Den här uppsatsens syfte är att belysa och analysera ungdomars uppfattningar om och eventuella erfarenheter av den allt vanligare digitala mobbningen, det vill säga mobbning som sker via olika arenor på Internet eller via mobiltelefoni. Frågor som rört hur användningen av digitala arenor ser ut bland ungdomarna, vad de uppfattar att digital mobbning är, om det finns någon skillnad mellan flickors och pojkars sätt att Mobba, samt vilka konsekvenser de anser att mobbningen får, har analyserats med hjälp av Bruno Latours aktör-nätverksteori och ur ett genusperspektiv. För att uppfylla studiens syfte har jag använt mig av kvalitativa fokusgruppsintervjuer med ungdomar från årskurs åtta från två skolor. Intervjuerna var uppdelade i flick- respektive pojkgrupper.Genom ungdomarnas framställning av vad mobbning är framgår det att det i huvudsak handlar om att det är den utsatte som avgör och definierar om det är mobbning eller bråk som äger rum. De säger att det är svårt att fastställa gränsen mellan mobbning och bråk då det ofta beror mycket på vem det är som säger det, vilken situation det är samt hur personen som får kommentaren reagerar, om den tar åt sig eller inte.

Syftet med uppsatsen är att få en fördjupad kunskap i hur den tysta och subtila mobbningen ser ut mellan flickor i skolan, och hur man som pedagog kan skapa sig verktyg för att upptäcka den. Det finns litteratur som behandlar mobbningen som förekommer i allmänhet och synnerhet bland pojkar. Forskningen för hur flickor agerar finns det betydligt mindre av. I definitionen tyst mobbning, har det tillkommit nya redskap att använda sig av ? nämligen elektroniska medier i form av sms, mms och internet.

En ny typ av mobbning har börjat tillämpas på grund av uppkomsten av, och den allmänna tillgången till, Internet: nämligen elektroniks mobbning (Wendland refererad i Raskauskas & Stoltz, 2007). För att kunna bekämpa elektronisk mobbning är det viktigt att förstå varför Internet används vid mobbning. Syftet med detta examensarbete var att undersöka bakgrunden till varför ungdomar idag använder sig av Internet vid mobbning. De frågeställningar som ingick var: Vad finns det för orsaker till att Internet används för mobbning? Hur används Internet vid mobbning? Vilka former av mobbning förekommer via Internet? För att kunna besvara frågeställningarna genomfördes en enkätundersökning med 58 tredjeårselever vid Luleå Gymnasieby.

Studien avser att belysa frekvensen av mobbning, typ av mobbning, kunskap om var den sker och, om det finns någon skillnad i pojkars respektive flickors beteende i avseende till om någon Mobbar eller blir Mobbad. En skola vidtalades. Ett frågeformulär med 22 frågor med fasta svarsskalor och en öppen fråga användes. Tendensen är att det är fler flickor än pojkar som har blivit Mobbade. Det är en signifikant skillnad mellan pojkar och flickor på den öppna frågan.

Denna uppsats behandlar ett problem som angår oss alla som arbetar inom skolans värld, mobbning. I litteraturgenomgången studeras sex olika forskare, hur de ser de på ämnet? Höistad är den som studeras djupast. Frågor som behandlas i uppsatsen är: Vad är mobbning? Varför Mobbar man? Vad kännetecknar en Mobbare? Vad kännetecknar ett mobboffer? och Vad kan man göra åt problemet? Under resultatdelen redovisar jag för en skriftlig undersökning utförd i två klasser från två olika skolor, en trea och en sexa.

Syftet med min studie är att få och skapa förståelse för dels barns uppfattningar om mobbning som företeelse och dels barns åsikter om hur mobbning kan förebyggas i skolverksamheten. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ ansats där sex barn i åldrarna 7-11 år från två olika skolor har medverkat i intervjuer. De teorier och den forskning som lyfts fram i bakgrunden är både de individualpsykologiska och de sociokulturella perspektiven. Resultatet i studien visar på att begreppet mobbning är komplext på så sätt att majoriteten av eleverna menar att kränkningar och mobbning inte särskiljs från varandra. Resultatet pekar också mot att vem som helst kan bli Mobbad men inte alla kan bli en som börjar Mobba.

