Psykisk ohälsa är sedan flera år tillbaka den främsta orsaken till längre sjukskrivningar i Sverige och Försäkringskassan har dragit slutsatsen att en stor del av arbetet med att förebygga psykisk ohälsa bör ske på våra arbetsplatser. En urban livsstil, vilket inkluderar fler timmar på kontoret, tidsbrist och separation från naturen kan ge skadliga effekter på både vår allmänna och personliga hälsa och lycka. Litteraturstudien i det här examensarbetet ämnar sammanställa evidensbaserad forskning som berör effekterna av kontakt med Naturelement på arbetsplatsen, för att belysa Naturelements eventuella positiva påverkan på den anställde. Studien avgränsade sig till arbetsplatser där de anställdas arbetsuppgifter huvudsakligen är lokaliserade inne i en byggnad och kontakten till Naturelementen delades in i tre olika kategorier; direkt inomhuskontakt med Naturelement, passiv kontakt med Naturelement och direkt utomhuskontakt med Naturelement. Litteraturstudien visade att samtliga tre kontakter till Naturelement kunde understödja flertalet positiva effekter på den anställde som till exempel ökat välbefinnande, arbetstillfredsställelse, trivsel och välmående. Resultaten pekade också på en komplexitet i frågan om Naturelements effekter och det var svårt att dra några slutsatser angående effekternas storlek eller betydelse i praktiken.

Äldre erbjuds inte naturkontakt och en miljö som är anpassad efter deras behov på det särskilda boendet. Med en funktionell och tillgänglig trädgård, en lockande och restorativ utsikt och Naturelement i innemiljön, skulle de äldre få möjlighet att ta del av naturens positiva, hälsofrämjande effekt. Syftet med studien var att undersöka äldres möjligheter till naturkontakt på det särskilda boendet, där deras utemiljö, utsikt och Naturelement i innemiljön studerades. Metoden var en miljöanalys av samtliga särskilda boenden (n=6) i en småstadskommun, samt av äldreboendet Vigs Ängar som i studien fungerade som en referens. Resultatet visar att flera särskilda boenden har trädgårdar som erbjuder kvaliteter som är viktiga för de äldre, men tillgängligheten är så dålig att de äldre inte kan använda någon av trädgårdarna självständigt. Det särskilda boendet erbjuder utsikt mot natur och den egna trädgården, men Naturelement i innemiljön är en resurs som inte utnyttjas.

Det finns inga hinder att utforma en trygg naturmiljö vid förskolan om det sker en samverkan mellan förvaltning, skötsel och förskola. Barn utforskar sin omgivning genom lek. Inspirerande miljöer ger nya impulser till leken och naturmiljöer har de egenskaper som främjar fri äventyrlig fysisk aktivitet. Platser för lek ska vara utformade så att risker för olycksfall begränsas. Många av dagens förskolegårdar erbjuder inga utmaningar för barnen. Att komplettera utemiljön med Naturelement är möjlig att göra utan att säkerheten äventyras. Dialog mellan förvaltning, skötsel och förskola är en förutsättning för en utveckling av utemiljön ska kunna ske. Det är viktigt att man har barnens behov i fokus och ser möjligheter istället för svårigheter.

Det finns forskning om barns lek i utomhusmiljö, men fantasileken som anses viktig för barns utveckling i förskoleåldern är särskilt lite studerad. Målet med examensarbetet är att utforska betydelsen av en förskolas utemiljö utifrån dess inverkan på barnens lek och att som blivande landskapsarkitekt vinna större förståelse för lekmiljöers utvecklingsmöjligheter. Syftet med studien är att undersöka vilken roll utemiljön har för barnens lek på förskolegården med särskilt fokus på den fysiska miljöns betydelse för fantasin så som det kommer till uttryck i fantasilek. Följande frågeställningar har väglett det arbete som ska presenteras; Vilka platser/element använder barn i fantasilek? Vilka typer av fantasilek återfinns i förskolans utemiljö? Vilken betydelse får naturmiljö och Naturelement i leken? Teori och tidigare forskning ligger till grund för ett fältarbete som genomförts på en förskola i Malmö. Barn mellan fyra till sex år har studerats genom observation och gåtur.

Kan naturstudier och informationsteknologi ge förutsättningar för ett lärande på ett sådant sätt att barns kunskaper, hälsa och sociala utveckling ökar? Denna uppsats undersöker hur skolbarns användning av två olika IT ? verktyg i naturen, påverkar deras naturkontakt på olika nivåer. Resultatet pekar på; att arbeta med en digital bildberättelse är en aktivitet som bör genomföras ensam, om ambitionen är att låta skolbarn uppleva direkt naturkontakt. Under arbetet med bildberättelsen kan dock det estetiska uttrycket ge andra dimensioner i lärandet. De barn som använde Geocaching som IT-verktyg i denna studie motiverades till rörelse och lärandet bestod i flera nya kunskaper om avstånd, väderstreck och matematik.

Syftet med denna studie är att undersöka hur den rumsliga utformningen av utomhusmiljön i förskolan främjar inkludering av barn i åldrarna ett till sex år där möjlighet till olika typer av lek och pedagogisk verksamhet understöds. Studien är förlagd till Mullvadens förskolegård på Södermalm i Stockholm. Det är en kvalitativ studie där observations-, intervju-, enkät- och litteraturstudier har genomförts. I resultatdelen har tre tematiska områden lyfts fram; åldersanpassning, rumslighet och pedagogisk verksamhet. Genom designprocessen har sedan dessa tematiska områden brutits ner till temat för gestaltningsförslaget; variation och kontrast.

Att naturen har en positiv inverkan på människans välbefinnande är något som har funnits i vår vetskap sedan långt tillbaka i historien. Den här kunskapen har man dragit nytta av och hälsoträdgårdar anläggs för att kunna ge stressade och utbrända människor en chans till återhämtning och rehabilitering. Här kan de tillbringa tid och ta hjälp av naturen i sin läkning. En hälsoträdgård är en trädgård som är speciellt utformad för att främja hälsa och måste därför ha terapeutiska och välgörande effekter på besökarna. För detta krävs en målmedveten design där deltagarna kan koppla av och bygga upp sitt psyke i en miljö utan störande inslag.