Vad har mossa för möjligheter som marktäckare i offentliga utemiljöer? Det är frågan som detta examensarbete genom en litteraturstudie försöker finna svaret på. Mossor har under århundraden varit en uppskattad marktäckare i Japan, landet där det medvetna användandet av Mossor i trädgårdssammanhang har sitt ursprung. En stor del kunskap och inspiration i studien är därför hämtad därifrån. Arbetet innehåller en mindre klimatjämförelse mellan Sverige och andra platser där mossanläggningar finns.Mossor saknar egentliga rötter och har därför sitt vatten- och näringsupptag direkt genom blad och stammar.

Sveriges vanligaste skogsbruksmetod, trakthyggesbruket, har medfört problem för skogens artmångfald. År 2010 fanns det i Sverige 319 stycken hotade Mossor och lavar som var kopplade till skogen. Varav vissa arter är beroende av lång skoglig kontinuitet, gammal multnande ved, skogsbrand eller andra naturliga fenomen som enbart finns i en mer eller mindre orörd skog. Alternativet till denna skogsbruksmetod finns i kontinuitetsskogsbruket som var vanligt förr, innan skogsbruket blev till en industri. På den tiden då bönderna själva plockade ut det virke dom behövde för sin egen överlevnad kunde skogen fortfarande fungera som ett ekosystem.

Kantzoner är områden där olika ekosystem möts och de varierar i skarphet och omfattning. Områdena erbjuder hög biologisk diversitet då de är en blandning av de mötande ekosystemen samt erbjuder särskilda mikroklimat. Den biologiska diversititen påverkas av bredden, längden och strukturen på kantzonen och de har en biologisk betydelse i och med att de erbjuder habitat, skydd och föda till flera arter. För att påvisa var i landskapet det finns kantzoner kan verktyget GIS användas. I arbetet användes GIS för att avgränsa områdena som arbetet skulle handla om samt för att slumpa ut punkter för inventering i kantzonerna i dessa områden.

Sveriges vanligaste skogsbruksmetod, trakthyggesbruket, har medfört problem för skogens artmångfald. År 2010 fanns det i Sverige 319 stycken hotade Mossor och lavar som var kopplade till skogen. Varav vissa arter är beroende av lång skoglig kontinuitet, gammal multnande ved, skogsbrand eller andra naturliga fenomen som enbart finns i en mer eller mindre orörd skog. Alternativet till denna skogsbruksmetod finns i kontinuitetsskogsbruket som var vanligt förr, innan skogsbruket blev till en industri. På den tiden då bönderna själva plockade ut det virke dom behövde för sin egen överlevnad kunde skogen fortfarande fungera som ett ekosystem.

Rikkärr är de artrikaste av alla myrar. Inom biotopen förekommer flera rödlistade arter. Artrikedomen har ett samband med hög mineralhalt, men framförallt är den betingad av äldre tiders hävd. Idag har tyvärr hävden upphört i flertalet av våra rikkärr. I detta arbete behandlas hävd och vegetationsförändringar.

Processbeskrivningen syftar till att formge ett gestaltningsförslag av en bostadsgård som stödjer sociala aktiviteter. Med sociala aktiviteter åsyftas enskilda aktiviteter som kan leda till möten och gemensamma aktiviteter, tillfälliga eller planerade. Bostadsgården som jag utgår ifrån i gestaltningsförslaget ligger i stadsdelen Andersberg, Gävle.I bakgrunden presenteras stadsbyggnadsbegrepp som ger en förklaring till utformningen av den sociala och fysiska bostadsmiljön. Sedan redovisas resultat ifrån studier som gjorts om miljonprogramsområden och av stadsrummet. Dessa används i gestaltningsprocessen som verktyg, tillsammans med observationer av bostadsgårdens förutsättningar.

I dag råder det brist på död ved i Sveriges skogar. Detta på grund av det intensiva skogsbruket där man kalhugger och plockar bort all liggande ved. Dock är det viktigt med många döda träd i olika nedbrytningsstadier för många skogslevande arter. Svenska skogar har få urskogar där naturliga avdödningsprocesser av träd får ske och därför minskar den biologiska mångfalden i skogen. Tre arter som endast trivs i naturskog är tickorna ullticka, Phellinus ferrugineofuscus, gränsticka, Phellinus nigrolimitatus och vedticka, Phellinus viticola.

