Efter den genomförda enkätundersökningen kan det konstateras att frequent flyer program inverkar på och förstärker medlemmarnas Mobilitet. En ökad Mobilitet leder även till ökade påfrestningar på miljön. Klimatkompensation, med donation av frequent flyer poäng, skulle kunna vara ett sätt för att minska på den förstärkta Mobiliteten men viljan hos medlemmarna att spendera sina poäng på klimatkompenserande åtgärder är låg. Frequent flyer programmen bör dessutom omstruktureras så att de i högre utsträckning fokuserar på kringtjänster som inte bidrar till att förstärka medlemmarnas Mobilitet..

Processindustrin har möjligheten att ta steget in i en ny utvecklingsfas där teknik kommer att spela stor roll. I och med att teknik allt mer stödjer Mobilitet öppnas möjligheten för processoperatörer att på valfri plats kunna övervaka och styra tillverkningsprocessen. Med denna rapport presenterar författaren sin empiriska studie på en högteknologisk fabrik. Studiens fokus ligger i betydelsen av processoperatörernas Mobilitet och hur den framträder i deras arbete. Studien visar att Mobilitet för operatörerna på fabriken är en del av deras yrkesutövande och väsentlig för att kunna styra tillverkningsprocessen.

Processindustrin har möjligheten att ta steget in i en ny utvecklingsfas där teknik kommer att spela stor roll. I och med att teknik allt mer stödjer Mobilitet öppnas möjligheten för processoperatörer att på valfri plats kunna övervaka och styra tillverkningsprocessen. Med denna rapport presenterar författaren sin empiriska studie på en högteknologisk fabrik. Studiens fokus ligger i betydelsen av processoperatörernas Mobilitet och hur den framträder i deras arbete. Studien visar att Mobilitet för operatörerna på fabriken är en del av deras yrkesutövande och väsentlig för att kunna styra tillverkningsprocessen.

Under efterkrigstiden växte personbilismen fram som en stadsomvandlande kraft. Den påverkade hur städer byggdes i kombination med att den funktionalistiska planeringsregimen tog allt större plats. Stadens ursprungliga syfte och form ombildades helt och gav upphov till de fysiskt osammanhängande ytterstäder som präglar svenska städer idag. Den stora frågan är om detta fokus på Mobilitet som bilen krävde kan bidra till byggandet av hållbara städer. Det visar sig att det finns en skillnad mellan tillgänglighet och Mobilitet och det krävs långsiktig planering för att åstadkomma förändringar på den glesa staden.

I Sverige finns idag ungefär 4,1 miljoner bilar. Om den biltätheten skulle gälla alla världens länder behövs otroliga mängder naturresurser. Dessutom släpper bilarna vid användningen ut koldioxid vilket bidrar till den globala uppvärmningen. Trots det är infrastrukturen anpassad för bilar. Många platser i samhället går inte att nå utan bil.

Få studier har undersökt hur mobila arbetsprocesser kan integreras i verksamheter ur ett verksamhetsorienterat perspektiv, och bland organisationer råder brist på förståelse för, och långsiktiga strategier inom, företagsintern Mobilitet.Denna studie undersöker hur en organisation kan förbereda sig inför förändring mot ett mobilare arbetsliv. För att besvara detta utfördes en litteraturstudie och en fallstudie bestående av dokumentstudier och intervjuer hos en organisation med särskilt utformad metodik inom området.Mognadsgraden kan utifrån resultaten anses relativt låg, och arbetet behöver lägga vikt på skapandet av förståelse för Mobilitet och dess innebörd, där utmaningarna återfinns i hantering av förhållningssätt, organisationskultur, och ledarskap. Mobilitetsrelaterade behov var av både uppgiftsorienterad och social art, där olika tekniska lösningar föreslogs kunna bevara band mellan individer och organisation. Det finns behov av mer longitudinella studier eftersom de signifikanta förändringarna antyddes ske över längre tid. En viktig del av kunskapsutvecklingen inom området handlar också om att lära från andras exempel, där denna studie utgör ett bidrag..

Enligt den traditionella modellen av skattekonkurrens ska kapitalets Mobilitetresultera i ineffektivt lågt satta kapitalskattesatser som med tiden kan leda till endestruktiv ?race-to-the bottom?, dvs. att länderna kommer att successivt sänka sinaskatter för att attrahera kapital. Detta kan innebära en välfärdsförlust för alla länder.Verkligheten ser dock annorlunda ut. I takt med att kapitalmarknaden liberaliserades iEuropa har de flesta länderna höjt kapitalskatten, även de som hade en relativt högskatt från början.

Denna uppsats handlar om Mobilitet inom hållbar stadsutveckling. Anledningen till valet av ämne är de utmaningar som stadsutveckling och transportplanering i synnerhet, står inför idag. Resurs- och miljöproblem ställer krav på en ny rumslig organisering av samhälleliga och sociala relationer för att en hållbar utveckling ska kunna åstadkommas i framtiden. I dagens samhällsplanering är det därför viktigt att planera för städer med en blandstadskaraktär, där nya stadsdelar innefattar flera funktioner. Detta dels för att öka den sociala hållbarheten och dels för att underlätta för ett minskat resande i vardagen.

