Den här uppsatsen är en studie av nattvardssynen hos Sveriges förste evangeliske ärkebiskop Laurentius Petri. I huvudsak behandlas hur Laurentius Petri ser på Kristi närvaro i Nattvarden och vilken roll som prästen har vid nattvardsfirandet. Utgångspunkten är Laurentius Petris syn på det allmänna prästerskapet. Genom det allmänna prästerskapet menar Petri att varje döpt har möjlighet att konsekrera Nattvarden, men att man för ordningens skull ska utse vissa som har offentlig tjänst i församlingen. För Kristi närvaro i Nattvarden krävs bröd, vin och instiftelseorden.

The study is aimed at investigating the Slovenian philosopher Slavoj ?i?eks theories ofthe ontology of the subject, the crisis of our modern society and his views on how theology,especially Christian theology, can provide the answer for the threats to our society.My main object is the article Descartes and the post-traumatic subject (2008)where ?i?ek elaborates thoughts about the subject and our capitalistic society. To be ableto grasp these thoughts in full I have undergone an investigation not only on the writingsof Slavoj ?i?ek, but also on the philosophers to whom he owe much of his theories,such as G.W.F. Hegel, Friedriech Schelling, Karl Marx and Jaques Lacan.In the study I have shown how the subject is, according to ?i?eks psychoanalytictheories, decentered.

I Svenska kyrkan räknas dopet och Nattvarden som sakrament. Med sakrament menas en handling som Jesus Kristus uppmanat sina efterföljare att utöva. I Matt 28: 19 uppmanar Jesus lärjungarna att ? Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faders och Sonens och den helige Andes namn?. Vid läsning av Martin Luthers Stora katekes, vilken ingår i Svenska kyrkans bekännelseskrifter, ? känneteckna dopets kraft och verkan, som består just i den gamle Adams dödande och därefter den nya människans uppståndelse? (2010, 481).