Det huvudsakliga syftet med denna uppsats har varit att fokusera på Projekt MatchningsArena Timrå, ett pilotprojekt i Timrå kommun för Myndighetssamverkan i rehabilitering av de särskilt utsatta, de som står längst bort från arbetsmarknaden och vars komplexa problem och hjälpbehov kräver mer än myndigheterna individuellt klarar av att ge. Informationen om detta projekt har inhämtats dels via dess publikationer påwww.esf.seochwww.timra.se,  men även genom samtal och intervjuer med medarbetarna och en enkätundersökning till deltagarna. Tidigare samverkansprojekt och forskning kring ämnet har legat till grund för en jämförelse mellan MatchningsArenan och tidigare försök och erfarenheter. Det har visat sig att Myndighetssamverkan dels är en gammal företeelse, dels att denna företeelse i modern tid blivit mer eller mindre nödvändig för att kunna ge de individer som har sammansatta problem och står långt ifrån arbete den hjälp som berörda myndigheter ska kunna ge. För att en sådan samverkan ska fungera krävs att man gemensamt ser till individen och utgår ifrån dennes behov, motiverar och stärker dennes självkänsla och behåller individen i fokus så att han eller hon själv upplever sig vara delaktig i och ?äga? sin rehabiliteringsplan.

Den 15 mars 2012 kolliderade ett norsk militärflygplan i Skandinaviens mest otillgängliga terräng och insatsen i samband med detta innefattade många myndigheters resurser och personal.Syftet med arbetet är att studera samordning av resurser vid extraordinära händelser, identifiera eventuella brister och kartlägga uppföljning och erfarenhetshantering. Dessutom undersöka hur samverkan mellan Försvarsmakten och civila aktörer uppfattades av deltagarna under arbetet efter Herkuleskraschen.Studien bygger på såväl litteraturstudier, som intervjuer med deltagare som var delaktiga i samverkansprocessen och fortfarande direkt involverade i arbetet. De aktörer som deltagit i studien är Statens haverikommission, Polisen och Försvarsmakten.Arbetet visar att det råder otydliga ansvars- och ledningsförhållanden när en olycka av denna karaktär inträffar. Vidare var uppgiftsformuleringen till Försvarsmakten bristfällig och det var svårt att etablera en ledning initialt under insatsen. Emellertid fungerade samordning och samverkan på verkställandenivå bra och en tillit mellan aktörerna utvecklades under arbetet. .

Many children are being abused by daily basis. Mostely they are abused by a parent or another person that is close to the child. Mostely the child abuse never is reported to the social services or to the police, and even if the perpertrator is known, only a few cases are brought to prosecution. If a case allthough is drawn before the court of law, there are still too many of the perpetrators that are being acquitted. In other words, the legal security for the abused children is way too low.When suspiscions arise that a child is exposed to child abuse there are several inquiries that starts at the same time.

Denna uppsats behandlar metoden ?Assessment Center? (AC), som alltmer används som ett verktyg i organisations- och verksamhetsutveckling, bl a för urval och utveckling av chefer och ledare. AC är en benämning för en metod som kan användas för bedömning av beteenden hos personer, och anpassas för att mäta olika relevanta kompetenser. Metoden har utvecklats från Tyskland, via England och USA och användes ursprungligen för att rekrytera officerare och underrättelseagenter. AC redovisas generellt som metod samt som Myndighetssamverkan ?AC Skåne? mellan Polismyndigheten, Malmö stad samt Försäkringskassan.

Today, it is prescribed by law that authorities should cooperate, especially around vulnerable children. There is a need in Sweden of research about cooperation and the problems that can occur. Hence, this study seeks to examine which structural organizational conditions that affect cooperation in a few consultation groups around violence and sexual abuse against children in Kronobergs län. Another aim is to see which meaning these conditions have for a functioning cooperation. Eight interviews have been done to investigate how different actors felt about cooperation, in the consultation groups.

