Syftet var att undersöka riskfaktorer för grad av alkohol- och Narkotikamissbruk ochför tungt alkohol- och Narkotikamissbruk med fokus på familjefaktorer i ett svensktsampel av 14079 missbrukare. Deltagarna hade blivit intervjuade med AddictionSeverity Index (ASI) på 51 kommunala missbruks- och beroendeenheter.Gemensamma riskfaktorer för både alkohol- och Narkotikamissbruk var missbruk isläkten och svårigheter i relationer till närstående. Mer alkoholmissbruk i släkten varassocierat till mer alkoholproblem och mer Narkotikamissbruk i släkten till mernarkotikaproblem. Lägre ålder, mindre utbildning, att vara utlandsfödd och att hablivit utsatt för misshandel ökade risken för Narkotikamissbruk. Högre ålder, bättreutbildning och att vara född i Sverige ökade risken för alkoholmissbruk.

Narkotikamissbruk är ett folkhälsoproblem i Sverige. Allt fler personer med denna problematik söker hjälp och stöd med hjälp frånsjukvården. Motiverande samtal(MI)ären samtalsmodell som sjuksköterskoranvändersomettverktygför att ge stöd till personer medNarkotikamissbruk, dettaför atthjälpa dem att finna motivation till attreducera sittmissbruk. Syftet med litteraturstudien var att belysa om motiverande samtal kan stödja personer med Narkotikamissbruk. Litteraturstudien genomfördes med hjälp av 14 artiklar som bearbetadesoch sammanställdesför att få fram ett resultat.

Kihlsten, M & Levenius, J. Sjuksköterskan och patienter med ett Narkotikamissbruk. En empirisk studie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2014. Bakgrund: Förekomsten av patienter med Narkotikamissbruk inom somatisk vård har ökat.

Denna studie handlar om relationen mellan Narkotikamissbrukare och samhällets organisering av ansvar, tvång och omvårdnad i Sverige. Syftet är att bidra till en djupare förståelse av hur Narkotikamissbrukare blir bemötta av samhället och vilka val de ställs inför.Med hjälp av kvalitativ data har uppsatsens syfte varit att belysa tvångsvårdens betydelse för Narkotikamissbrukarnas självidentitet och frihet som enskilda individer. Undersökningen har genomförts med hjälp av ansvariga på myndigheter inom narkotikaområdet, sociologiska teorier samt lagtexter som pekar på en djupare förståelse av individer med narkotikaproblem samt hur den svenska tvångsvården motiveras. Resultatet i uppsatsen redovisas med intervjuer från respondenter som arbetar inom Narkotikamissbruk på institutioner och vi presenterar även teorier som anknyter till vår undersökning. Avslutningsvis diskuterar vi undersökningen i sin helhet. .

I denna uppsats undersöks diskursartikulationer kring Narkotikamissbruk för att ta reda på hur de konstrueras i medietexter, vilka som får komma till tal samt vilka roller dessa artikulationer tar och deras förhållande till varandra. Teorin som använts är Faircloughs kritiska diskursanalys och som komplement till den har Laclau & Mouffes kritiska diskursteori använts. I studien synliggörs tre olika artikulationstrender beroende på vilken ideologisk utgångspunkt skribenten kunde antas ha baserat på sin position. Dessa positioner diskuteras sedan med hänsyn till drogernas historiskt kulturella kontext..

SammanfattningSyftet med vår uppsats var att studera kvinnors upplevelser av vägen in i ett tungt Narkotikamissbruk och beroende. Vi ville därigenom öka förståelsen och förklara deras upplevelser ur aspekterna uppväxtår och tonår. Vi har valt att utgå från den grundade teorin då vi genomfört vår studie. Vi har genomfört en intervjuundersökning med åtta kvinnor, där vi sökte närma oss kvinnornas berättelser så förutsättningslöst som möjligt. Detta för att låta kvinnornas upplevelser stå i centrum.