Syftet med denna studie har varit att beskriva förskollärares uppfattningar om mobbning bland barn i förskolan. Med uppfattningar menar vi vad förskollärare anser om förekommandet av mobbning bland barn i förskolan och vad de har för inställningar till det. De data som vi använt oss av har varit tidigare forskning inom detta område, förskolans styrdokument, lagstiftning, barnkonventionen och annan relevant litteratur som behandlar detta ämne. Inhämtande av information har gjorts genom enkäter och intervjuer med förskollärare på fem förskolor i en kommun i Norrbotten. Enkätundersökningen bestod av 50 enkäter och vi har intervjuat 5 förskollärare.

Syftet med studien var att ta reda på om eleverna har några åsikter om mobbning och något inflytande då mobbning ska lösas i skolan. Vi har även undersökt elevernas demokratiska möjligheter samt om pojkar och flickor Mobbar på olika sätt. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med barn i skolår sex i form av intervjuer. För att kunna analyserna våra intervjusvar ansåg vi att det var viktigt att ta reda på hur barn definierar mobbning. Undersökningens urval har varit generell och den har inte inriktat sig till en specifik grupp elever, så som Mobbare eller de som har utsatts för mobbning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt mobbning gestaltas i den moderna bilderboken. Studiet av det empiriska materialet, bilderböckerna visar att mobbningen som gestaltas främst är verbal, dock ofta blandad med fysisk eller tyst mobbning. Analysen visar även att pojkar oftare är mobboffer och att pojkar i högre grad Mobbar ensamma medan flickor hellre ingår i en grupp av Mobbare. Barnen i böckerna Mobbas ofta för något i sitt utseende och oftast är det ingen som ingriper för att stoppa mobbningen. De vuxna har ingen betydande roll i det empiriska materialet.Analysarbetet visade även att författarnas budskap med böckerna är att gestalta mobbningens baksidor och att lyfta fram att man inte ska döma andra människor efter yttre egenskaper.

Denna uppsats behandlar ett vanligt problem i dagens skola, mobbning. Syftet är att belysa vad mobbning är samt att få en förståelse för vilka teorier och modeller som kan användas i arbetet med mobbning. Syftet är även att belysa hur mobbning tar sig i uttryck i en mångkulturell och en monokulturell skola samt hur man förebygger mobbning i dessa skolor.Vi har använt oss av följande frågeställningar:· Finns det likheter respektive skillnader avseende form och orsak till mobbning i en mångkulturell samt en monokulturell skola?· Vilka vägar finns för att förebygga och åtgärda mobbning i en mångkulturell och en monokulturell skola?· Vilka teorier och modeller används i arbetet med mobbning i en mångkulturell samt monokulturell skola?För att besvara våra frågeställningar, har vi studerat vetenskaplig litteratur med syfte att skapa en bakgrundsbild av ämnet mobbning. Vi har även utfört en empirisk undersökning på en monokulturell skola samt en mångkulturell skola, där vi jämfört deras arbetssätt gällande mobbning.

Syfte: Syftet med denna undersökning är att beskriva om det finns något samband mellan de traditionella formerna av mobbning och det vi kallar nätmobbning. Hur omfattande är den traditionella formen av mobbning(verbal mobbning) och hur omfattande nätmobbningen är för elever är i årskurs 3-9.Teori: En kort beskrivning av i Heinemans, Pikas, Olweus, Salmivallis och Söndergaards teorier om mobbning. Dessa teorier kan i grova drag grupperas i huvudinriktningar, den grupporienterade inriktningen och den individorienterade inriktningen.Metod: 3902 elever i årskurs 3-9 på ett antal skolor i Göteborgsstad har svarat på Olweus elevenkät om mobbning och antisocialt beteende. Data har bearbetats i SPSS.Resultat: Det finns ett starkt samband mellan den vanliga traditionella mobbningen och den nyare formen av mobbning ofta kallad nätmobbning. Det är till stor del samma personer som nätMobbar och som nätMobbas antingen i skolan eller på nätet.Nätmobbning ska ses som en form av mobbning som eleverna utsätts för, en förlängning av den vanliga skolmobbningen.

Monica Lindroth, 2012: Forumspel, en metod mot mobbning? En åttonde klass arbete med forumspel som pedagogisk metod. (Forum play, a method against bullying? An eighth grade work with the forum play as a pedagogical method. Pedagogiskt drama VI, forskningsmetodik och utvecklingsarbete, Malmö högskola. Syfte Huvudsyftet med följande studie har varit att ta del av elevernas åsikter om vad den pedagogiska metoden forumspel skulle kunna bidra med i skolans förebyggande arbete mot kränkande behandling och mobbning.