The purpose of this study was to examine how the authorities in Sweden collaborate when it comes to discourage trafficking for sexual purposes. More specifically the aim was to find which directives and problems the work of the individual authorities constitute in and how does it affect collaboration with other authorities. The study was based on interviews with six respondents, which have experience working within this field. Three themes were identified: what is collaboration, different perspectives, regulatory frameworks and different fundamental values within the organisations. The study concluded that collaboration is affected by several factors such as the absence of knowledge about trafficking for sexual purposes and the laws which regulate confidentiality, difficulties in defining collaboration as a concept and the authorities different ideas about what have to be done in the context of discouraging trafficking for sexual purposes.

TitelSamverkan för att hitta en UtvägFörfattareMalin Westmark och Åsa BorgKursUppdragExamensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs Universitet.Undersöka hur kommunikationen fungerar mellan Utväg och dess kontaktpersoner ur ett mottagarperspektiv.HandledareUlrika AnderssonTerminHöstterminen 2009SyfteAtt titta på hur kommunikationen fungerar mellan Utväg och dess kontaktpersoner.Metod och materialKvantitativ enkätstudie med de 41 kontaktpersoner som ingår i Utvägs nätverk.HuvudresultatMed hjälp av en enkät har vi undersökt hur kommunikationen fungerar mellan Utväg och deras kontaktpersoner. Resultaten visar att kommunikationen i dagsläget inte är tillfredställande. Detta resulterar i brister på kunskap inom kvinnofridsfrågor och problem att definiera uppdraget. För att råda bot på problemen bör Utväg ha en kontinuerlig kommunikation med kontaktpersonerna. Detta kan förbättras genom en uppdaterad e-postlista samt införande av nyhetsbrev.

The purpose of this project was to find an understanding for why public agents working with introduction of immigrants have decided to co-operate and co-ordinate their efforts. Another purpose was to gain insights in what characterizes this co-operation.Seven interviews were made with practitioners working with these questions on national-, regional- and local levels. The material gathered in this process was then analysed using governance theory and more specific the parts dealing with Joined- up government and Whole- of Government. Two analytic tools were used in the analysis: wicked problems and network.The first of these, wicked problems, was made operational by the use of insecurities. Analysing the interviews along these lines proved very useful in explaining why public agents have decided to try to work together.

I regeringens budgetproposition för 2011, erhöll Försvarsmakten uppgiften att införa fyra Militärregioner i Sverige med underliggande regionala staber. ?Regeringen bedömer att skapandet av de regionala staberna innebär att Försvarsmaktens förmåga att samverka med och lämna stöd till andra myndigheter förbättras.? (PROP 2010/11:1 s.33).Syftet med den här studien är att studera hur personer med nyckelpositioner inom de båda myndigheterna (Länsstyrelse och Försvarsmakten) tänker kring införandet av Militärregioner och dess förutsättningar för utveckling av samverkan mellan det civila och militära samhället.Resultatet påvisar att informanterna är relativt överens om att samverkan ska utvecklas och hur det bör ske med ett fokus på gemensam planläggning, utbildning, övningar samt nätverksskapande och utarbetande av gemensamma mål innan något händer. Målsättningen är att klara av att hantera oförutsedda händelser som olyckor och naturkatastrofer när de väl kommer. Informanterna anser även att närheten, i såväl tid som rum, är avgörande för planläggning och den slutliga insatsens resultat..

Children that are taken care of for institutional care by the social services are unprivileged as a group. When society takes over the parenting role, it forces local governments and other accountable authorities to guarantee these children satisfactory support and good care according to each child's needs. The aim of this thesis is to analyze and discuss problems with implementation in policy processes when authorities incorporate. From the normative standpoint of legal security and the United Nations Children's Convention, this thesis investigates the consequences of interaction between two Swedish supervisory authorities for the social services: Socialstyrelsen and länsstyrelserna. To fulfill the aim I will investigate the approach taken by the authorities and the work division between Socialstyrelsen and länsstyrelserna.

