Den analytiska och teoretiska delen av arbetet presenterar begreppet intersektionalitet och undersöker humoristisk gestaltning av Musikdramatik utifrån detta synsätt. Studien undersöker vilka normer och maktordningar som visar sig genom den humoristiska gestaltningen och ställer frågor runt varför dessa uppstår och hur man skulle kunna förändra detta. Det konstnärliga processarbetet och den sceniska presentationen redogör för hur jag utforskat mina egna fördomar om mig själv och det fält som jag befinner mig inom som musikdramatisk scenkonstnär och student i Musikdramatik. Här presenteras metoder jag använt mig av vokalt, textuellt, dramatiskt, musikaliskt, fysiskt, mentalt och pedagogiskt för att expandera mitt fält som musikdramatisk scenkonstnär..

Den analytiska och teoretiska delen av arbetet presenterar begreppet intersektionalitet och undersöker humoristisk gestaltning av Musikdramatik utifrån detta synsätt. Studien undersöker vilka normer och maktordningar som visar sig genom den humoristiska gestaltningen och ställer frågor runt varför dessa uppstår och hur man skulle kunna förändra detta. Det konstnärliga processarbetet och den sceniska presentationen redogör för hur jag utforskat mina egna fördomar om mig själv och det fält som jag befinner mig inom som musikdramatisk scenkonstnär och student i Musikdramatik. Här presenteras metoder jag använt mig av vokalt, textuellt, dramatiskt, musikaliskt, fysiskt, mentalt och pedagogiskt för att expandera mitt fält som musikdramatisk scenkonstnär..

Denna uppsats handlar om komponerandet av musik till Musikdramatik, främst opera. Jag beskriver ett antal kompositionstekniker som kan användas för att gestalta olika känslor och stämningar i dramats handling. De tekniker som jag har valt att presentera är sådana som jag själv använt i komponerandet av den kammaropera som jag har arbetat med i samband med detta C-arbete. I avsnitten om kompositionsteknikerna ger jag en kortare redogörelse över varje kompositionstekniks historia och ger exempel ur min egen kammaropera. Avslutningsvis diskuterar jag konstnärlig frihet i relation till kompositionstekniker och den musikaliska uttolkningen av olika aspekter i dramat, samt blandningen av olika musikstilar och kompositionstekniker i kammaroperan..

Arbetet undersöker kompositoriska verktyg till hjälp för olika sceners känslolägen i en musikdramatisk komposition. Med fokus på hjälpmedel som t. ex. tessitura, kontrast, tempo och rytmik följer vi kompositörens skaparprocess från libretto till den färdiga föreställningen.I slutdiskussionen reflekterar kompositören över resultatet i undersökningen; vilka fördelar respektive nackdelar ett inledande planläggande kan ha för det skapande resultatet.Musikalen "Det var en annan gång..." framfördes fem gånger under tiden 7?9 februari, 2013.

Den här uppsatsen tar upp möjligheterna att få elgitarr och stråkorkester att samklinga trots deras skilda klangfärger och speltekniker. Som grund att applicera min forskning på har jag skrivit manus och spelat in en ljudnovell. Till den har jag sedan komponerat bakgrundsmusik bestående av stråkorkester och elgitarr. För att möjliggöra inspelning och bearbetning av musiken har jag använt ett sequenserprogram som heter Cubase. I processbeskrivningen går jag igenom sex olika exempel från ljudnovellens musik och redogör för hur jag provat olika spelsätt och redskap.

Vardagsrummet kan anses som hemmets hjärta. Det är för många samlingsplatsen för familj och vänner. Det är här vi umgås, tittar på tv, äter och spelar spel tillsammans. På grund av bostadsbrist bor många av oss på mindre ytor och hemmet krymper. Jag har valt att joba med Trästad 2012:s projekt "Bra bostäder för småhushåll till rimligt pris" som tittar på bland annat bostadsbristen och levnadsstandarden.

I gränslandet mellan notbild och ljudande musik, mellan dirigent, musiker och åhörare finns något som inte går att sa?tta ord på. Det sker en ordlös kommunikation och ett eller flera budskap förmedlas. Ett nyskrivet verk. Egentligen skulle den första frågan vara 'varför?'.

Prisons are for many an unknown world, and few know about the prison culture which includes unwritten rules, power structures, interactions and relationships between inmates and correctional employees.While many think that Swedish prisons are too comfortable,inmates are facing extreme stress due to surveillance and detention, by depriving inmates their possibility to shape their own lives. When the inmates is deprived of control over their own life?s the penal system have great power to shape and to influence the inmates.The purpose of this paper is to investigate prisoners' experiences of treatment and exercise of power in prisons. Starting point is to examine what are the kinds of relationships between prison officers and inmates from a power perspective, if there is any difference between the closed and open prisons and how the inmates affected by the structures that exist.Based on my overall purpose, and with my informant´s stories which revealed a number of similar points, four main headings were developed; Mass media and society´s view, and unknown world, interaction between inmates and prison officers and consequences.Prison officers with the role as a contact persons as well and other staff which work close to the inmates play a significant role by supporting through motivational interviewing and can help the inmates to gain insight about their life situation and actions. My informant?s underlined that a good contact person can either help or discourage.Inmates who contributed with their experiences express that there is a big difference between open-and closed prisons.

Vi har gjort en observationsstudie om vår process mot skapandet av en föreställning.faktorer som kan vara av betydelse för den kreativa processen.Metoden för undersökningen var en deltagande direktobservation som dokumenterades genom en processdagbok.som musiklärare ha kunskap om både utvecklingsfaser och faktorer som gynnar och hindrar kreativitet iMusikdramatik tillsammans i tre terminer och har en god social relation med varandra, ändå fick problem underSyftet var att undersöka denkonstnärliga processen - med särskild uppmärksamhet på kreativitet - i samband med skapande av enföreställning där såväl egenkomponerad musik som eget agerande ingick. Vi ämnade ta reda på vilkautvecklingsfaser vi gick igenom i processen mot att skapa en föreställning. Vi var även intresserade av vilkaDå vi som blivande musiklärare befinner oss i enutbildningsvetenskaplig kontext ville vi också ta reda på hur vi kunde översätta dessa erfarenheter till vårtkommande läraryrke.Av resultatet kunde vi utläsa att vi huvudsakligen gick igenom två utvecklingsfaser. I dessa fanns faktorer sombåde gynnade och hindrade kreativiteten. Faktorer som kan gynna en kreativ process är exempelvis en tillåtandemiljö, gynnsamma tidpunkter, kompetens i ämnet.