Underhållsbehandling. En redogörelse för de olika faktorer som haft en avgörande rollför behandlingsformen..

Uppsatsens syfte var att belysa och analysera ideologiska samt vetenskapsbaserade aspekter kring den kontroversiella metadonbehandlingen, för att öka förståelsen för dagens pågående debatt. Uppsatsens frågeställningar var:· Hur har utformningen av och debatten kring metadonbehandlingen sett ut från 1960-talet och fram till 2000-talet?· Hur kan denna utformning och debatt förstås?För att uppnå syftet och besvara frågeställningarna har texter av olika slag studerats, veten-skapliga avhandlingar, facklitteratur, texter framställda av olika myndigheter och tidningsar-tiklar, av vilka sedan valda delar har analyserats och diskuterats utifrån en ideánalytisk ideal-typisk indelning. Debatten kring metadonbehandlingen har studerats ur ett tidsperspektiv, i ett försök att täcka svensk narkotikapolitisk utveckling i relation till metadonbehandlingen mel-lan åren 1960-2005. Litteraturstudiens resultat visade bland annat att svensk Narkotikapolitik under perioden utvecklats i en alltmer restriktiv och repressiv riktning, medan utvecklingen av substitutionsbehandling med metadon för opiatmissbrukare tenderar ha lett till allt färre restriktioner och en ökande tillgänglighet för brukarna.

This thesis discusses the Swedish drug policy and its principle of prohibition. In the world of today there is an ongoing discussion about prohibition and the concept of harm reduction. This thesis is an analysis of Swedish drug policy and an investigation as to whether the prohibition concept is in a state of decline. It tries to answer the question; is the Swedish drug policy moving away from its prohibition principle towards a harm reduction principle? The recent debate, articles, documents and earlier research has been analyzed in order to find answers to my questions.

Sverige för en Narkotikapolitik som ideologiskt grundar sig i visionen om ett narkotikafritt samhälle, ofta omtalat som nolltolerans. Ett annat synsätt som anammats på flera andra håll i världen, bland annat i Storbritannien, grundar sig i principen om skademinimering. Skademinimering innebär att fokus ligger på att reducera drogernas skadeverkningar snarare än utrota drogerna i sig.Vi hade en hypotes om att nolltoleransen borde kunna skönjas i svensk journalistik då vi upplever att rådande politik inte ifrågasätts i någon större utsträckning. Som jämförelsepunkt ville vi även se hur det såg ut i Storbritannien. Ländernas journalistik representeras av tidningarna Dagens Nyheter och The Guardian.

Studien undersöker förekomsten av brukarinflytande vid implementeringen av det första sprututbytet i Stockholms län. I studien ges en bakgrund till Sveriges Narkotikapolitik och hur dess utvecklingen har sett ut från 70- talet fram till idag. I bakgrunden till studien presenteras ett governace-perspektiv på brukarinflytande och de deliberativa processer där brukarinflytande är en naturlig del av policyprocessen.Syftet med studien är undersöka förekomsten av brukarinflytande i implementeringsdelen av den besluts- policyprocess som ledde fram till sprututbytets öppnande i april 2013.Studiens teoretisk ramverk består av teorier som ifrågasätter givenheten i governance-synsättet på brukarinflytande genom hänvisning till svårigheter med aktörskap och risken med konstruerat brukarinflytande.Forskningsstrategin som studien utgår ifrån är intervjuer med utvalda respondenter som har varit delaktiga vid implementeringen av sprututbytet samt brukarorganisationer som representerar och företräder sprututbytets målgrupp.Resultatet av studien visar på en svag förekomst av brukarinflytande vid implementeringen av sprututbytet. Det brukarinflytande som kan anses har förekommit har varit på en individuell nivå och icke-formaliserat.I analysen presenteras tre möjlig förklaringar till den svaga förekomsten av brukarinflytande vid implementeringen av sprututbytet samt en analys om svårigheter med aktörskap vid implementeringen kopplat till studiens teoretiska ramverk..

