Uppsatsens syfte är att analysera och diskutera varför och på vilka sätt ett detaljhandelsföretag bör erbjuda kunden en Multisensorisk varumärkesupplevelse. Uppsatsen kommer att ge företag ökad förståelse för Sinnesmarknadsföring och vad det får för konsekvenser vid utformandet av servicelandskapet.Vi har använt oss av både en kvantitativ och en kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden innebar ett experiment där vi undersökte doft- och ljudets påverkan på kundbeteendet. Experimentet utfördes på en utvald yta på EM Kalmar Severins i samband med den specifika produktgruppen soffa. Den kvalitativa undersökningen genomfördes med observationer, 15 kundintervjuer samt en intervju med varuhuschefen..

I denna studie undersöks vad som sker i intensivundervisning där en SUM-elev, elev med särskilda utbildningsbehov i matematik, erbjuds Multisensorisk undervisning. Vilken utveckling som sker vad gäller elevens taluppfattning, samt olika uttryck för lärande i undervisningsprocessen är också något som studeras.Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts som en fallstudie med en SUM-elev i årskurs ett. Fallstudien innehåller en intervention med matematiktester vilka genomförts före och efter en intensivundervisning i grundläggande taluppfattning. Deltagande observationer av undervisningssekvensen har genomförts, vilka också har filmats. Till analysen används Bruners teori om representationer tillsammans med Vygotskijs teori om lärande ur ett sociokulturellt perspektiv.

Genom kvalitativa intervjuer med en klasslärare, en speciallärare samt fyra elever har syftet med denna studie varit att undersöka på vilket sätt skapande i bild och illustration till text kan verka som stöd och motivation i språkliga lärprocesser samt om elevernas uppfattningar skiljer sig åt på grund av deras olika språkförmågor. Ambitionen har också varit att synliggöra goda inlärningsstrategier med skapande i bild och illustration som verktyg samt på vilket sätt dessa strategier kan utveckla den språkliga förmågan hos eleven med dyslexi. Elever med dyslexi är i behov av Multisensoriska lärprocesser för gynnsam språkutveckling. Det framkommer i studien att pedagogerna tycker det är betydelsefullt att eleverna använder sig av skapande i bild och illustration för att komma åt sin metakognition. Även eleverna upplever detta viktigt, särskilt eleven med dyslexi.

I uppsatsen undersöker kompositören hur hon kan jobba med Multisensoriska element somingredienser i ett längre musikaliskt stycke, skrivet för en mindre kammarensemble. I verkethar musikerna fått instruktioner om hur de ska röra sig samt instruktioner om handlingar deska utföra. Verket framfördes under en konsert och har dokumenterats med videokamera.I resultatdelen tar författaren del av musikernas åsikter kring projektet, diskuterar vad somfungerat bra och vad som fungerat mindre bra, samt reflekterar över projektet i sin helhet..

Syftet med detta arbete var att ta reda på hur medvetna lärare på lågstadiet är av lärstilar och hur de praktiserar detta i sin undervisning. Jag har intervjuat sju lärare på lågstadiet för att ta reda på detta. Lärarna i min undersökning är relativt medvetna om lärstilar. Denna medvetenhet gör att det undervisar både genom att berätta (auditivt), visa (visuellt) och att de låter eleverna göra saker (kinestetiskt/taktilt) för att förstå. Detta gör att de allra flesta elever kan tillgodogöra sig undervisningen.

Multisensorisk stimulering innebär att fler modaliteter aktiveras samtidigt. Detta sker kontinuerligt och de kan vara osynkroniserade utan att det är märkbart. Hur väl människor minns synkroniserat och osynkroniserat stimuli är idag relativt outforskat. Syfte med föreliggande studie var att undersöka hur audiovisuell information organiseras i episodiskt minne. Detta undersöktes i två faser.

Syftet med studien var att lyfta fram vilken betydelse kunskap om läs- och skrivsvårigheter kan ha för arbetet i skolan och det lärarna gör. Därför ville vi tydliggöra hur pedagoger uppfattar innebörden av läs- och skrivsvårigheter, samt hur de hanterar och förebygger dessa för att se om valet av åtgärder påverkas av hur man resonerar om svårigheterna. För att fånga syftet använde vi en kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerade intervjuer med tio pedagoger. Resultatet visade att innebörden av läs- och skrivsvårigheter var svår att tydliggöra. Respondenterna identifierade läs- och skrivsvårigheter på likartat sätt med kännetecken som avledningsfel, fonologiska fel, utelämnande och tillägg av bokstäver samt långsam läsning.