Syftet med min uppsats är att: mot bakgrund av vad de tidiga kyrkomötena fastställt i kristologin, undersöka hur Kristussymbolens innehåll och betydelse har påverkats av Modernitetens utmaningar. Det vetenskapliga synsättet som jag har använt är det hermeneutiska, eftersom syftet med uppsatsen är förståelseinriktat. Metoden är kvalitativ, det är med litteraturstudier och den hermeneutiska tolkningsmetoden som jag besvarar mina frågeställningar. Resultatet visar att symboler är viktiga i de religiösa sammanhangen, de utgör ett uttryckssätt för själva religionen, samtidigt som tolkningen har förändrats under Moderniteten. Den moderna utmaningen har sin grund i upplysningstidens avteologiserade världsbild.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka moderna tendenser som påverkat kristendomsavsnitten i olika läromedel. Jag har valt att göra en kvalitativ läromedelsanalys där jag studerat olika teman. Avsikten har varit att sätta min kunskapsbakgrund i relation till mitt resultat samt att undersöka i vilken utsträckning läromedelsförfattarna tagit till sig intentionerna i läroplaner och kursplaner. Jag kan utifrån min undersökning se att de moderna tendenserna har fått en stor inverkan på kristendomsavsnitten, framförallt tendensen till ökad valmöjlighet ? allt från livsstil till moraliska ställningstaganden ? i kombination med en ökad frihet för individen.

Undersökningen behandlar Rudolf Abelins författarskap från slutet av 1880-talet och fram till mitten av 1910-talet. Det finns en avsaknad av forskning, om Abelin, som tar hänsyn till samtidskontexten och samtliga av hans publicerade verk. Uppsatsen åsyftar att visa hur samtliga böcker skall uppfattas som en helhet. De böcker som studeras är främst mönsterböcker i trädgårdsskötsel, men där ventileras också ett större system av idéer och värderingar. Litteraturen placeras i kontexten av den kulturkris som uppkom­mer när Moderniteten gör sitt intåg i Sverige.  Modernitetskritiska rörelser, som egna­hemsrörelsen och kolonirörelsen, jämförs med de idéer som presenteras i Abelins litte­ratur, för att på så vis försöka skapa en större förståelse för hur hans såg på sin samtid och framtid.Uppsatsen påvisar att det finns stora likheter mellan Abelin och de modernitetskri­tiska rörelserna, och att det är en utveckling som skett över tid.

This essay examines the Alberte triology, by the Norwegian writer Cora Sandel, from a gender/feminist perspective. Taking Yvonne Hirdman's theory about the gender system as a starting point I will show how the living conditions and the different roles of men and women are represented in the novel and how they are changing during the centuries before and after the First World War.I am particularly interested in Alberte, the main character, what attitude she takes to her position in the gender system and in what way she differs from the traditional female model. Is she a New Woman, a different ?species?, who doesn't fit into the rigid gender system? Does the New Woman have a male counterpart, and is he to be found in the novel? Does the novel give a positive vision of a future where men and women can meet as equals?.

Titel Got Event i Nationella MedierFörfattare Alexander Jönsson, Philip Strömbäck & Johan ÖhrlingKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap,Institutionen för journalistik och masskommunikation vidGöteborg universitetTermin Höstterminen 2008Handledare Magnus FredrikssonSidantal 40 sidor exklusive bilagorSyfte Syftet med studien är att kartlägga och undersöka Got Eventsbild som speglats i nationell media.Metod Kvantitativa innehållsanalyser av 272 artiklarMaterial 272 artiklar från Dagens Nyheter, Expressen och AftonbladetResultat Resultatet visar att nationell media överlag ger en bild av Got Event som överensstämmer med den bild bolaget själva villförmedla. Dock kan vi se att mediebilden inte ger bolaget hjälp med målen att sprida kunskap och ge en bild att man har moderna arenor. Sett över tid är det just Moderniteten avarenorna som har fått den kraftigaste förändringen. Ju senare i vår undersökningsperiod, desto mer omskrivs arenorna som omoderna..

