Examensarbetet handlar om ett uppdrag från tekniska förvaltningen som i sin tur har från Kommunfullmäktige erhållit uppdraget att utreda och kvalitetssäkra investeringsförslaget avseende Pontus Arena. Jag har deltagit i samarbetet mellan Tekniska Förvaltningen, Fritidsförvaltningen och arkitektbyrån Monarken. De tillsammans studerat sex förslag på om-och tillbyggnad av befintlig hall. Jag har använt mig av all information och fakta från olika möten i olika skeden av projektet och har tagit fram ett eget förslag för om-och tillbyggnation av Pontus Arena i Luleå. Förslaget krävde hänsyn till flera önskemål och dessutom hänsyn till de begränsningar som berodde bl.a.

The purpose of this essay is to describe how Boverkets Byggregler has affected the cost ofnewly built houses from 2003 to 2012, to Boverkets Vision 2025. The purpose is also to findagent-principal relations in the construction sector.When investing in an energy efficient house the operating costs are reduced compared to aconventional house. But due to the lower operating costs, the investment cost rises. In thisstudy, we find out if it is economically viable to invest in an energy efficient house comparedto a conventional house from the customer's perspective.The study's approach has been qualitatively where we in collaboration with Derome Hus hadaccess to three conventional reference houses and a passive house and data that was necessaryto conduct viability assessments on houses. We conducted five interviews with people fromDeromekoncernen and Varbergs kommun.The calculation methods we have used in this study are present value method, annuity methodand a sensitivity analysis.

Denna uppsats beskriver hur Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet bevakar det svenska kungahuset under tre strategiskt valda perioder. Syftet är att ge en ökad förståelse för hur rapporteringen om kungahuset ser ut på nyhetsplats vid skandal likt lanseringen av bokenDen motvillige Monarken av Thomas Sjöberg med flera, samt vid en glädjande nyhet likt födseln av prinsessan Estelle. För att ge en bild av hur den mer alldagliga bevakningen ser ut undersöks även en slumpmässigt vald vecka.För att besvara syftet utgår undersökningen från tre frågeställningar rörande undersökta artiklars källor, tidningarnas nyhetsvärdering och hovets mediestrategier. I undersökningen har en kvantitativ och en kvalitativ metod använts. Som teoretisk utgångspunkt har teorin om agenda setting samt medieforskaren Kristina Widestedts forskning om hovjournalistik legat till grund.Studiens resultat visar på en obalans i bevakningen av kungahuset.

Arbetet behandlar den svenska parlamentarismens upprinnelse, utveckling, framsteg,kodifiering samt enligt min uppfattning begynnande deklination från sin ursprungligaidealmodell. En naturlig startpunkt anser jag därför vara 1809-års RF som föregicksav revolten och statskuppen mot Gustav den IV Adolf samt dess envälde.Representationsreformen år 1866 markerade ytterligare det förlegade svenskapolitiska ståndssamhället genom inrättandet av en tvåkammarriksdag. Sverige ansesha varit det parlamentariska systemet troget allt sedan den Edénska ministärenstillträde år 1917, trots att parlamentarismens kodifiering inte sker förrän i 1974-årsRF. Regeringsformen från år 1974 utgör en viktig brytpunkt ur många aspekter. Delsföregås den av den politiskt viktiga partiella författningsreformen år 1969, somavvecklar tvåkammarsystemet och inför enkammarriksdagen samt ett proportionelltvalsystem.

The aim of this paper is to examine how the press describes the public and private role of the Swedish monarch in texts that report about the biography Carl XVI Gustaf ? den motvillige Monarken (Sjöberg et al. 2010) when it is published in November 2010. The examined period ranges between the days just before the release and a fortnight after. The analysis is limited to standard Swedish papers: a daily, Svenska Dagbladet, and an evening paper, Expressen.Questions asked in the study are: In what ways do the analysed texts raise a discussion about the monarchy?s importance or function in the society of today, that is a public debate on the monarchy? To what extension are status symbols used in the constructing of royalty, that is what Jürgen Habermas (2003) describes as representative publicity? What similarities and differences are found when comparing the news articles in the daily and in the evening paper?The method used to answer the aim and questions is the critical discourse analysis, as Norman Fairclough (1995) describes it, and the theoretical perspective of the essay is Jürgen Habermas? (2003) theory about the bourgeois public sphere.The result shows that the news articles in the daily unsurprisingly construct only a public who wants to debate on the monarchy.