A high amount of dead wood is one of the most important prerequisites for high biodiversity on forest land in Sweden. Dead wood is most abundant in young forests, thinned forests, woodland key habitats and protected forest land. In old-growth forests most of the dead wood consists of logs and snags, whilst in managed forests a huge proportion of dead wood is made up of logging residues like stumps and FWD, fine woody debris (< 10 cm diameter). All these different types of dead wood may serve as substrates for epixylic bryophytes and lichens. However, few studies have been conducted on the relative importance of these different fractions of dead wood for the occurrence of bryophytes and lichens, especially when considering dead wood on thinned forest land.

This is a 15 hp (10 p) thesis in biology at the programme for Horticulture Management at the Swedish University of Agricultural Sciences, Alnarp. In this literature study we have processed, reviewed and arranged facts and research, to make it more available for those who want to know more about establishment or cultivation of mosses. Our client is Fredriksdal?s Museums and Gardens in Helsingborg who are planning to establish a moss garden. The information is meant to be used by Fredriksdal and other similar facilities.

Syftet med min undersökning är att ta reda på om två olika inlärningsmiljöer har någon inverkan på barns inlärning av faktakunskaper inom de naturvetenskapliga ämnena.Detta har undersökts genom att två grupper med ett lika stort antal elever i varje, i årskurs ett, har genomfört två lektioner inom ämnet Mossor och lavar, Kaningruppen i utomhusmiljö och Nyckelpigegruppen i inomhusmiljö. Ett prov har genomförts för att testa de båda gruppernas faktakunskaper kring ämnet.  Resultatet av provet visar att det i inte fanns någon skillnad mellan grupperna kunskapsmässigt.  Mina slutsatser av detta är att en varierande undervisning är den bästa även i de naturvetenskapliga ämnena precis som forskningen anser..

Studiens syfte är att undersöka arterna Buxbaumia viridis och Nowellia curvifolia för att kunna förutse var man hittar dessa signalarter. Detta gjordes genom att död liggande ved undersöktes i Ycke naturreservat samt en närliggande brukas skog, Östergötlands län.Resultaten visar att faktorerna som är avgörande för B. virids är markkontakt och nedbrytningsklass. B. viridis föredrar att växa på lågor i de högre nedbrytningsklasserna (4-7) och med stor andel markkontakt, över 80 %.

The sandy beaches of Vänern are threatened by overgrowth and thereby the biodiversity is at high risk to decline. This study is based on an inventory of vegetation of overgrowth character and mosses. The frequency and spread of mosses is perceived as an indication of initial or present overgrowth. External factors that have been taken into consideration are wind-, wave- and ice erosion, the slope of the beach, wear and grade of exposure. The purpose of the investigation is to control the beaches grade of overgrowth and find out which external factor is of most importance for the maintenance of the biotope. The results show that the beaches environment is affected by the slope of the beach, grade of exposure, size, wear and overgrowth.

Sammanfattning Ogräs i stadsmiljön har varit ett växande problem de senaste tio åren. Orsakerna till detta är främst att användningen av kemiska bekämpningsmedel har blivit begränsad, samt att resurserna till skötsel och underhåll av de hårdgjorda ytorna har minskat. Under vår utbildning har vi berört de kostnader som uppstår vid regelbundna skötselinsatser. Det har gjort oss uppmärksamma på att ogräs kan ta en stor del av skötselbudgeten för företag och kommuner om man vill hålla en hög skötselstandard. Under utbildningen och i den litteratur vi läst fokuseras det mycket på att bekämpa ogräs ? väldigt lite handlar om vad man kan göra i förebyggande syfte.

Rikkärr är en naturtyp med hög artrikedom, som återfinns i kalkrika våtmarker. Kända rikkärr upptar idag 2-3 % av myrarealen i Sverige (Sjörs & Gunnarsson 2002). Med snabbare och effektivare inventeringsmetoder skulle med all sannolikhet fler rikkärr återfinnas. Rikkärrens många arter har under lång tid anpassat sig till de speciella förhållandena men är idag starkt hotade då biotopen rikkärr minskar. Tillbakagången är ett resultat av dikning, upphörd hävd, övergödning, försurning och skogsbruk.

In search of Umbilicaria subglabra In Sweden Umbilicaria subglabra has its only known occurrence in Lybergsgnupens nature reserve in the county of Dalarna where it has been found only once in 1936. It was found on the east-facing rock spur, approximately 650 meters above sea-level. The lichen is now red-listed as Regionally Extinct (RE) in Sweden. The aim of this study was find U. subglabra.