Få satser inom matematiken är så omtalade som fyrfärgssatsen. Den klas- siska formuleringen säger att fyra färger räcker för att kunna färglägga alla kartor på så vis att två angränsande områden inte får samma färg. Trots sin enkla formulering tog det över ett sekel att bevisa fyrfärgssatsen.Alla idag kända bevis resonerar kring ett minimalt Motexempel till fyr- färgssatsen. Man tittar på en mängd små kartor, så kallade konfigura- tioner. En konfiguration är reducibel om den inte kan förekomma i ett minimalt Motexempel.

Artificiella neuronnät (ANN), som tränas för att approximera ett problem, använder träningsdata från problemdomänen. Då denna mängd träningsdata kan vara ofullständig behövs det en analysmetod som visar hur nätverket uppför sig. En sådan analysmetod är invertering av nätverket. Invertering innebär att data som ger ett specifikt resultat i nätverket identifieras. Dessa resultat kan ge exempel som visar på brister eller felaktigheter i nätverket.

Syftet med vår uppsats är att vi vill ta reda på hur några lärare resonerar kring hur de arbetar med värdegrundsfrågor i ämnena svenska och religion i relation till demokratiuppdraget om att fostra elever till goda samhällsmedborgare. Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer med fem lärare som vi sedan har tolkat och analyserat utifrån en fenomenografisk metod. Våra intervjuer har spelats in, transkriberats och därefter tolkats samt analyserats in i kategorier efter olika teman. Resultatet visar att våra informanter uttrycker vikten av att föra ihop såväl kunskapsuppdraget som fostransuppdraget och att det är viktigt att belysa och förmedla olika demokratiska värden som berör respekt och människors lika värde samt att ständigt arbeta med att motverka fördomar. Vår studie visar även att värdegrundsfrågor och demokratifrågor lämpar sig bra att arbeta med i såväl svenskämnet som i religionsämnet, vilket våra informanter ser som en stor fördel.

Förändringsmotstånd vid införande av IT-stöd är ett förekommande fenomen inom vårdorganisationen. Kan detta beskrivas och förstås som ett samlat begrepp? Syftet med uppsatsen var att få ökad förståelse och kunskap om fenomenet ?förändringsmotstånd?. Kvalitativ ansats där litteraturstudien med begreppsanalys, som instrumentet, är den valda metoden för denna uppsats. Begreppet visade sig vara tudelat i orden förändring och motstånd, tillika varandras motpoler, vilket skapar en rörelse.