Denna uppsats handlar om en debatt, som fördes i en brytningstid, då den gifta kvinnans rätt till yrkesarbete ifrågasattes. Ett funktionalistiskt förslag om kollektivhus, där hushållsarbetet och en del av barnavården skulle skötas av kollektivt anställd personal, avsåg att underlätta kvinnans yrkesarbete. Den gällande normen förutsatte, att den gifta kvinnan var hemarbetande och mannen försörjare. Debatten kom att kretsa kring hustruns plikter mot familjen och barnens liv i det kollektiva huset. Här stod bevarare av traditionen mot anhängare av ett nytt familjemönster.Syftet har varit att fokusera anhängare och motståndare och analysera deras argument och strategier.

Bakgrund: Den europeiska unionen är idag en realitet. Mycket har hänt under det senaste seklet och den geografiska kontinent varpå det för hundra år sedan låg en räcka politiska nationalstater ligger det idag en politisk union, en stormakt. Detta har fått stora konsekvenser både för världspolitiken och för den enskilda individens uppfattning om sin egen tillvaro. Min undran är hur detta kunnat ske. Hur kan världen förändras på ett så radikalt sätt på bara några årtionden? Hur har övergången från nation till union kunnat gå så snabbt? Vilka verklighetsanspråk ligger bakom den bild av världen som presenteras utifrån EU.Mål: För att analysen ska kunna sägas vara lyckad bör frågor som hur den bild av världen som manifesteras i dokumenten om MEDIA ser ut, ur vilka diskursiva strukturer som denna världsbild hämtar legitimitet samt hur dessa diskurser är relaterade till varandra ha besvarats.Metod: Diskursanalys har använts som både teoretisk och metodologisk utgångspunkt.

AbstraktVi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat fem föräldrapar som delat nästintill lika på föräldraledigheten. Fokus har legat på papporna och vårt syfte var att försöka förstå vad som motiverat dessa pappor till att vara hemma med sina barn i lika stor utsträckning som mammorna. Vi ville även se om det verkligen är så svårt att dela lika på föräldraledigheten som det ofta sägs vara, samt inspirera fler föräldrar till att dela lika. Intervjuerna presenteras i uppsatsen som livsberättelser och i analysen reflekterar vi kring dessa med hjälp av utvalda teorier och begrepp, bland annat Giddens: rena förhållanden och Beck och Beck-Gernsheim: första och andra Moderniteten. Vårt resultat visar att det är flera faktorer som motiverat papporna till att ta ut sin del av föräldraledigheten, den främsta är pappans och mammans gemensamma vilja att dela lika och att skapa en nära relation till sitt barn..

Syftet med denna sociologiska undersökning är att belysa, hur det är att vara förälder i dagenssamhälle samt undersöka hur föräldraskapet upplevs av dagens föräldrar.Det empiriska materialet har vi samlat in med hjälp av åtta enskilda semistruktureradeintervjuer som innefattar arbetsfördelningen i hushållet, samt av nätverkskarta där deintervjuades relationer till omgivningen beskrivs.Moderniteten har medfört till att föräldrar idag är osäkra på sin roll och upplever sig självasom splittrade mellan olika ansvarsområden. Detta kan bero på att föräldrar förvärvsarbetarmycket idag samt att det är andra krav på dem som förälder, vilket leder till att de känner sigpressade och stressade.När våra informanter blev föräldrar förändrades deras sociala nätverk, detta i och med brist påtid. Relationerna grundas nu på intresseberoende där föräldrarna är intresserade av attupprätthålla en relation med sina närmaste släktingar för att de behöver detta för att få hjälpmed barntillsynen..

Detta arbete handlar om hur det som benämns individuella utvecklingsplanerna tolkas och används i förskolorna. De frågor vi sökt svar på är varifrån kravet att införa individuella utvecklingsplaner kommer och vilken innebörd pedagogerna ger dessa.För att ta reda på detta så har vi granskat åtta olika typer av utvecklingsplaner som används på förskolorna i olika kommuner samt intervjuat tre pedagoger, en rektor och en pedagogisk samordnare. Genom att tolka resultatet utifrån ett postmodernt perspektiv där man anser att det inte finns ?normala barn? och absoluta sanningar, har vi upptäckt att dessa dokument speglar den barnsyn som rådde under Moderniteten då man utgick från utvecklingspsykologiska teorier.I utvecklingsplanerna tar man upp vad barnet kan och inte kan, samt vilka insatser som behövs för att stödja barnets utveckling. Man belyser inte barns lärande i dessa dokument.

