AbstractThe purpose of this study was to investigate how preschool teachers reflect on the phenomenon of conflict, and to find out what children think about this in relation to Nanny method. I referred to the following questions:? How to reflect pre-school teachers on conflict management at the preschool?? What methods / approaches tell teachers that they use in conflict management?? How the children reflect on their experiences on conflict management at the preschool?In the background, Im trying to define the word conflict, and I also point to the methods and models that are already in conflict management. It is clear that a key ingredient in the conflict is communication, the question is how well we communicate with each other?I've done interviews with three active educators and four children to study this subject.

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur vardagen ser ut för föräldrar som anlitar barnvakt via barnvaktsförmedling, genom att undersöka erfarenheter och attityder hos dessa föräldrar. Varför väljer föräldrar att anlita barnvakt via en barnvaktsförmedling? Hur ser familjernas vardagspussel ut med jobb, skola/förskola och aktiviteter? Genom intervjuer med sex föräldrar som anlitar barnvakt via förmedling, har jag undersökt dessa föräldrars erfarenheter och attityder kring företeelsen.Tidigare forskning kring barndom presenteras, närliggande till ämnet i föreliggande uppsats. Vidare presenteras Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologi som en teoretisk ram med vars hjälp jag analyserar familjernas situation.Analysen visar att det är flera olika faktorer i samhället som påverkar föräldrarnas beslut att anlita barnvakt via en förmedling. För fem av föräldrarna medför exempelvis deras heltidsarbeten en tidsbrist i vardagspusslet med barnen, som har gjort att de har valt att anlita en barnvakt för att lösa situationen.

The purpose of the study was to examine how teachers and children interpreted the project and understood its values. To this end, it was necessary to focus on four defining parameters which affect the investigation: structure of pre-school project work, content and delivery, the methods used by teachers during the project, which pedagogical documentation was used (and how), and how the project determined the approach, the curriculum goals and values. Using a qualitative approach, regular unsystematic observations were made over five days, during which three teachers, two pedagogues, two pre-school teachers, and one Nanny from the same kindergarten were interviewed regarding children in three age groups: 1-2 years old, 3 years old, and 4-5 years old. The results of my investigation showed that the teachers were divided on how to apply the project as a working method. Children's active role in the pre-school project varied depending on the extent to which teachers adopted children perspective in everyday practice.

My essay is an attempt to describe how complicated it can be to follow the rules and maintain boundaries without obstructing the children in their creative development. The aim is to highlight my approach and emphasize the importance of growing up in a kindergarten with standards and values which may not always coincide with their own opinion.I begin my essay with two stories about Emil five years, defying the rule of not climb up the climbing frame roof and Emma for three years, who are keen to spin on the swing, but followour rule and refrain. I wonder what it is that drives some kids to go against the rules and stretch the limits while others do not have any problem doing that we decided? I also tell about the time I as a newly-qualified Nanny was rebuked by a colleague when I acted "recklessly". I would handle the situation differently today? In the last story, I praise a child for being "mischievous", which makes me proud.

I den här uppsatsen jämförs hur tre bilderboksförfattare skildrar sin barndom. Deras användning av miljöskildringar, karaktärer och berättarteknik undersöks. Författarnas motiv för att berätta om sin barndom, deras syn på historia och deras inställning till att skriva för små barn har också studerats. Teorierna i uppsatsen har hämtats från bland andra historikern Peter Aronsson, psykologen Clarence Crafoord, litteraturvetarna Helene Ehriander, Judith Graham och John Stephens samt pedagogen Nanny Hartsmar. Uppsatsen utgår ifrån en narratologisk metod där bilderböckerna analyseras med hjälp av närläsning utifrån de metoder som Maria Nikolajeva presenterar i Bilderbokens pusselbitar (2000) och Barnbokens byggklossar (2004) samt de som Mieke Bal presenterar i Narratology.

I den här uppsatsen jämförs hur tre bilderboksförfattare skildrar sin barndom. Deras användning av miljöskildringar, karaktärer och berättarteknik undersöks. Författarnas motiv för att berätta om sin barndom, deras syn på historia och deras inställning till att skriva för små barn har också studerats. Teorierna i uppsatsen har hämtats från bland andra historikern Peter Aronsson, psykologen Clarence Crafoord, litteraturvetarna Helene Ehriander, Judith Graham och John Stephens samt pedagogen Nanny Hartsmar. Uppsatsen utgår ifrån en narratologisk metod där bilderböckerna analyseras med hjälp av närläsning utifrån de metoder som Maria Nikolajeva presenterar i Bilderbokens pusselbitar (2000) och Barnbokens byggklossar (2004) samt de som Mieke Bal presenterar i Narratology.

I dagens samhälle ligger rådgivningstrenden i tiden och ett nytt begrepp har därmed skapats: ?edutainment? (education + entertainment), och Nannyfenomenet är en produkt av detta. Nannyprogrammen handlar om professionella barnvakter ? så kallade Nannys ? som lär ut tips och tricks till föräldrar som behöver hjälp med att strukturera upp familjen, införa rutiner, vinna tillbaka respekten och återta kontrollen. Syftet med denna undersökning har varit att med hjälp av fokusgruppsamtal ta reda på hur barn och vuxna uppfattar den mediepedagogiska framställning och uppfostringsmetoderna som förmedlas i Nannyprogrammen Nannyjouren och SuperNanny.