Det arbete man som polis utför ligger som grund för åklagarens möjligheter att driva ett ärende och få en fällande dom i rätten. Av den anledningen är det viktigt för polisen att känna till hur domstolen resonerar. Denna studie syftar till att undersöka vilka omständigheter som Högsta Domstolen (HD) lägger vikt vid när man bedömer huruvida ett Narkotikabrott är att anse som grovt. Frågeställningen lyder: Vad tar HD fasta på vid bedömningen av huruvida ett Narkotikabrott ska bedömas som grovt? Fem rättsfall gällande grovt Narkotikabrott som behandlats i HD under en tioårsperiod har valts ut från databasen Rättsbanken och analyserats.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida globalisering kan sättas i sammanhang till existerande problem med barnsexturism samt att undersöka hur svenska researrangörer arbetar med att ta socialt ansvar i sina verksamheter för att förebygga och stoppa barnsexturism. Studien utgår från tidigare forskning i ämnet samt två teorier om globalisering och CSR, Corporate Social Responsibility Vi har i denna studie använt ett kvalitativt tillvägagångssätt. Vi har utfört två kortare intervjuer, en med ECPAT Sverige och en med Ving. Vi har även genomfört textanalyser på noga utvalt material från ECPAT Sverige, Apollo, Fritidsresor och Ving. Resultatet av studien visar på att det kan finnas en relation mellan globaliseringen och problemen med barnsexturism.

Syftet med detta arbete är att underlätta hur man skall gå tillväga när man som polisman ska avgöra om skälig misstanke föreligger vid ringa Narkotikabrott. Vi vill även försöka förklara begreppet skälig misstanke. Detta för att underlätta arbetet mot ringa Narkotikabrott som vi snart kommer att ställas inför. För att få svar på vår frågeställning har vi läst utlåtanden från JO, förarbeten till narkotikastrafflagen, samt kommentarer till Rättegångsbalken. När man som polisman skall göra bedömningen om skälig misstanke föreligger är det viktigt att man inte enbart tittar på subjektiva omständigheter som t ex att personen i fråga är en känd missbrukare eller påträffas i narkotikasammanhang.

Syftet med vårt fördjupningsarbete är att lära oss vilka olika påföljder till brott som används i Sverige och vad dessa påföljder innebär. Ofta får polisen vid ett förhör frågor om vilka påföljder som kan bli aktuella. Det är inte lätt att svara på den frågan då det är olika från fall till fall, men att kunna redogöra för de olika påföljderna och deras innebörd ser vi som en nödvändighet. Vi har även tagit upp och förklarat hur påföljdsbestämningar går till. Ett annat syfte med vårt fördjupningsarbete var att jämföra två brott med samma straffskala, för att se hur straffskalan används, om maxstraff utdöms någon gång och om man kan se några mönster.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att utreda rättsläget kring en arbetstagares brottslighet utanför tjänsten, samt ett avtjänande av fängelsestraff, som saklig grund för uppsägning eller laga grund för avsked. För ett avsked krävs ett grovt åsidosättande av åligganden gentemot arbetsgivaren, medan en uppsägning kan bli aktuell vid ringa företeelser. Jag har använt mig av den traditionella rättsdogmatiska metoden i denna uppsats för att tolka, utreda och fastställa gällande rätt inom mitt ämnesval. För att slippa göra allt för stora generaliseringar och få fram ett ändamålsenligt resultat som besvarar min frågeställning på bästa möjliga sätt, har jag valt att inrikta mig på brott inom kategorierna våldsbrott, sexualbrott och Narkotikabrott. Brott utanför tjänsten kan utgöra både saklig grund för uppsägning och laga grund för avsked. Det krävs emellertid att vissa faktorer är uppfyllda för att brottet ska kunna läggas som grund för uppsägning eller avsked. Faktorer som arbetstagarens position på företaget, yrket, vem brottet är riktat emot och den fortsatta lämpligheten är faktorer som AD tar hänsyn till vid våldsbrott. Positionen på företaget och yrket är omständigheter som AD ofta tar hänsyn till.

Skälig misstanke är ett beviskrav som används inom svensk lagstiftning och är en förutsättning för att få tillgripa tvångsmedel. Dock är det ett beviskrav som kanske inte är allt för enkelt att överblicka. Vår rapport har fokuserat på att redogöra för hur skälig misstanke vid Narkotikabrott ska tolkas. Vi har också undersökt om det föreligger någon skillnad i bedömningen mellan poliser om en person ska anses som skäligen misstänkt. I rapporten har vi studerat litteratur och JO-avgöranden för att få en djupare förståelse för hur skälig misstanke ska tolkas.

Uppsatsen redogör för den rättsliga regleringen avseende förundersökning, kortfattade anteckningar samt förenklad brottsutredning. Vidare så belyses förfarandena i de rättsregler och principer fastlagda till skydd för rättsäkerheten på området. Inom ramen för uppsatsen har två undersökningar företagits för två skilda brottskategorier ringa Narkotikabrott, eget bruk samt snatteri..

Narkotikamissbruk idag är ett stort problem och något som poliser dagligen kommer i kontakt med. En undersökning gjord vid Underrättelseroteln vid LKP i Västra Götaland visar på att narkotika ligger bakom många vardagsbrott. Alla som förts upp som skäligen misstänkta för Narkotikabrott under åren 1999-2002 kartlades och jämfördes med den vardagsbrottslighet som förekommit under dessa tre år. Det visade sig att i 33% av fallen av vardagsbrottsligheten förekom personer som också varit uppförda som skäligen misstänkta för Narkotikabrott. Narkotikamissbruket bland ungdomar i Sverige har ökat i stort sett varje år sedan början av 1990-talet.