Fenomenen Mobilitet och mobila IT-tjänster är något som är mycket aktuellt idag inom flera sektorer. Mobilitet förknippas med ett oberoende av att vara på en viss plats vid en viss tid och det kan skapa helt nya förutsättningar för kommunikation mellan medarbetare som jobbar i fält eller är på resande fot. Att kunna införa mobila IT-tjänster i sin verksamhet är för företag något som kan öka effektiviteten, spara resurser och minska fel i rapporteringen. Transportnäringen, vården, service och underhåll, försäljning, övervakning är verksamhetsområden där mobila IT-tjänster införts som hjälpmedel. Området har dock kantats av såväl missbedömningar som succéer.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Karlskrona kommun skulle betygsättas utifrån Sustainable Urban Mobility Plan verktyget ADVANCE. Studien utgår framförallt ifrån forskningsförhållningssättet fallstudier, som framförallt har genomförts med hjälp av metoderna litteraturstudier samt ADVANCE. Litteraturstudierna har framförallt bestått av de strategier Karlskrona kommun har antagit angående dess Mobilitetsplanering och ADVANCE har använts som ett verktyg för att kunna upptäcka de positiva och negativa effekter dessa strategier har för kommunen. Utifrån denna fallstudie, samt genom diskussioner med Lars Olofsson (trafiknämnden, Karlskrona kommun), analyseras de resultat som verktyget ADVANCE visar upp, i dessa analyser ges även exempel på lösningar som Karlskrona kommun skulle kunna använda sig av för att kunna förbättra sin nuvarande Mobilitetsstrategi..

The thesis Den ?fria? rörligheten aims to give deeper knowledge to the notion of social sustainable mobility. My previous knowledge within the subject is focused around mobility being biased and therefore gaining particular groups of actors within society and leaving others worse off. Therefore I chose to do a critical analysis of social sustainable mobility and more precisely show which problems that exist and why.To start with, I have created a framework for social sustainable mobility, from which I have looked at the empirical material. The general empirical material is mostly based on mobility in Sweden also a more specific study is made of the Öresundregion.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Karlskrona kommun skulle betygsättas utifrån Sustainable Urban Mobility Plan verktyget ADVANCE. Studien utgår framförallt ifrån forskningsförhållningssättet fallstudier, som framförallt har genomförts med hjälp av metoderna litteraturstudier samt ADVANCE. Litteraturstudierna har framförallt bestått av de strategier Karlskrona kommun har antagit angående dess Mobilitetsplanering och ADVANCE har använts som ett verktyg för att kunna upptäcka de positiva och negativa effekter dessa strategier har för kommunen. Utifrån denna fallstudie, samt genom diskussioner med Lars Olofsson (trafiknämnden, Karlskrona kommun), analyseras de resultat som verktyget ADVANCE visar upp, i dessa analyser ges även exempel på lösningar som Karlskrona kommun skulle kunna använda sig av för att kunna förbättra sin nuvarande Mobilitetsstrategi.

Fältsäljare har alltid kännetecknats av att ha ett mobilt arbetssätt där kundkontakt tillhör vardagen och god planering är vitalt. HILTI är ett verktygstillverkande företag som nyligen infört ett mobilt IS-stöd i förhoppning om att underlätta med bland annat planering för fältsäljarna. En explorativ undersökning av företaget har genomförts för att få en uppfattning, utifrån fältsäljarens perspektiv, hurvida denna upplever att yrkesrollen förändrats vid införandet av ett mobilt informationssystem. Insamling av data har utförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer för att få en tydlig bild av de förändringar som försäljaren upplever anmärkningsbara. Resultatet visar att systemet bidragit till direkta förändringar i försäljarens yrkesroll.

Denna magisteruppsats beskriver framtagande och utveckling av riktlinjer för ett system vars mål är att förändra och förbättra en organisation, där arbetet idag utgår ifrån en stationär plats men där vi hävdar att arbetssättet skulle kunna vara helt mobilt. I uppsatsen beskriver och diskuterar vi vårt tillvägagångssätt, resultatet av fältstudier och analys samt en diskussion som behandlar konstruktionen av ett mobilt anpassningsbart system. Uppsatsen resulterar i framtagandet av designriktlinjer för en mobil artefakt. Denna artefakt ska kunna stödja det arbete som utförs av personalen som arbetar med drift och övervakning av fastigheter i Karlskrona kommun. Artefakten ska vara anpassningsbar till den miljö som den används inom, den ska ha förmågan att känna av den kontext den opererar inom samt ha förmågan att följa de interaktioner som personalen utför.

Denna magisteruppsats beskriver framtagande och utveckling av riktlinjer för ett system vars mål är att förändra och förbättra en organisation, där arbetet idag utgår ifrån en stationär plats men där vi hävdar att arbetssättet skulle kunna vara helt mobilt. I uppsatsen beskriver och diskuterar vi vårt tillvägagångssätt, resultatet av fältstudier och analys samt en diskussion som behandlar konstruktionen av ett mobilt anpassningsbart system. Uppsatsen resulterar i framtagandet av designriktlinjer för en mobil artefakt. Denna artefakt ska kunna stödja det arbete som utförs av personalen som arbetar med drift och övervakning av fastigheter i Karlskrona kommun. Artefakten ska vara anpassningsbar till den miljö som den används inom, den ska ha förmågan att känna av den kontext den opererar inom samt ha förmågan att följa de interaktioner som personalen utför.