Detta arbete använder genetiska algoritmer för att få fram ANN hos boids utifrån två uppsättningar regler och jämför de resulterande beteendena med varandra. Boids är simulerade fåglar i en fågelflock som var för sig styrs med enkla regler men som tillsammans bildar ett flockbeteende. Genetiska algoritmer liknar naturens evolution. En population vars egenskaper kodas på ett genom blir bättre på de egenskaperna genom att de bästa individerna väljs ut och får utvecklas mer medans de sämre rensas bort. ANN står för artificiella neurala närvek och ska likna biologiska neurala nätverk och ska med andra ord fungera som en hjärna.

Tal- och röstförändringar är vanligt förekommande hos personer med Parkinsons sjukdom. Dessa påverkar ofta talarens förståelighet men kan också ha en negativ inverkan på talets Naturlighet. Forskning angående vilka faktorer som påverkar talets Naturlighet är i dagsläget begränsad, varför föreliggande studie har genomförts.Syftet med studien var att undersöka huruvida den uppfattade talNaturligheten kunde härledas till några specifika tal- och röstparametrar. I föreliggande studie konstruerades ett testbatteri för att elicitera talmaterial från åtta personer med Parkinsons sjukdom. Forskningspersonernas röster spelades in och inspelningarna graderades sedan av 27 naiva lyssnare gällande förståelighet och talNaturlighet.

Vi har med vår moderna livsstil kommit att producera produkter och miljöer som förkastar och lyfter sig över naturen. Allt i naturen rör sig i cykler, allt åldras, dör och återfödds som något nytt. Trots det så omger vi oss med produkter som strävar efter att motstå tidens tand.Med det moderna samhällets industrialisering, vår rationaliserad och moderna livsstil så har vi förskjutits mer och mer bort från en Naturlighet som anses obekväm. Naturliga processer som åldrande och död ska, tillsammans med naturen, begränsas från våra liv i en tid då människan ska vara som sina objekt, perfekta och tidlösa. Vi bygger upp en ?andra natur?, en miljö som försöker avstanna tiden, där vi inte längre påminns om vår förgänglighet.

Syftet i denna uppsats att studera varför naturen och Naturligheten används så ofta i reklam för skönhetsprodukter, vilken logik detta bygger på och vilka från naturen tillskrivna egenskaper som eftersträvas. För att svara på detta använder jag en retorisk bildanalys av reklambilder från ett hälsomagasin, och vars analysresultat jag sedan diskuterar genom teoretiska perspektiv som naturideologiska tolkningar och naturens symboliska värden. Utifrån detta kommer jag fram till att naturen och det naturliga används för en lång rad syften, från att lova skönhet, via att locka de ?gröna?konsumenterna till att dölja en kemiskt processad produkt. Genom att studera reklambildernas ideologiska förtecken menar jag att även om det som sägs i bilderna skiljer sig mycket åt, reproducerarde alla en antropocentrisk värdegrund som sätter människan i centrum..

Syftet med studien var att i en intervention undersöka om mentala träningsprogram kan förbättra koncentrationsförmågan hos 17 allsvenska bandyspelare (M = 22,7, Sd = 4,59). Dessutom fanns en hypotes om att en förbättrad koncentrationsförmåga gav en bättre prestationsförmåga. Resultatet visade ett signifikant positivt resultat i 10 av 12 variabler när det gällde spelarnas utveckling av koncentration, från mätning 1 till mätning 2. Vidare visade sig spelarnas utveckling kunna kategoriseras i två överordnade teman, nämligen utveckling av färdigheter relaterade till interventionen och personlig utveckling. Dessutom hittades ett signifikant samband i att ju högre utvecklad tävlingskoncentration spelarna upplevde desto högre utvecklad prestationsförmåga upplevde de sig ha utvunnit.

Transition är ett socialpsykologiskt begrepp som innebär en förändring i livet och kan ske på flera olika plan. Att bli förälder beskrivs många gånger som den största transitionsprocessen en vuxen människa genomgår och att den för många är svår och omvälvande att hantera. Tidigare forskning visar att nyblivna föräldrar känner en Naturlighet i att vända sig till sin BVC för råd och stöd i den praktiska omvårdnaden av barnet. För distriktssköterskan på BVC är det en viktig uppgift att stödja nyblivna föräldrar i den process det innebär att bli förälder. Stödet ger barnen förutsättningar för en god utveckling och uppväxt, och för att skapa en god vårdrelation.Syftet är att ta reda på hur förstagångs föräldrar upplever transitionen till föräldraskapet.Metoden som används är Evans analysmodell för en systematisk litteraturstudie.

