While the strategy of lending a voice to the monstrous is a well known aspect of Howard Phillips Lovecraft's works, the female monster is a notable exception to this case. In this thesis, I excavate a theory of female monstrosity through a reading of some of Lovecraft's most read stories and the agency of female characters that appears within. Comparing these female registers of monstrosity to their masculine counterpart, I develop a concept of female monstrosity manifested through categories of class, race and gender with the help of Judith Halberstams theories of monstrosity.Rather than treating these women as active characters, I argue that Lovecraft's inability to handle these Monsters forces him to literally put them away ? in attics, cellars, or boxes. These are the marginalized positions from which these women elaborate a monstrous form that transcends the boundaries of sex, gender, class and race.

In this essay, I employ Judith Butlers theories of gender performativity to examine the construction of the monstrosity in Howard Phillips Lovecraft?s two works The Outsider and The Thing on the Doorstep. Focusing on the character?s monstrous attributes, how they are seen by themselves, by others and not least by the reader, I examine how their monstrosity is created and strengthened by dehumanizing processes. I argue that Lovecraft through his narrative technique complicates the relation between monstrosity and humanity in his characters, the result of which is a reader left to determine how monstrous, or human, the creature really is.

Flashspel är en väldigt populär form av ledigt spelande, men det finns fortfarande spelformer som är outforskade. Vi bestämde oss för att göra det ingen utvecklare hittills lyckats med, det vill säga att skapa ett så kallat ?Massively Multiplayer Online Flash Game?. Ett spel som konstant är uppkopplat till internet och lever vidare genom spelarna. Problemet ligger i plattformen.

Flashspel är en väldigt populär form av ledigt spelande, men det finns fortfarande spelformer som är outforskade. Vi bestämde oss för att göra det ingen utvecklare hittills lyckats med, det vill säga att skapa ett så kallat ?Massively Multiplayer Online Flash Game?. Ett spel som konstant är uppkopplat till internet och lever vidare genom spelarna. Problemet ligger i plattformen.

Den manliga brottslingen är normen i samhället och kvinnliga motsvarigheter ses som undantag. I denna uppsats undersöks mediebilden av en kvinnlig mördare. Denna mediebild jämförs med hur motsvarande bild ser ut för en man. För att kunna göra den jämförelsen har fallet Bobby valts, där Bobbys mamma och hennes sambo utförde mordet på pojken. Vidare jämförs om det finns några skillnader eller likheter mellan mediebilderna i en dagstidning och en kvällstining.

This essay takes a closer look at femininity/masculinity, sexuality and queer time and place in Charlaine Harris? novel Dead Until Dark (2001). The essay?s theoretical framework consists of queer theory and skev theory. Skev is a Swedish word that translates loosely into strange or twisted.

Uppsatsens syfte är att studera framställningar av manliga bibliotekarier i science fiction-litteratur, analysera vad dessa framställningar förmedlar för föreställningar om bibliotek och biblioteksverksamhet, samt att analysera de manliga bibliotekariernas koppling till maskuliniteter. Titlarna som analyseras är fyra romaner; Audrey Niffeneggers Tidsresenärens hustru, Dmitrij Gluchovskijs Metro 2033, Jules Vernes Paris i tjugonde seklet, och Jasper Ffordes Uppslukad ? En fängslande historia om Torsdag Nesta, samt en podcast; Welcome to Night Vale och en tv-serie; Buffy ? the vampire slayer. Resultatet av analysen är att ett flertal av de valda titlarna ger enövervägande negativ bild av biblioteket som en exkluderande samhällsinstitution samt är vidarerelaterat till de sätt på vilka bibliotekarierna i de olika titlarna konstrueras som maskulina. Tre olika kategorier framkom särskilt tydligt under analysen; bibliotekarien som monster/mutant, bibliotekarien som sexuellt avvikande, och bibliotekarien som lärdomsgigant och väktare av kunskapen.

Serial killers are present in most Media today: TV-shows, books, magazines, news shows and music. Research about them has been made in many fields, such as criminology, psychology and psychiatry. There is also research about the serial killer as a cultural being. In my paper I have looked into the serial killer in fiction. I have chosen to compare two novels that deal with the serial killer Jeffrey Dahmer.

Skräckgenren ses ofta som den mest extrema filmgenren. Det är genren som sticker många i ögonen, då man där hittar allt det en annan genre väljer bort, eller snarare undviker. Man tänjer på gränserna. Varför tittar man på skräckfilm, vad kan man tänkas få ut av det? Är skräcken enbart till för att skrämma oss eller kan det faktiskt komma något gott ur den? I detta arbete har vi forskat kring hur filmindustrin jobbar med skräck.

Skräckgenren ses ofta som den mest extrema filmgenren. Det är genren som sticker många i ögonen, då man där hittar allt det en annan genre väljer bort, eller snarare undviker. Man tänjer på gränserna. Varför tittar man på skräckfilm, vad kan man tänkas få ut av det? Är skräcken enbart till för att skrämma oss eller kan det faktiskt komma något gott ur den? I detta arbete har vi forskat kring hur filmindustrin jobbar med skräck. Hur den från dess start gått från harmlös till de idag ofta extrema filmerna som finns i hyllan, som kan röra runt i både vårt samvete och på en moralisk nivå. Vi har dessutom fokuserat på skräcken utifrån ett psykologiskt perspektiv för att utforska människans rädslor och få reda på hur filmindustrin arbetar med skräckgenren för att trycka på våra ömma knappar.

Anna Maria Lenngren (ne?e Malmstedt, 1754-1817) was an eminent poet in Sweden during the 18th century and she is still known as one of Stockholms Posten?s sharpest satirists. The early stage of her career as a translator, when she was recognised as ?mamsell Malmstedt?, had a great impact on her following work, which has been largely neglected. This master?s thesis analyses her largest translations: Lucile (1776), Zemire och Azor (1778), Arse?ne (1779), and Dido til Eneas (1778), in comparison with their originals.