The drug treatment staff attitude towards needle exchange is what investigates in this study. The aim of this study is to see what?s affecting the standpoints in the needle exchange issue and also to investigate if the needle exchange is compatible with Swedish drug policy. The study has a qualitative approach and it?s based on eight semi-structured interviews with drug treatment staff.

Studien undersöker hur Spice diskuteras i facktidskrifter för socionomer och i svensk kvällspress. Medierna kombineras eftersom diskursen som förs i kvälls- respektive fackpress påverkar socialarbetare och allmänna uppfattningar om drogen och droganvändarna. Genom att använda Faircloughs kritiska diskursanalys undersöks Spicediskursens utformning och relation till andra diskurser om droger och droganvändare. Studiens syfte är att jämföra diskurserna i facktidskrifter och kvällspress samt undersöka hur Spicediskursen artikuleras. Moralpaniksperspektivet utgör en grund för studien och förankras i teorier om risksamhälle och avvikelse.

Den här uppsatsen behandlar Sveriges Narkotikapolitik, och då i förlängningen dess inverkan på individen, i form av missbrukaren. Syftet med föreliggande studie är att spegla individperspektivet i den aktuella narkotikapolitiska debatten, för att se hur missbrukarens position i samhället kan tänkas se ut framöver. Problemställningen utgår ifrån att politiken leder till att missbrukaren starkt marginaliseras i vårt samhälle, då målet om "det narkotikafria samhället" utestänger användaren av narkotika.Uppsatsen bygger på Foucaults teoretiska begrepp makt, disciplin, avvikelse och norm. Samt på det perspektiv man inom rättssociologin benämner normvetenskap. Utifrån dessa begrepp har en teoretisk modell skapats, som hjälpmedel vid genomförandet av undersökningen.

The purpose with this essay was to study how the social work is shaped in the methadone programme and how the staffs treat and work with the social integration for the patients.We have studied the experience of a medical assisted treatment from two different treatment clinics and focused on their treatment programme. We have chosen to focus on the social aspect but we have also been taking part of the medical treatment - the methadone. In order to get a bigger picture of our problem area we also studied how Sweden's narcotic politic is constructed and how a narcotic life could look like before the entrance in the program. We describe this with the help of the theory about the narcotic carrer and the society's view on a normal living..

Harm reduction som insats, har för avsikt att minska de negativa konsekvenserna som tenderar att följa missbruket. Konceptet härstammar från 1920-talets England där grunderna för behandlingsformen utvecklades efter att läkarkåren ansåg att underhåll av missbruk i flera fall kan vara nödvändigt. Metadonbehandling och sprututbytesprojekt är två exempel på Harm reduction relaterade insatser. Grunderna för metadonbehandlingen utvecklades i USA av Marie Nyswander och Vincent Dole och lanserades 1966 i Sverige av professor Lars Gunne, aktiv vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala. Läkemedelsassisterad behandling är dokumenterat effektiv och visar goda resultat som t.ex.

Som examensarbete har jag producerat en film om Cannabis. En pilot om 22 minuter avsedd att användas som pitch inför en större dokumentär.I piloten har jag intervjuat fyra personer med olika erfarenheter och åsikter kring ämnet. Professor Ted Goldberg, professor Fred Nyberg, socialsekreterare Helene Adamee och en före detta cannabismissbrukare.Dessa intervjuer har jag därefter redigerat ihop till en pilot som tar upp ämnen som varför ungdomar börjar röka cannabis, det faktum att det pågår en förändring inom den globala drogpolitiken som kan få konsekvenser för Sverige, samt olika åsikter kring vår aktuella Narkotikapolitik.     Jag spelar själv en aktiv roll i piloten som en journalist, och före detta cannabismissbrukare, som nu är på jakt efter svaren till de frågor mitt missbruk genererat..