Detta är ett arbete vilket syftar till att förstå hur ofrivillig barnlöshet kan betraktas som en sjukdom. Frågeställningen lyder således: ?Hur produceras förståelsen av ofrivillig barnlöshet som sjukdom i mitt material?? De teoretiska verktyg som används i denna analys hämtas från Michel Foucault, Sarah Franklin, Faye D. Ginsburg och Rayna Rapp, Susanne Lundin samt Nikolas Rose. Dessa verktyg visar på hur ofrivilligt barnlösa definieras som en grupp, hur den medicinska teknologin och den kliniska blicken samt dagens biopolitik formar vår förståelse av den mänskliga reproduktionen.

Mitt övergripande syfte med denna studie är att ur ett livsvärldsperspektiv undersöka hur tre elever med läs- och skrivsvårigheter upplever användandet av IT - baserade lärverktyg.Studien vill även ta upp elevernas erfarenheter av att använda sig av IT -baserade lärverktyg i undervisningen som en del av deras lärande, ur dåtida, nutida och framtida perspektiv. Ansatsen livsvärldsfenomenologi har legat till grund för denna studie. Den ger tillträde till att undersöka och beskriva elevers levda erfarenheter. I livsvärldsfenomenologisk ansats får jag tillträde till personers livsvärldar. Som metod användes kvalitativ forskningsintervju. I studien visar sig detta genom att jag använde mig av en frågeguide. Mina frågor var få och mitt intresse för elevernas egna berättande var i fokus.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur kompositörer inom genren svensk folkmusik idag går till väga när de komponerar ny musik, hur deras arbetsprocess ser ut och vilka arbetssätt de använder sig av. Det teoretiska perspektivet är hämtat från Stan Bennet och Max Grafs tidigare forskning om hur kompositionsprocessen ser ut för kompositörer inom konstmusikgenren. Ett didaktiskt perspektiv används också som utgångspunkt. Bakgrunden till arbetet baserar jag på tidigare forskning om kompositionsprocessen, forskning om gehörsmusik och kreativitet och idé-skapande. Jag ser även till vikten av att tränas i sitt divergenta tänkande som komponerande innebär.

Genom tiderna har HBTQ-personer varit en starkt marginaliserad grupp i samhället som varit utsatta för förtryck. Hälso- och sjukvård har inte varit ett undantag, utan har baserats på heterosexualitet som norm. I sjuksköterskans profession ingår att värna om alla människors lika värde. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa och beskriva vilka erfarenheter HBTQ- personer har av möten med hälso- och sjukvårdspersonal samt vilka förhållningssätt hälso- och sjukvårdspersonal har till HBTQ-personer. Nitton vetenskapliga artiklar analyserades med integrerad analysmetod utifrån två olika frågeställningar.

Under de senaste tre åren i Sverige, har debatten varit intensiv angående livsmedelstillsatser i vår mat. Böcker, tidningsartiklar och debattprogram är några av medieaktörerna som ifrågasatt varför livsmedelsproducenter använder tillsatser. Konsumenter som förut inte varit intresserade av tillsatser har tagit till sig debatten och börjat leta efter mat utan tillsatser. Denna studie behandlar konsumenters förhållningssätt till tillsatser. Syftet har varit att få en djupare insikt i konsumenternas tankar och attityder till tillsatser i den rådande tillsatsdebatten samt hur de resonerar kring information om och förtroende för tillsatser.