Syftet med studien har varit att utifrån ett brukarperspektiv belysa hur multibehovsfamiljer uppfattar samhällets insatser. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ ansats, genom sex semistrukturerade intervjuer med föräldrar till barn med många behov. Resultatet visar att det finns ett antal kännetecken på en brukarvänlig samverkan, och att alla inblandade drar åt samma håll är ett kännetecken. Att familjen vill vara delaktig, känna sig lyssnad på och ha någon att lita på är några andra kännetecken. Vidare föredrar familjen ett rakt bemötande med gemensam planering och att hänsyn tas till hela familjens situation.

Denna studie inriktar sig på samverkan och tillsynsvägledning mellan länsstyrelse och kommuner i Östergötlands län samt dessa myndighetsnivåers samverkan med centrala myndigheter mot målet om en likvärdig miljötillsyn i länet. Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka hur denna Myndighetssamverkan påverkar implementering av miljölagstiftning i länet. Ett av de miljösamverkansprojekt som har studerats mer ingående är Miljösamverkan Östergötland (MÖTA), som är ett samverkansprojekt där samtliga av Östergötlands tretton  kommuner samt länsstyrelsen deltar. Som metod för att undersöka denna miljösamverkan valdes kvalitativa intervjuer, där intervjuer har utförts med handläggare samt miljöinspektörer vid länsstyrelsen i Östergötlands län samt Linköpings kommun och Finspångs komm n. För att underbygga detta empiriska material har även en vetenskaplig förankring gjorts i forskning som behandlar implementering och samverkan mellan myndighetsnivåer inom miljöområdet.

Bakgrund: Våldet mot kvinnor är ett folkhälsoproblem. Det är svårt att fastställa den faktiska prevalensen vad gäller våldsutsatta kvinnor delvis på grund av att mörkertalet är stort. Syfte: Syftet med studien var att undersöka samverkan i organisationer och myndigheter i arbetet med våldsutsatta kvinnor i nära relationer i Skaraborgsregionen. Metod: Tre semistrukturerade intervjuer genomfördes med myndighetspersoner från X, Y och Z, vilka arbetar med våldsutsatta kvinnor i nära relationer. Resultat: Resultatet visade att femton kommuner i Skaraborgsregionen samverkar i arbetet med våldsutsatta kvinnor.

Fokuset i denna uppsats ligger på att undersöka hur vilken roll Catch Up spelar för de unga vuxnas återintegrering i samhället via studier och arbete. Studien vill vidare undersöka om större förmåga att integrera sig i samhället stärker deltagarens egen roll i samhället, ändrar dennes attityder mot sig själv och andra samt ökar kommunikationsförmågan. Genom denna studie hoppas vi kunna bidra till en ökad förståelse av de socialpsykologiska problem som de unga vuxna deltagarna i Catch Up upplever samt kunna förklara de problem mekanismer som försvårar unga vuxnas integrering i samhället. Verksamheten Catch Up ligger i Skövde kommun och är en del av socialtjänsten. Verksamhetens mål är Myndighetssamverkan kring unga vuxna i åldrarna 18-29.

Denna uppsats behandlar kommunal samverkan. En kommunal verksamhet, räddningstjänsten, har valts för att undersöka om statistiskt går att fastställa om samverkan mellan kommuner påverkar kostnaden och kvalitén i verksamheten. Genom att definiera och analysera kostnads och kvalitetsvariabler för räddningstjänsten undersöks om det finns skillnader mellan tre olika sätt att organisera den kommunala räddningstjänsten. De tre organisationsformerna speglar tre sätt att förhålla sig till samverkan. Den första gruppen av kommuner är de som valt ett offentligträttsligt samarbete såsom kommunalförbund eller gemensam nämnd.