I den här uppsatsen undersöks genom kritisk diskursanalys hur Föräldraföreningen Mot Narkotika (FMN) och Riksförbundet för Rättigheter, Frigörelse, Hälsa och Likabehandling (RFHL) konstruerar begreppet missbrukare och hur dom ser på missbrukaren och dennes relationer.Uppsatsen bygger på organisationernas egna material, främst deras tidningar Anhörig (FMN) och Oberoende (RFHL) från åren 2012-2014. I uppsatsen redogör vi för hur FMN konstruerar missbrukaren som en kriminell, farlig person som själv bär ansvaret för sitt missbruk, medan RFHL konstruerar missbrukaren som en person med en sjukdom som fallit offer för omständigheter denne inte kunnat påverka.Författarna menar att hur vi skriver och pratar om saker får betydelse för vad vi tycker och tänker om sagda fenomen och därmed hur vi handlar gentemot dessa. Därför är det enligt oss viktigt att undersöka hur organisationer med makt att påverka den samhälleliga diskursen konstruerar begrepp som missbrukare eftersom detta kan få konsekvenser för hur vi behandlar missbrukare i vårt samhälle, till exempel genom den Narkotikapolitik som förs..

Denna uppsats behandlar debatten om sprutbytesprogrammet. Sprutbytesprogrammet är ett program där narkotikamissbrukaren kan byta gamla och använda sprutor mot rena, detta för att förhindra smittspridning av blodburna sjukdomar. Programmet syftar även till att motivera missbrukaren till vidare behandling. Huruvida sprutbytesprogrammet hjälper eller stjälper missbrukaren är omdiskuterat, vilket speglas i denna debatt.Syftet är att förstå innehållet i debatten om sprutbytesprogrammet gällande argument och meningsskiljaktigheter mellan förespråkarna och motståndarna.Våra frågeställningar är:* Hur kan kontroversen om sprutbytesprogrammet förstås utifrån förespråkares och motståndares argument?* Hur framförs argumenten från respektive förespråkare och motståndare inom debatten om sprutbytesprogrammet?För att förstå denna debatt har vi valt att utgå ifrån socialkonstruktivismen, med vilken vi kan tolka att debatten kan förstås utifrån att förespråkarna ser sprutbytesprogrammet som en hälsofråga medan motståndarna ser programmet som en narkotikapolitisk fråga.

This thesis discusses the attitudes versus methadone assisted rehabilitation ad modum Dole Nyswander in Sweden during the period 1972-2004. This is done by means of a Foucault inspired discourse analysis applied on the directions issued by the Board of Health and Social Affairs. The context in which these directions were created is also described, in which scientific achievements on methadone treatments during the period, and the main actors struggling to establish and define the discourse on narcotics and narcomania, are juxtaposed to the effects of the work of the Board. It is stated that the directions were largely affected not by scientific results and knowledge on methadone, but by the symbolic connotations of narcotics in Sweden established in the discourse already in the mid 1960´s. Also during the end of the studied period, after the occurence of AIDS had begun making methadone more broadly accepted, the findings of this thesis showed that the legacy of the 1970´s symtomtheory and its severe antagonism against methadone, was still present, in effect, in the discourse around methadone and subutex assisted rehabilitation, and so in the directions issued by the Board of Health and Social Affairs..

Det pågår en debatt runtom i världen om legalisering av cannabis. Syftet med denna uppsats är att spegla det politiska perspektivet i dagens narkotikapolitiska debatt, för att se vilka tankar de svenska politiska partierna har om cannabis som samhälleligt problem och drogens legalisering. Uppsatsen syftar även till att beskriva legaliseringsdebatten i förhållande till de samhälleliga skadeverkningarna av cannabisanvändning. För att kunna besvara studiens frågeställningar genomfördes kvalitativa strukturerade intervjuer med representanter från sju svenska politiska partier. Den teoretiska ramen för uppsatsen består i huvudsak av teorin om makt och motmakt och resonemang om prohibition och harm reduction.