Titel: Musikartister ? ett underhållande innehåll. En studie om hur kvinnor vill ta del avMusikartister i mediaFörfattare: Ann-Sofie Pettersson och Maja RönnbäckUppdragsgivare: Evelyn JonsKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete, Institutionen för journalistik,medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2011Handledare: Marie GrusellAntal ord: 17 480Syfte: Att undersöka hur kvinnor vill ta del av Musikartister i media.Metod: En kvalitativ studie med respondentintervjuerMaterial: Analys av intervjuer med åtta kvinnor inom den valda målgruppen, kvinnor mellan30 och 49 år.Huvudresultat: Resultatet visar mönster som tyder på att målgruppens intresse ochengagemang för att ta del av Musikartister i media är förhållandevis lågt. Musik ochMusikartister i media förknippas främst med underhållning, men Musikartister fyller ävenbehov av information samt att styrka den personliga identiteten och sociala relationer. I tv och radio står innehåll om Musikartister främst för underhållning, medan det i tidningar ochinternet främst står för information.

Titel: Musikartister ? ett underhållande innehåll. En studie om hur kvinnor vill ta del avMusikartister i mediaFörfattare: Ann-Sofie Pettersson och Maja RönnbäckUppdragsgivare: Evelyn JonsKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete, Institutionen för journalistik,medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2011Handledare: Marie GrusellAntal ord: 17 480Syfte: Att undersöka hur kvinnor vill ta del av Musikartister i media.Metod: En kvalitativ studie med respondentintervjuerMaterial: Analys av intervjuer med åtta kvinnor inom den valda målgruppen, kvinnor mellan30 och 49 år.Huvudresultat: Resultatet visar mönster som tyder på att målgruppens intresse ochengagemang för att ta del av Musikartister i media är förhållandevis lågt. Musik ochMusikartister i media förknippas främst med underhållning, men Musikartister fyller ävenbehov av information samt att styrka den personliga identiteten och sociala relationer. I tv och radio står innehåll om Musikartister främst för underhållning, medan det i tidningar ochinternet främst står för information.

Titel: Musikartister ? ett underhållande innehåll. En studie om hur kvinnor vill ta del avMusikartister i mediaFörfattare: Ann-Sofie Pettersson och Maja RönnbäckUppdragsgivare: Evelyn JonsKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete, Institutionen för journalistik,medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2011Handledare: Marie GrusellAntal ord: 17 480Syfte: Att undersöka hur kvinnor vill ta del av Musikartister i media.Metod: En kvalitativ studie med respondentintervjuerMaterial: Analys av intervjuer med åtta kvinnor inom den valda målgruppen, kvinnor mellan30 och 49 år.Huvudresultat: Resultatet visar mönster som tyder på att målgruppens intresse ochengagemang för att ta del av Musikartister i media är förhållandevis lågt. Musik ochMusikartister i media förknippas främst med underhållning, men Musikartister fyller ävenbehov av information samt att styrka den personliga identiteten och sociala relationer. I tv och radio står innehåll om Musikartister främst för underhållning, medan det i tidningar ochinternet främst står för information.

Titel: Musik, media och genus - en studie av förekomsten av könsbrytande eller könsbevarandemönster i intervjuer med Musikartister.Författare: Fredrika Frimanson och Elin FriskKurs: Examensarbete i Media- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik,medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Vårterminen 2013Handledare: Gabriella SandstigSidantal: 49 sidor (exklusive bilagor)Syfte: Att undersöka på vilka sätt intervjuaren bryter emot eller bevarar normer kring manligt ochkvinnligt i intervjuer med soloartister av båda könen i radio.Metod: Kvalitativ innehållsanalysMaterial: Sex radiointervjuer med Musikartister tagna från inslaget Kronologen i Musikguiden iP3, år 2012.Huvudresultat: Efter att ha undersökt intervjuer med Musikartister av båda kön har vi inte funnitnågot tydligt tecken på att intervjuaren medvetet behandlar män och kvinnor olika på grund avderas kön. Det finns däremot vissa fall i intervjuerna där genusdimensionen påverkar inriktningenpå frågorna. Inte bara intervjuaren är aningen genusbevarande utan det är även de personer som blirintervjuade. I högsta fall är det kvinnorna som blir tillskrivna flest könsbevarande könsstereotypermedan det är en bredare variation bland männen. Reaktionerna från intervjupersonerna visar på attbåde kvinnor och män aldrig motsäger sig en könsbrytande stereotyp medan de å andra sidanflerfallet gånger motsäger sig könsbevarande stereotyper.

Denna uppsats syfte är att analysera hur Musikartister använder sig av YouTube som marknadsföringsverktyg, samt vilken betydelse YouTube har för dessa artisters marknadsföring. En kvalitativ och induktiv metod har tillämpats, medan ett antal intervjuer samt en innehållsanalys genomförts som grund till det empiriska materialet. Detta för att få en inblick i musikbranschens syn på ämnet, samt även ge en objektiv bild av hur plattformen används som marknadsföringsverktyg. Slutligen menade studien att ge artister och andra arbetande inom musikbranschen, en bild av hur användandet av denna marknadsföringskanal kan förbättras för att skapa en mer effektiv marknadsföring.  Den teoretiska referensramen har utgått från tidigare teorier kring YouTubes betydelse, roller och potential inom Musikartisters marknadsföring. Teorier kring YouTubes möjliggörande för artister att upptäckas av A&R personer eller nya fans, YouTubes påverkan på musikvideons roll som marknadsföringsmedel, samt teorier kring plattformens påverkan på maktbalansen inom branschen har legat som grund.

Denna uppsats grundar sig i kommunikationens va?rld da?r det konstant byggs nya varianter av kommunikationsmedel. Music branding a?r ett kommunikationsmedel med musik som sitt verktyg. Med sin emotionella kraft anva?nds music branding av fo?retag fo?r att marknadsfo?ra och bilda varuma?rken.

I uppsatsen utreds indirekta förebilders påverkan på svenska förtonåringars modeval av kläder och skor. Mycket av den forskning som gjorts tidigare berör andra marknader än den svenska och andra produkter än kläder varför vi anser vårt valda område tämligen outforskat. Vi redogör i uppsatsen för teorier som behandlar modespridning, barnens roll som konsumenter, kommunikation, varumärken, referensgrupper, self-concept, symbolisk konsumtion och familjens beslutsroller. Resultatet från de kvalitativa intervjuer som vi genomfört med pojkar och flickor i åldern tio till tolv år redovisas. Slutsatserna är att förtonåringarna har ett uttalat idolskap från i första hand sportvärlden och i andra hand musikbranschen.