För att undvika en känsla av meningslöshet är det viktigt att arbetsmiljön känns levande. Vårt sensoriska system utvecklades i naturen och upplevelsen av livsmiljön förmedlas till 80 % av ljus. Dagens teknik ger helt nya möjligheter att skapa dynamiska ljusmiljöer, men såväl mätmetodiken som begreppsapparaten är dåligt utvecklad. Det som möjliggjort denna studie är att jag fick chansen att fokusera på Biokontorets gröna ljusa kontorsmiljö som en begriplig konkret arbetsmiljöförbättring, och att prova Synfältsanalysen som metod att analysera det ljusflöde man ser. Uppsatsens metodik kombinerar detta med intervjuer som visar att de flesta användarna av Biokontoren tycker belysningen är viktigast. Kombinationen med intervjuer om hur man upplever sin arbetsmiljö ger vägledning för hur tolkningen av de bildbaserade analyserna kan utvecklas. Uppsatsen inkluderar teori om att människor föredrar platser där det finns levande organismer och där vår förmåga att bearbeta information stimuleras lagom mycket och på lämpligt sätt. Ett problem som noteras är att dagens kontorsarbete och bildskärmar gör att det finns risk för synstress.

Målet med uppsatsen var att utforska och resonera kring hur en parkanläggning, i detta fall Stowe Landscape Gardens i Buckinghamshire, England, kan få en viss betydelse och värderas högt av eftervärlden. Frågorna som uppsatsen utgått från är: - Vad är Stowe? - Hur beskrivs Stowe? - Vilken betydelse har Stowe och varför? Stowe verkar vara betydelsefull för landskapsarkitekter att känna till, och uppsatsen kan komma att utgöra ett underlag för en diskussion kring hur olika anläggningar framställs i trädgårdshistorien, och hur man som landskapsarkitekt kan förhålla sig till det. Genom litteraturstudier och en intervju med Barry Smith, Head Gardener på Stowe, har en undersökning av hur Stowe omnämns i olika typer av litteratur genomförts, för att se hur Stowe representeras. Uppslagsverk, undervisningslitteratur för landskapsarkitekt-programmet på SLU Alnarp, litteratur från The National Trust (organisationen som äger och förvaltar Stowe idag1) och resonerande trädgårdskonstteori har utgjort underlags-material. Resultatet i tabellsammanställningen tyder på att Stowe har en stor betydelse i träd-gårdshistorien, eftersom den anses vara mycket tidstypisk för landskapsparkernas tids-period, med stöd av de studerade källorna.

Målet med uppsatsen var att utforska och resonera kring hur en parkanläggning, i detta fall Stowe Landscape Gardens i Buckinghamshire, England, kan få en viss betydelse och värderas högt av eftervärlden. Frågorna som uppsatsen utgått från är: - Vad är Stowe? - Hur beskrivs Stowe? - Vilken betydelse har Stowe och varför? Stowe verkar vara betydelsefull för landskapsarkitekter att känna till, och uppsatsen kan komma att utgöra ett underlag för en diskussion kring hur olika anläggningar framställs i trädgårdshistorien, och hur man som landskapsarkitekt kan förhålla sig till det. Genom litteraturstudier och en intervju med Barry Smith, Head Gardener på Stowe, har en undersökning av hur Stowe omnämns i olika typer av litteratur genomförts, för att se hur Stowe representeras. Uppslagsverk, undervisningslitteratur för landskapsarkitekt-programmet på SLU Alnarp, litteratur från The National Trust (organisationen som äger och förvaltar Stowe idag1) och resonerande trädgårdskonstteori har utgjort underlags-material. Resultatet i tabellsammanställningen tyder på att Stowe har en stor betydelse i träd-gårdshistorien, eftersom den anses vara mycket tidstypisk för landskapsparkernas tids-period, med stöd av de studerade källorna.

Denna uppsats undersöker hur ett produktivt skogsbruk kan drivas med höga rekreativa värden och utan att produktionen och intäkterna minskar. Skogsbrukets drivkraft är ekonomi men skogen har även ett rekreativt värde för invånare i den urbana miljön.Den första delen innehåller en litteraturstudie kring vad rekreationen betyder och vilka aspekter som har störst vikt i strukturen av skogen. Längre fram i studien lyfts också skogsbrukets olika metoder och argument fram och i den avslutande fallstudien prövas teorierna i ett verkligt fall utifrån några typbestånd.Vad rekreationen betyder för människan kan sammanfattas med att vi i naturen till skillnad från staden rekreerar oss. I skogen samlar vi energi genom att vi då slipper element som annars stör vår koncentration som t.ex. reklam och buller.