Regeringen förordar och Svensk Näringsliv förespråkar om mångfald och nolldiskriminering på arbetsplatsen. Det leder till att organisationer riktar sin verksamhet till mångfald, där kunskaperna bedömas inte efter kön, ursprung, trosuppfattningar eller hudfärg, utan individuellt förmåga att prestera.Många företag har redan tagit en stor del av denna förändring men vissa fortfarande agerar med stort försiktighet. Bland de företagen som tåg medvetet steg att förändra är Skanska som är en av de aktörerna inom byggbranschen.För själva företaget sådan övergång innebär förändringar inom organisationen, snarare sagt förändringen av kulturen inom företaget och integrationen av de nya normerna. Hur väl lyckas organisationer att implementera nerskrivna normer och förverkliga sina mål är teman för den här undersökningen. Undersökningen riktar sig till att följa upp och förstå effekterna av företagets övergång från en typ av organisationskultur som uppfattas som maskulin och Monokulturell till en annan som är mångfald och heterogen..

The purpose of this paper was to look into how the individual has been portrayed in the different curriculums for Swedish compulsory school from the 60?s to the 90?s. This was done in order to see what type of discourse ?monocultural- multicultural- or intercultural- the understanding of the individual has led to.The purpose was divided into five questions: Who is the individual in the curriculums? How is the individual portrayed in relation to education in the curriculums? How is the individual portrayed in relation to society in the curriculums? What type of discourse - monocultural- multicultural- or intercultural- is mirrored in the different curriculums? Is it possible to see tendencies in the discourses that lead closer to, or farther away from, an intercultural perspective? The material that was analysed consists of four different curriculums: Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80, and Lpo 94.The method used was a discourse analytic approach based on the theory of social constructionism. The answers to the questions asked were structured with the support from definitions of monocultural discourse, multicultural discourse, and intercultural discourse, derived from Pirjo Lahdenperäs (2008) descriptions of different organizational cultures.The main conclusion drawn from this analysis was the fact that the intercultural discourse about the individual has not been obtained.

I forskning om den mångkulturella skolan ges stort utrymme åt undervisning som bedrivs där i stort. Litet fokus riktas dock specifikt till historieundervisningen och historieämnet. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur lärare i historia bedriver sin undervisning med en mångkulturell elevsammansättning.Den teoretiska utgångspunkten utgörs av socialkonstruktivismen, metoden i sin tur är kvalitativ och tar sin utgångspunkt i semistrukturerade intervjuer av respondentkaraktär. Respondenterna utgjordes av sex stycken lärare i historia som undervisade på mångkulturella högstadieskolor i nordöstra Skåne. Råmaterialet från intervjuerna analyserades med hjälp av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursanalys.Resultatet visade att det fanns två diskurser beträffande historieundervisning med den mångkulturella elevsammansättningen.

Detta arbete är en studie av hur undervisningen i historia ser ut utifrån ett mångkulturellt perspektiv. Jag har gjort en undersökning på en svensk gymnasieskola och intervjuat elever med utomeuropeisk bakgrund för att ta reda på om deras bakgrund nämns i historieundervisningen. Jag har även intervjuat lärare på samma skola för att höra hur de resonerar kring historieundervisningen ur ett mångkulturellt perspektiv. Arbetet diskuterar också kring vems historia som förmedlas i skolan samt om det finns skillnader på hemmets och skolans historieförmedling vad gäller utomeuropeiska invandrarelever. Tanken var att sätta fokus på hur historia förmedlas till invandrarelever samt på om dessa elevers historia tas upp i undervisningen.

This study is about the work around festivals and traditions that takes place in multicultural preschools. The purpose of this study is to describe and reflect upon the work around festivals and traditions in multicultural preschools from the view of five preschool teachers who are active in their profession.  The purpose is also to investigate which festivals and traditions that are given attention at preschool and for what reason according to the preschool teachers.The method of research chosen in this study is qualitative in the form of individual interviews with the intention of obtaining and interpreting the descriptions and reflections of the informants around the subject. The results will be analyzed from an intercultural perspective.The results show that all investigated preschools celebrate the traditional Swedish festivals Christmas, St. Lucia?s day, Easter and Midsummer, and that these festivals take up lots of space in terms of time and labor.

Examensarbetets syfte är att undersöka vilka strategier lärare har för att historieundervisningen skall bli meningsfull i ett mångkulturellt klassrum. Med meningsfull i detta sammanhang menas att även andra länders historia, utöver den svenska historien, belyses i undervisningen. Ur syftet formulerades två frågeställningar, som avsåg undersöka hur historieundervisningens ser ut vad gäller val av innehåll och genomförande i ett mångkulturellt klassrum, samt hur historieundervisningen motiveras av lärare i ett mångkulturellt klassrum. För att finna dessa meningsfulla strategier har ett antal kvalitativa intervjuer med lärare som är verksamma i mångkulturella klasser genomförts.Den tidigare forskningen visar på en Monokulturell historieundervisning baserad på historisk tradition, normer, styrdokument, läromedel och lärares inställning. Utgångspunkt har därför varit att lärarna försätts i en situation där undervisningen inte kan bli annat än Monokulturell.Undersökningen visar på en historieplanering som främjar den svenska historien.

In the context of world globalization, Sweden has today become a multicultural society, where many different cultures, religions, values and approaches are trying to co-exist. When the Swedish government's integration policy was put into effect, one sought to open the way for a more peaceful coexistence between majority and minority people. The intention was that everyone, through mutual interaction, would learn to come together and learn to respect each other's differences. It was suggested that an intercultural approach should permeate all education, including preschool activity. There are particular guidelines for a culture and tradition promotion work within the preschool in the new revised curriculum (Lpfö 98, rev.

Since the end of the eighteenth century forest damage caused by the pathogen Gremmeniella abietina has been observed and documented. During the latest epidemic in Sweden more than 480 000 hectares forest land have been injured and this has lead to considerable economic losses. For the pathogen to succeed with infection, spore dispersal and colonization the right environmental conditions is required. The aim of this paper is to describe the diseased stands using site and stand characteristics and to evaluate the effect of these variables on the disease incidence. Further, the thinning performed during the time for spore dispersal and its relationship to injured stands is examined.