Sök:

Sökresultat:

5 Uppsatser om Naprapat - Sida 1 av 1

Ryggsträckare

Ländryggen är det medicinska namnet på ryggens nedre del, ungefär från revbenen till höften. Ont i ländryggen kan oftast behandlas bra hos en osteopat eller eventuellt hos en kiropraktor eller Naprapat. En vanlig behandling de gör då, är att de sträcker ut ländryggen på personen ifråga. Detta för att ländkotorna i ländryggen ska sträckas ut och få avlastning. Genom att dra ut ländryggen ökar cirkulationen och belastningen minskar.

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det?

Värk i nacke och rygg är ett vanligt problem bland de anställda som söker hjälp inom företagshälsovården. På Tjugonde FHV i Malmö finns sedan snart tre år ett individuellt anpassat rehabiliteringsprogram med målet att hjälpa personer med långvariga nack- eller ryggrelaterade besvär. Syftet med denna studie var att utvärdera ryggrehabiliteringsprogrammet. Följande frågor besvaras i studien:- Förändras patientens upplevelse av smärta efter rehabiliteringen?- Förbättras patientens psykiska välbefinnande efter rehabiliteringen?- Förbättras den fysiska konditionen?- Förbättras patientens förmåga att klara vardagliga sysslor och arbete?Totalt genomgick 17 personer nack- och ryggrehabiliteringsprogrammet under perioden 2004-juli 2005.

Sjukgymnasters, kiropraktorers och naprapaters inställning till en gemensam grundutbildning

Bakgrund: Regeringen gav år 2009 högskoleverket i uppdrag att utforma ett förslag om hur kiropraktor- och Naprapatutbildningarna kan utformas som högskoleutbildningar. Förslaget som presenterades innebar att kiropraktor- och Naprapatutbildningarna skulle bedrivas som vidareutbildningar efter en grundutbildning till sjukgymnast. Förslaget är omdiskuterat och har väckt många åsikter. Syfte: Syftet med studien var att undersöka kiropraktorers, Naprapaters och sjukgymnasters inställning till en gemensam grundutbildning som sjukgymnast med efterföljande vidareutbildning i kiropraktik, Naprapati och ortopedisk manuell terapi. Metod: Studien hade en kvantitativ ansats med en deskriptiv metod.

Kan man bli skadad i pingis? : en studie om förekomsten av skador i svensk elitbordtennis

SyfteSyftet med denna studie har varit att undersöka skador bland svenska elitspelare inom bordtennisen. Frågeställningarna var följande: Vilka skador förekommer i svensk bordtennis? Finns det någon skillnad på skador mellan män och kvinnor? Hur kan man förhindra skador?MetodUndersökning är gjord med hjälp av enkäter och intervjuer. Enkäten skickades ut till 98 spelare, varav 44 valde att delta i studien. Det genomfördes två intervjuer, en med en bordtennistränare med stor erfarenhet av bordtennis på hög nivå, samt en med en Naprapat som arbetat med bordtennislandslaget i många år.ResultatI undersökningen framgick det att 35 av 44 spelare hade varit skadade minst en gång och att ca 75 % av alla skadorna var överbelastningsskador.

Friskvårdskoncept i arbetet med FaR : Ett praktiskt projekt utfört på patienter inom primärvården i Botkyrka kommun

Syftet med studien var att genomföra och undersöka effekten av ett Fysiskt, Mentalt och Socialt friskvårdskoncept på patienter i primärvården i Botkyrka kommun. Konceptet bestod av hälsoundersökning med enkäter, motiverande samtal och fysiologiska tester, före och efter en sju veckors period, med ledarledd fysisk aktivitet förskrivet på recept (FaR) och teoretiska pass om hälsa.Metod: Sammanlagt 12 patienter från två vårdcentraler i Botkyrka kommun erhöll varsitt FaR-recept. Alla recept var identiskt formulerade. Undersöknings- och kontrollgrupp utgjordes av sex personer vardera. För undersökningsgruppen användes ?FMS Personalprofil? innefattandes enkätundersökningar om livsstilsvanor och KASAM (känsla av sammanhang), fysiologiska tester och motiverande samtal.