I detta examensarbete analyseras om elektroniska fastighetsköp är framtiden i Sverige. Analysen genomförs genom en komparativ studie av den svenska respektive den finska lagstiftningen för fastighetsköp, ansökan om lagfart och ansökan om inteckning. För att besvara den övergripande frågeställningen besvaras ett flertal delfrågor, däribland om formkravets syfte och ändamål uppnås om elektroniska fastighetsköp införs. I examensarbetet konstateras att nuvarande bestämmelser förvisso är fungerande, men att ett flertal positiva följder inträder om elektroniska fastighetsköp införs. Som exempel underlättas parternas upprättande av köpehandlingen.

Missbruket av narkotika har under de senaste åren ökat enligt olika undersökningar, i och med det borde rimligtvis också missbruket ha ökat bland kvinnor. Vi inriktade oss på den yngre ålderskategorin av kvinnor, 15 ? 20 år. Vi ansåg att den gruppen var intressant då vi vet att ungdomar i den ålderskategorin oftast testar narkotika för första gången. Vi undersökte om problemet med unga kvinnors missbruk av narkotika hade ökat under en tio års period, samt hur stort problemet var i dagens samhälle.

Arbetet syftar till att uppmärksamma om en gängrelaterad, organiserad ungdomsbrottslighet börjat få fäste i Skåneregionen och vill i så fall belysa karaktären på brottsligheten och gängen. Vidare belyses offren, lokalisation och tidpunkter samt om polisen uppmärksammar det eventuella problemet och tar fram strategier. Material på området visar att den brottsaktive ungdomen är mellan 15-17 år och företrädesvis en pojke av utländskt ursprung. Han umgås i gäng med interna hierarkier där gängen märker ut områden som sina. Brotten är främst stöld/skadegörelse, våldsbrott, Narkotikabrott och vapen är vanligt förekommande.

Sedan 1988 regleras allt bruk av narkotika i svensk lagstiftning. Trots detta finns en ökad nyfikenhet på narkotika bland svenska ungdomar och en fjärdedel av alla som döms för ringa Narkotikabrott är mellan 15 och 20 år. Om vad som ligger bakom våra attityder till narkotikaanvändning råder det delade meningar, men i tidigare forskning är man överens om att de mest positiva attityderna finns bland ungdomar. Denna uppsats avser att genom en kvantitativ enkätundersökning undersöka hur ungdomars attityder till narkotikaanvändning ser ut i Norrköping, samt hur dessa attityder skiljer sig mellan olika bostadsområden. Som teoretisk utgångspunkt har Shaw och McKays teori om social desorganisation använts då denna tar upp hur ett områdes egenskaper kan påverka attityder och beteenden.

Varje dag kör ungefär 15 000 fordonsförare omkring på våra vägar påverkade av alkohol och varje år omkommer cirka 100-150 människor i trafiken i alkohol- och drogrelaterade olyckor. Under 2008 rapporterades 31 200 rattfylleribrott och för att effektivisera den brottsbekämpande verksamheten mot rattfylleribrott har Tullverket och Kustbevakningen sedan den 1 juli 2008 givits rättsliga befogenheter att ingripa mot rattfylleribrott. Uppsatsens syfte är att studera vad den nya lagstiftningen innebär för Tullverket och Kustbevakningen samt hur deras utökade befogenheter påverkar polisens arbete mot rattfylleribrott. Fyra kunniga och insatta personer från Tullverket, Kustbevakningen, Polisen och Polisförbundet har intervjuats till uppsatsen. Av intervjuerna framkom att den nya lagstiftningen kommer att underlätta och effektivisera arbetet för både Tullverket, Kustbevakningen och Polisen.

Syftet med rapporten är att tydliggöra vikten av ett fungerande samarbete mellan olika myndigheter i Örnsköldsvik för att kunna kartlägga och motverka att ett komplext problem som Narkotikabrott inte skall kunna sprida sig. Vidare vill jag utröna vilka positiva effekter som kan uppnås på annan brottslighet med bred samverkan kring narkotikaproblemet. För att kunna hantera ämnet så begränsas arbetet till narkotiska preparat, och geografiskt till Örnsköldsviks kommun. Till största del inhämtas fakta med hjälp av intervjuer samt samtal med personer som har insikt i narkotikaproblematiken. Fakta pekar på att Narkotikabrotten ökar även i en liten stad som Örnsköldsvik och myndigheterna skulle kunna bidra på olika sätt för bekämpningen av narkotikaproblematiken.

Tänk dig att du som nyutexaminerad polis tillsammans med din kollega kallas tillen butik i stans köpcentra med anledning av ett snatteri. Den förtvivladegärningsmannen är över 18 år och erkänner gärningen på en gång ni kommerfram. Hur skulle ni lösa situationen? Kontaktar ni förundersökningsledare för attstarta en förundersökning? Eller skulle ni använda er av en förenklad utredningenligt Rättegångsbalken 23:22§?Efter snart fyra terminer på polisutbildningen och med några veckor kvar tillexamen känner vi en viss osäkerhet kring tillämpningen av förenklad utredningenligt RB 23:21§ och RB 23:22§. Vi har dessutom fått en allmän uppfattning, omatt vi inte är ensamma på utbildningen att känna denna osäkerhet kringtillämpningen av detta förfarande.Vi ställde oss frågan hur många undervisnings tillfällen vi haft i detta ämne ochkom fram till att det hitintills endast varit en lektion om förenklad utredning.