Syftet med den här studien var att undersöka vilka motiv som funnits till engelskämnets existens och funktion i två statliga utredningar. Som empiri tjänade SOU 1948:27, 1946 års skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling och SOU 1992:94, Skola för bildning, på vilka en kvalitativ textanalys med hermeneutisk tolkning genomfördes. Studien tog sina teoretiska utgångspunkter och analysverktyg i Anthony Giddens teori om Moderniteten, Ulf P. Lundgrens teori om läroplanskoder och tre forskardiskurser om kultur i språkundervisningen. Resultatet visade att engelskämnets existens inte var given för individen i SOU 1948:27, däremot för samha?llet då få samhällsresurser ansågs behövas för att ge individen relativt god färdighet jämfört med de andra stora kulturspråken, främst tyska.

Uppsatsen utforskar några omständigheter kring vilka de omfattande förändringarna i Stockholms centrala delar vid mitten av 1900-talet dokumenterats, i första hand genom fotografiska bilder. I de "minnesböcker" där dessa bilder står i förgrunden får "Klarakvarteren" i en viss mening stå som symbol för det moderna Stockholm i och med anläggandet av den nya centralstationen på 1870-talet, samt genom att utgöra den självklara platsen för otaliga tidningsredaktioner, hotell och kaféer. Som sinnebilden för det moderna stadslivet i Stockholm är "Klarakvarteren" förbundna med en annan viktig aspekt av Moderniteten: den fotografiska bilden. "Klarakvarteren" finns idag, i spåren efter den omfattande omdaningen av stadskärnan, i allt väsentligt enbart kvar som minnesbilder i form av text och fotografier. Genom att undersöka en i sammanhanget central fotografisk bok, med en längre essä av Per Wästberg tillika fotografier av Lennart af Petersens, som i många år arbetat som fotograf för Stockholms stad, hoppas föreliggande uppsats kunna väcka frågor kring hur minnen, fotografier och tillvaron i den moderna staden kan sägas gå samman i dessa "minnesböcker" som publicerats under, liksom efter, dessa storskaliga arkitektoniska förändringar..

Syftet med den här studien var att undersöka vilka motiv som funnits till engelskämnets existens och funktion i två statliga utredningar. Som empiri tjänade SOU 1948:27, 1946 års skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling och SOU 1992:94, Skola för bildning, på vilka en kvalitativ textanalys med hermeneutisk tolkning genomfördes. Studien tog sina teoretiska utgångspunkter och analysverktyg i Anthony Giddens teori om Moderniteten, Ulf P. Lundgrens teori om läroplanskoder och tre forskardiskurser om kultur i språkundervisningen. Resultatet visade att engelskämnets existens inte var given för individen i SOU 1948:27, däremot för samha?llet då få samhällsresurser ansågs behövas för att ge individen relativt god färdighet jämfört med de andra stora kulturspråken, främst tyska.

Den här studien har fokus på unga människors syn på risk och sexualitet. Det övergripande syftet är att undersöka hur unga människor uppfattar och bedömer sexuella risker. Inom ramen för detta syfte kommer följande forskningsfrågor att särskilt studeras: Vad påverkar unga människors förståelse av sexuella risker? Vilka sexuella risker är mest framträdande för unga människor idag? Studien är av kvalitativ art och för att besvara frågeställningarna har fokusgrupper online genomförts. Studiens material består av fyra fokusgrupper med totalt 16 informanter i åldern 18?24 år.

Har övergången från det förmoderna samhället till det moderna bara inneburit positiva framsteg? Uppsatsen fokuserar framförallt på sociologiska författare som gör gällande att Moderniteten bland annat har resulterat i att individer i större utsträckning än tidigare upplever en meningsförlust. En del av dessa författare anser att bristen på mening indirekt kan relateras till den tilltagande arbetsdelningen. Arbetsdelningen ger nämligen upphov till strukturella såväl som kulturella förändringar, och dessa förändringar ger i sin tur upphov till olika former av upplevd meningsförlust. De områden som påverkas av arbetsdelningen och som behandlas i denna uppsats är rollernas differentiering, gemenskapernas urvattning, kunskapernas fragmentering, samt relativismens och pluralismens effekter på det som tidigare ansetts vara givet och självklart.Roller och gemenskap är strukturella fenomen, medan kunskap och relativism är fenomen på det kulturella planet.