Bakgrund: I slutet av 1990-talet beräknades 185 miljoner människor missbruka narkotika runt om i världen. Narkotikamissbruk kan orsaka akuta dödsfall eller organskador och infektioner, bland annat hiv och virushepatiter. Uppgifter från Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen visar att Narkotikamissbrukare har svårt att få vård liksom att vården kring dessa patienter fungerar otillfredsställande. Syfte: Syftet med den här uppsatsen var att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om Narkotikamissbrukande patienter i vården. Metod: En litteraturöversikt baserad på nio kvantitativa och en kvalitativ studie utfördes.

Under senare hälften av 1990-talet har Narkotikamissbruket i Sverige ökat. I denna uppsats undersöks huruvida detta har påverkat den övriga brottsligheten genom en analys av data frånen panel bestående av samtliga svenska län 1995 ? 2004. En Fixed-Effects- modell som kontrollerar för läns- och tidsspecifika effekter har anpassats till datamaterialet. Måttet på narkotikakonsumtion är baserat på den årliga enkätstudie som genomförs bland 18- åriga män som mönstrar till värnpliktstjänst i Sverige.

Rapporten handlar bl. a. om vad polisen ska tänka på, vid sidan av lag­stiftningen, för att göra rätt hjälpande insatser för ungdomar (12-16 år) med nar­kotikamissbruk. Resultatet av denna rapport bygger på en kunskapsinsamling via litteratur om ungdomar och narkotika, offentligt tryck samt Internet. Vi har också genomfört intervjuer, pratat med represen­tanter från Socialtjänsten samt via e-post haft kontakt med en polis I rapporten redogör vi för att det är viktigt att polisen arbetar för att beivra Narkotikamissbruk.

Underhållsbehandling. En redogörelse för de olika faktorer som haft en avgörande rollför behandlingsformen..

Syftet med studien var att belysa hur personer med Narkotikamissbruk som sökte sig till avgiftning uppfattade motivation, och vad som främjade eller hindrade dem i deras motivations-och förändringsprocess. Metod: Semistrukturerade, kvalitativa intervjuer genomfördes med sex personer. Som teoretiska perspektiv användes Prochaska & DiClementes teori om förändringsprocessen, Stages of change, samt teorier om motivation och motivationsprocessen. För det analytiska arbetet användes den fenomenografiska ansatsen för att kunna belysa kvalitativa variationer i resultatet. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier med vardera tre underkategorier.

Narkotikamissbruk är ett stort problem i Sverige, både för samhället men också för Narkotikamissbrukaren själv. Att leva ett drogfritt liv efter ett långt Narkotikamissbruk är en svår process och många får ihållande återfall. Syftet med den här undersökningen var att ta reda på tillfrisknande Narkotikamissbrukares upplevelse av en anställning som drogfri. Sex semistrukturerade intervjuer utfördes och ett hermeneutiskt tillvägagångssätt användes i tolkningen av det insamlade materialet. Analysen resulterade i att fem teman uppstod, vägen in i yrkeslivet, utanförskap gällande de nya normerna, öppenhet ifråga om sin bakgrund, gemenskap med kollegor och förändrad identitet.

No abstract.

A qualitative interview study how the normative gender images affects on women, their roles and positions in a drug abuse. The purpose of this study aims to shed a light at the consequences that the normative gender scenario inflicts on women with drug abuse and how these prejudices affects these women. Based on interviews with four different women who all lived with a drug abuse we have problematized how the gender system and the normative gender images affected them. We have used gender perspectives and social constructivism theories while analyzing the empirical basis. More specifically we use the theories of Butler about how gender constructs through performative actions and Hirdmans theories of the gender system.

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka anhöriga till missbrukares upplevelser av stöd och stödinsatser. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fem personer som alla har erfarenheter av att ha levt tillsammans med en person med alkohol- eller Narkotikamissbruk. För att förstå våra informanters vardagsverklighet har vi analyserat resultatet utifrån symbolisk interaktionism som är ett perspektiv som syftar till att beskriva en social verklighet med fokus på samspelsprocesser. I vårt resultat har det framkommit att de anhöriga har påverkats och formats på många olika sätt av livet tillsammans med den med missbruksproblematiken. Ett återkommande och centralt begrepp i vårt resultat är begreppet skam som är en stark emotion som har påverkat våra informanter i deras vardagsverkligheter.