much was said about the premium bunker prices, and how the future could affect our daily lives as nautical officer. We felt here that the school had relatively little knowledge of the subject and therefore felt that it would be interesting to identify how it really looks like onboard the ships today. To collect information we contacted 7 Swedish companies that operate with different types of vessels, in order to get a broad picture of the whole industry. For shipping companies we asked questions about how actively they were working on the issue and what methods they used.

Detta examensarbete är en undersökning av The International Marine Contractors Association (IMCA) statistik rörande operationer med dynamisk positionering (DP) inom 500-meterzonen. Statistiken har sedan jämförts med resultaten från en enkät som skickats ut till berörda Nautiker och personal i land. I enkäten har deltagarna fått ge sin personliga uppfattning om hur fem övergripande kategorier för orsaker till incidenter, härledda ur IMCAs inrapporterade material, bör rangordnas efter vilken kategori som anses mest trolig att orsaka en incident. Resultatet visar på en skillnad vad gäller operatörens roll i IMCAs statistik och vad som upplevs inom offshore-industrin. Samma resultat återfinns oavsett hur lång arbetslivserfarenhet man har av DP och oavsett om man arbetar till sjöss eller på en säkerhetsavdelning i land..

I detta examensarbete har jag undersökt förmågan hos Nautiker att ta fram och tillgodogöra sig information från radar och ARPA för sitt beslutsunderlag i trafiksituationer. Syftet var att få förståelse i om fartygsbefäl haft svårigheter att få fram denna mycket relevanta information. Detta gjordes med hjälp av förstudier i form av intervjuer med erfarna fartygsbefäl. Dessa intervjuer gav kriterier som möjliggjorde analyseringen av 13 olycksfallsrapporter, vilket utgjorde litteraturstudien. Dessa rapporter var författade av engelska Department of Transport, Marine Investigation Branch(MAIB), Statenshaverikommission(SHK) och  Sjöfartsverkets rapportserie(SjöfR).

Skolfartyget M/S Calmare Nyckel, som ägs och opereras av Sjöfartshögskolan i Kalmar används i utbildningssyfte av både blivande Nautiker och maskinbefäl. Driften av NOHAB-dieseln, som används som generator, har varit problemfylld med ständiga och oförklarliga stopp. Det larmsystem som installerades av Oskarshamnsvarvet var högst bristfälligt. Larmsystemet var personfarligt då det var byggd på 230volt, dessutom var larmpunkterna byggda i serie med endast en stoppindikering. Avsaknaden av elritningar över systemet gjorde att bristerna i larmsystemet inte kunde felsökas. Dessutom fanns ingen indikering i kontrollrummet utan endast lokalt vid NOHAB-dieseln. Vi har gjort en nyinstallation av larmsystemet på mer personsäkra 24VDC, med samtliga larmpunkter parallella och med tillhörande indikering på panel, både lokalt vid NOHAB-dieseln samt i pulpeten för god översyn av systemet.

Jag har i min undersökning studerat Einar Hansens företagsstyrda yrkesskola i Malmö. En skola som till sitt syfte hade att utbilda ansvarsfulla och dugliga yrkesmän för det egna företaget: Clipper line i Malmö. Jag har valt en processhistorisk metod med datainsamling av brev, handlingar, dagböcker och tidningsartiklar som bakgrundsmaterial för att utveckla mina intervjufrågor. Eleverna var indelade i tre yrkeskategorier: Nautiker, maskin och ekonomielever, där samtliga elever genomgick en yrkesutbildning, där de varvade teori med praktik. Undersökningen gav insikter om att det finns elever som kommer till sin rätt, då de får fokusera sitt intresse, tankar och idéer för praktiska lösningar, på problem inom skolans ämnesområden.

Denna studie handlar om den fartförlust och därmed den ökade energiförbrukningen som drabbar fartyg på grunt vatten. Syftet var att ta reda på hur mycket kortare en grund passage behöver vara för att den ska vara ett bättre alternativ än en lång och djup rutt med hänsyn till bränsleförbrukning och tidsåtgång. Resultatet av detta blev att det inte går att dra några generella slutsatser som gäller för alla fartygstyper men att det går att se tydliga tendenser. Studien hade även som målsättning att skapa ett underlag som skulle kunna användas av Nautiker vid planering av resor, detta presenterades i form av en sammanställning av de resultat som erhållits vid beräkning av fartförlust i öppet vatten. Någon sammanställning gjordes inte för begränsat vatten eftersom exempelfartygen där fick likadana resultat vilket skulle ha gjort en sådan överflödig.